I torsdags vad det 100 dagar,
sedan det sista statliga presstödet betalades ut. 100 dagar som vi klarat utgivningen av Syre tack vare alla era bidrag till Det Gröna Presstödet.
Dagen efter, i fredags, lämnade vi in ansökan om det nya mediestödet. En ansökan som innehåller en massa uppgifter om antal prenumeranter, mängd material i tidningen, hur stor del av det materialet som är redaktionellt, hur stor del av de redaktionella materialet som är eget material, hur stor del av det egna materialet som är nyheter, hur många redaktionellt anställda vi haft, lönekostnaderna för dom, hur vi jobbar för att öka tillgängligheten och så vidare. Dessutom intyg från revisorn att han har kontrollerat uppgifterna vi lämnat.
Alla de där olika delarna uppfyller Syre kraven på. Men det är en sak som inte är mätbar och vi därför inte vet om nämnden kommer tycka att vi uppfyller, nämligen om vi är av särskild vikt för mediemångfalden. Många har frågat sig vad det innebär och hur det ska bedömas och i förordningen som regeringen presenterade strax innan årsskiftet gav de detta besked:
”Vid bedömningen av om ett allmänt nyhetsmedium är av särskild vikt för mediemångfalden ska hänsyn tas till betydelsen av det allmänna nyhetsmediets nyhetsbevakning och redaktionella innehåll för den publicistiska mångfalden eller nyhetsutbudet på den nationella mediemarknaden.”
Vi är många som läst meningen gång på gång utan att bli klokare. Den definitionen, ihop med att pengarna inte kommer räcka till alla, gör att sökandet av det nya mediestödet har blivit något slags skönhetstävling där den som enligt en liten jury (mediestödsnämnden) svarar bäst på två frågor kan få stödet. Det är djupt osmakligt att staten på det sättet börjat styra vilka tidningar som kommer att finnas i framtiden, men det är där vi är nu.
Samtidigt gav frågorna oss anledning att reflektera över vad vi gör och framför allt har gjort. En nyttig genomgång och eftertanke när nya händelser att bevaka, granska och kommentera fyller vardagarna. Det blev en diger sammanställning med ett urval av allt det som Syres fantastiska medarbetare har producerat. Ändå innehåller den inget av allt opinionsmaterial eller mer lättsamt och feature eftersom det inte är det stödet ska gå till. Men likafullt en genomgång och sammanställning som gör en chefredaktör så pass stolt att jag gärna vill dela med mig av den till er. Därför ligger under denna text de två långa svaren som vi skickade in med ansökan till nya mediestödsnämnden.
Mycket tyder på att det kan dröja ytterligare 100 dagar innan ett eventuellt nytt stöd kommer. Om du tycker att Syre är av ”särskild vikt för mediemångfalden” eller bara betydelsefull är vi oändligt tacksamma om du hjälper oss att klara även de dagarna genom ett bidrag till Det Gröna Presstödet.
Stort tack för att du gör det möjligt för oss att fortsätta rapportera, bevaka och kommentera.

Lennart Fernström
Chefredaktör och ansvarig utgivare på Syre
Svar 1 till medistödsnämnden:
Av vilka skäl är Syre av särskild vikt för mediemångfalden?
Syre är Sveriges enda gröna nyhetstidning och därför av särskild vikt om det ska finnas medierapportering ur ett grönt perspektiv. Vi vill betona att det gröna är ett alternativ till de gamla ideologierna konservatismen, liberalismen och socialismen, och inte ett komplement. Det finns visserligen några tidningar som kallar sig rödgröna eller liberalgröna men då handlar det gröna alltid enbart om miljöfrågor. Deras perspektiv är fortfarande socialistiskt eller liberalt. Den gröna ideologin är unik, bland annat för att kombinationen av individuell frihet och solidaritet är en viktig grundsten.
Syres gröna grund syns förstås på ledarsidan, som har beteckningen frihetligt grön för att betona det djupgröna och systemkritiska. Vi är även den tidning som alltid och tydligast av alla står upp mot auktoritära krafter och idéer, oavsett om de kommer från högern eller vänstern, kapitalet eller staten. Mer om vad det innebär och hur Syre skiljer sig från andra tidningar kan ni läsa i den första ledaren som skrevs när tidningen startade 2015. Ledarsidan är också ensam om att konsekvent lyfta frågor som djurrätt, arbets- och konsumtionskritik, basinkomst, ickevåld, öppna gränser, civil olydnad och aktivism.
Men den gröna grunden innebär framför allt att vi bevakar nyheter och granskar ämnen som knappt förekommer i övriga nyhetsmedier. Tydligast kanske det avspeglar sig i de fem ämnen där vi har anställda journalister som fokuserar helt på respektive ämne.
Djurrätt
Vi är Sveriges enda nyhetstidning som har en anställd journalist som helt fokuserar på och lyfter djurrättsfrågor, djurindustrin och hur djur behandlas. Utöver det är vi ensamma om att ha en vegansk konsumentjournalistik. Detta trots att opinionsundersökningar visar att det är väldigt många människor som engagerar sig för djurrätt. Sex av tio besvarade medborgarinitiativ, som fått minst en miljon namnunderskrifter i EU handlar till exempel om just djurrätt. Men det uppmärksammas nästan aldrig i andra medier. Vilket inte bara blir en brist i sakfrågan utan för demokratin i stort. Kanske är djurrätt det mest underrapporterade ämnet i Sverige i relation till antalet engagerade. Det gör att våra granskningar och vår rapportering på detta område är av särskilt stor vikt.
Fred
När övriga nyhetstidningar har krigskorrespondenter och i huvudsak låter höga militärer agera experter, har vi en fredskorrespondent som pratar med fredsforskare, fredsaktivister, undersöker diplomatiska lösningar, motstånd utan våld och hur krig påverkar människor både i stunden och långsiktigt. Vi bevakar freds- och ickevåldsrörelser både i Sverige och i världen. Vi ger fredsrörelsen minst lika mycket plats som militärens företrädare, något som ingen annan nyhetstidning i Sverige gör. När de flesta nyhetsmedier fokuserar på hur det går med Natoansökan utan kritiska reflektioner får fredsröster samma utrymme som anhängarna i vår rapportering. Det är särskilt viktigt för mediemångfalden och demokratin att Natokritiker, som inte är Putinkramare, ges utrymme för att inte spä på misstron mot det demokratiska samtalet och olika sorters konspirationsteorier.
Basinkomst och arbetskritik
Basinkomst är på frammarsch i världen och har bland annat testats i Finland. Idén fick också en rejäl skjuts först under pandemin med många basinkomst- och basinkomstliknande reformer och försök runt om i världen. Och nu har utvecklingen med AI satt ytterligare fart på diskussionen. Kommer AI och automatisering ta över stor del av jobben och hur försörjer vi oss i så fall? Ändå diskuteras och rapporteras det knappt i svenska medier. Vi är den enda svenska nyhetstidningen som har en anställd journalist som helt fokuserar på basinkomst, arbetskritik och angränsande frågor. Som granskar trygghetssystemen och konsekvenserna av arbetslinjen. I en tid som tagit arbete och tillväxt som sin religion behövs nyhetsbevakning som lyfter blicken.
Miljö
Många redaktioner har en klimatkorrespondent, men nu avskaffar till exempel Sveriges Radio sin. Vi vill istället fördjupa och bredda bevakningen och därför har vi en miljökorrespondent istället för en klimatkorrespondent. När andra medier i huvudsak sätter likhetstecken mellan miljö- och klimatfrågan så fortsätter vi granska och koppla ihop allt som berör den biologiska mångfalden, skog, hav, kemikaliepolitik och så vidare.
Inga andra nyhetsmedier har en så djupgående journalistik på miljöområdet som vi, och inga andra är lika insatta i miljörörelsen. Inga andra har heller samma djupgröna utgångspunkter eller ställer de grundläggande kritiska frågor som aldrig ställs utifrån det rådande hegemoniska perspektivet. När andra medier behandlar ekonomisk tillväxt och tekniklösningar som något självklart positivt i sin rapportering har vi en mer öppen och ifrågasättande utgångspunkt i vår bevakning.
I denna masteruppsats från Uppsala universitet, jämförs Syres (och SMB:s) klimatbevakning med DN:s och SvD:s. Till skillnad från de större medierna domineras Syres bevakning av kontrahegemoniska perspektiv. Vilket enligt uppsatsen innebär att klimatfrågan skildras på ett sätt som uppmuntrar den enskilda medborgaren till att vidta politisk handling. Syres existens innebär alltså inte bara att det finns en nyhetstidning med ett djupare perspektiv på miljöfrågan, som ligger närmare miljörörelsen och vetenskapen än andra mediers, utan även att fler blir politiskt aktiva och därmed att demokratin stärks. Rapporten visar också i sin helhet väldigt tydligt varför Syre är av särskild vikt om det ska finnas en mediemångfald.
Konspirationism och extremhögern
I en tid med allt mer fake news, konspirationsteorier och högerextremism är det extremt viktigt för demokratin att de rörelserna och teorierna granskas. Därför har vi en journalist dedikerad till detta, vilket till exempel ledde till avslöjandet att Chang Frick hade finansierat Paludans tillstånd när han brände Koranen utanför Turkiets ambassad, en nyhet som alla stora medier plockade upp under flera veckor.
Dessa ämnen ger en unik mix och ett fokus som ingen annan nyhetstidning har. Vi har tidigare även haft journalister som på heltid bevakat migrationsfrågan, och då med mer fokus på migranterna och deras situation än andra nyhetsmedier. Och en journalist som fokuserat på integritets-, frihets- och rättighetsfrågor, där vi sedan starten 2015, och långt före andra nyhetsmedier, lyft den problematik som finns med Sveriges unika drogpolitik. Drogpolitiken diskuteras i dag bredare, sedan en mängd forskare och Folkhälsomyndigheten önskat en översyn bland annat utifrån de problem som Syre har visat på i flera artiklar. Vår målsättning är att kunna få till resurser så de två tjänsterna kan inrättas igen. För mediemångfalden är det av största vikt att det finns tidningar som granskar dessa frågor även när det råder tystnad runt dem i samhället i övrigt.
Utöver dessa fokusämnen har vi en bred nyhetsrapportering av våra allmänreportrar och tar oss an även andra samhällsfrågor, i rak rapportering men också med granskningar med egna perspektiv på till exempel kriminalpolitik, arbete, tillväxt, energi, Tidösamarbetet, drogpolitik, konsumtion och aktivism.
Syre riktar sig till en målgrupp som är intresserad av gröna, progressiva och alternativa perspektiv. De är läsare som är intresserade av frågorna ovan men sällan eller aldrig hittar något om dem i övriga nyhetsmedier och framför allt inte med ett perspektiv som de känner igen sig i. Det är av särskild vikt för mediemångfalden att det finns tidningar som bevakar även denna målgrupps intressen och lyfter de frågorna som annars helt hamnar i medieskugga.
Svar 2 till medistödsnämnden:
Beskriv mediets innehåll avseende nyhetsförmedling och granskning av för demokratin grundläggande skeenden samt utbudet vad gäller ämnen och perspektiv.
Syre är en bred allmän nyhetstidning. Det innebär att vi bevakar de flesta frågor, men blåljusnyheter, kändisskvaller och allmänna drev är sådant som vi normalt avhåller oss från. Istället har vi extra fokus på miljö, migration, integritet, djurrätt, basinkomst, demokratifrågor, fred samt högerextrema och konspirationistiska rörelser. I flera av dessa ämnen har vi den mest initierade och ofta djupgående bevakningen av alla nyhetsmedier i Sverige. Vi har också egna perspektiv på de flesta nyheter till exempel om kriminalpolitik, arbete, tillväxt, omställning, energi, militarism, konsumtion och aktivism.
Syre ger utrymme för röster, och skriver om samhällsfrågor, som inga andra nyhetstidningar bryr sig om. Rörelser och individer som har mindre plattformar och möjligheter att nå ut ges ofta företräde framför etablerade makthavare. I samband med val är vi till exempel den enda nyhetstidningen som medvetet jobbar på att inte missgynna partierna utanför riksdagen. Fyraprocentsspärren är maktens spärr, inte vår gräns för vad vi bevakar. Det var således vi som fångade upp att Gudrun Schyman ville byta namn på Fi till Klimatinitiativet (något som sedan flera andra plockade upp) och sedan var först med att rapportera att hon med flera istället bildade Klimatalliansen (som sedan plockades upp av TT och publicerades i många tidningar)
Vår nyhetsjournalistik och våra granskningar utgår från läsarens perspektiv och Syres läsare kommer till stor del från de breda gröna och frihetliga rörelserna. Bland personer som till exempel är intresserade av djurrätt och basinkomst är vi den mest lästa tidningen. Vi är samtidigt måna om att granska och ställa kritiska frågor till alla de organisationer och rörelser som vi låter komma till tals och som många av våra läsare tillhör. Syre står helt fri från intresseorganisationer och andra aktörer i samhället, och det ska ingen behöva tvivla på när vi rapporterar och gör granskningar.
Ett kritiskt förhållningssätt och att extra hårt granska makten och maktstrukturer är grunden för vårt nyhetsarbete och våra granskningar. Vi undviker också så långt det är möjligt att vara en del av, reproducera och normalisera maktstrukturer och förtryck. Det gäller sexism, rasism, homofobi och så vidare, men till skillnad från all annan nyhetsmedia i Sverige även djurförtryck/artism. Även när det gäller annat än förtryck är vi uppmärksamma på att inte falla in i slentrianmässig rapportering och majoritetssamhällets utgångspunkter.
Vi tar istället ofta ett steg bakåt och frågar oss om utgångspunkter i övriga medier är så självklara som de ofta framställs. Det kan vara att inte självklart utgå från att tillväxt, tekniklösningar inom miljöområdet eller jobbskapande är något positivt. Eller från att ett transbarn ska omtalas med ett kön eller pronomen mot sin vilja. Inte heller utgår vi från att Sverige hade en flyktingkris 2015 eller en generös, öppen eller human invandringspolitik innan dess. Inget av det kan sägas vara sanningar, men övriga nyhetsmedier har ändå detta som en självklar utgångspunkt för rapportering och granskningar.
Några exempel på nyhetsförmedling och granskning av för demokratin grundläggande skeenden som vi gjort.
Granskningar av extremhögern och konspirationismen
Vi bevakar löpande såväl de högerextrema rörelserna som de konspirationistiska och har där gjort flera avslöjanden, av vilka Chang Fricks betalande av Paludans tillstånd att bränna Koranen utanför den turkiska ambassaden plockades upp av i stort sett alla andra nyhetsmedier (t ex Expressen, SvD, DN, GP).
Ett axplock av andra granskningar och unik nyhetsrapportering som vi gjort inom området och som inte hade gjorts om inte Syre fanns:
Granskningar inom miljöområdet
Vi har under lång tid granskat och i många texter visat hur åklagarna började åtala miljöaktivister för sabotage, istället för ohörsamhet mot ordningsmakten, sedan bland andra SD:s representant i justitieutskottet våren 2022 krävt hårdare straff för miljöaktivister. Och att M och KD sedan hängde på. Något som flera medier, däribland Konflikt och Lunchekot i SR, till sist också lyft nu i januari.
Ett axplock av andra granskningar och annan unik nyhetsrapportering som vi gjort inom miljöområdet och som inte hade gjorts om inte Syre fanns:
Granskningar inom fredsområdet
I en granskning av hur Nato-medlemskapet påverkar Sveriges hållning till kärnvapen kunde vi rapportera att när det andra statspartsmötet för FN:s kärnvapenförbud hölls så deltog inte Sverige som observatör, vilket man gjorde tidigare, eftersom ett kärnvapenförbud inte är förenligt med Natomedlemskap.
Ett axplock av andra granskningar och unik nyhetsrapportering som vi gjort inom fredsområdet som inte hade gjorts om inte Syre fanns:
Granskningar inom djurrättsområdet
I flera artiklar har vi granskat insynen i den dolda djurindustrin. Sekretessen för djurskyddskontroller har på bara några år blivit nästan total. Det är extremt lång väntetid för att ut en offentlig djurskyddskontroll, som ändå är oläslig då nästan allt är maskat. Samtidigt som bedömningen skiljer sig åt mycket åt mellan olika handläggare, t o m i samma ärende. Detta gör att det endast är när olagliga metoder används som bilden av hur det ser ut kommer fram.
2019 kunde vi avslöja att hälften av de mjölkbönder som 2018 fick konungens guldmedalj för prickfri leverans mjölk bröt mot djurskyddslagstiftningen vid länsstyrelsens senaste kontroll. Detta har vi sedan följt upp med granskningar av pristagare varje år och visat hur mjölkbönder som vanvårdar sina djur fortsätter att prisas istället för att få straffpåföljd.
Ett axplock av andra granskningar och unik nyhetsrapportering som vi gjort inom djurrättsområdet som inte hade gjorts om inte Syre fanns:
Granskningar inom basinkomstområdet
Vi rapporterar ständigt om olika försök av basinkomst och liknande reformer runt om i världen. Hur de går, problemen och framgångar. Men vi har också gjort en rad granskningar av dagens trygghetssystem i Sverige. En av granskningarna visade att det har blivit allt svårare att få försörjningsstödet och att summorna minskat rejält.
Ett axplock av andra granskningar och unik nyhetsrapportering inom området som inte hade gjorts om inte Syre fanns:
Granskning inom området demokrati och mänskliga rättigheter
Vi gör just nu en större granskning och genomgång med en serie artiklar av hur demokratin under de senaste tio åren har inskränkts och hur stark vår demokrati är. En granskning av hur lätt eller svårt det skulle vara för en regering som vill avskaffa demokratin. Den kommer vi publicera runt månadsskiftet mars/april.
Ett axplock av andra granskningar och unik nyhetsrapportering som vi gjort inom området som inte hade gjorts om inte Syre fanns:
Vi har löpande följt och granskat utvisningarna som genomfördes under åren. Till exempel kunde vi rapportera att två personer misshandlades svårt då tumult utbröt då elva personer tvångsutvisades med ett chartrat plan till Iraks huvudstad Bagdad (något som bland annat Aftonbladet plockade upp).
PS. Är du inte redan prenumerant så blir du det med fördel här. Då stödjer du inte bara vår fortsatta utgivning utan kan också läsa det senaste på vår webb varje dag och får 15 tjocka och fullmatade magasin hem i brevlådan varje år. DS
|