Zoom

Socialtjänsten nekar allt fler försörjningsstöd

Alex hade inga pengar till mat, ändå ratade socialtjänsten hans ansökningar om försörjningsstöd som hans mamma Marianne hjälpte till med.

Många tror att det är lätt att få försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Men det stämmer inte. Det har blivit allt svårare att få. Dessutom har summorna minskat rejält. 
– Det var omöjligt att göra rätt, säger Marianne, som hjälpte sin son Alex att söka.

Det pågår en kampanj. I den framställs försörjningsstödet, tidigare kallat socialbidrag, som lätt att få och alldeles för högt. Timbro, Almega, Moderaterna och Liberalerna har alla framfört idén om ett bidragstak för att folk skulle motiveras att jobba istället.

Men att det skulle vara lätt att få försörjningsstöd håller inte Alex med om.

–  Det är otroligt svårt att få hjälp, säger han.

Hans mamma Marianne, som stöttat Alex med ansökningarna till socialtjänsten, fyller i:

– Ska det bli svårare än vad det redan är? Ska folk få inga pengar alls? Om det hade varit lätt hade det inte funnit så många utblottade människor som bara faller längre och längre ned, säger hon.

När Alex och hans bror hade flyttat hemifrån gick det inte som tänkt. Alex studier ”gick åt helvete”. Det var inte heller lätt att hitta ett jobb utan arbetslivserfarenhet i Stockholm som de hade flyttat till. Samtidigt gick tiden. Räkningar skulle betalas, men inga pengar fanns.

– Några tillfällen berättade ni inte hur lite mat ni hade. Det var deprimerande att erkänna att ni inte ens hade mat, säger Marianne till Alex, som nickar.

– Hans bror var så hungrig att han inte kunde fungera som människa. Han svimmade av och blev okontaktbar när deras pappa var där, berättar Marianne.

Till slut mejlar Alex till socialtjänsten för att boka in ett möte för att ansöka om ekonomiskt bistånd. Det är den 15 februari 2022. Men här börjar krånglet. Socialtjänsten påstår att de har ringt tillbaka men inte fått tag i Alex, inte förrän i slutet av månaden får de kontakt. Då får han veta att han inte har rätt att ansöka om bistånd – ett förfarande som ska visa sig vara helt fel, vilket vi ska återkomma till.

När det blir dags att betala räkningarna igen i slutet på mars tar Alex ny kontakt med socialtjänsten, men bollas ännu en gång fram och tillbaka.

– Det var svårt att ens få ut ansökningsformuläret, säger Marianne, som hjälpte sina söner.

Till slut lämnar de in en skriftlig ansökan. Men socialtjänsten säger nej. De anser att bröderna inte ”stått till arbetsmarknadens förfogande”.

Men saken är att de visst har sökt jobb. De visste bara inte att de var tvungna att lämna in skärmdumpar och svarsmejl som bevis på sina ansökningar. Månaden efter söker de igen, men då har de gjort ett annat fel, visar det sig. De får veta att de måste söka 30 jobb i månaden för att beviljas. Senare får de veta att det inte heller räcker med 30 jobb i månaden, utan ansökningen måste ha skickats in varje dag, en ansökan per dag, även lördagar och söndagar.

– Jag kan förstå numret 30. Att söka 30 jobb i månaden är okej, men inte att du måste skicka in en ansökan om dagen, säger Alex.

Efter att varje ansökan avslogs fick de veta nya fel. Det dög inte att Alex sökte jobb inom hotell- och restaurang, trots att han hade gått det programmet på gymnasiet, istället skulle han söka städjobb. Det visade sig inte heller räcka att Alex lämnade in ett kontoutdrag där det stod ”hyra” som gick till sin brors konto, som var den som stod på lägenhetskontraktet. För att den utgiften skulle räknas in i underlaget var brodern i stället tvungen att göra en handskriven hyresavi och ge till Alex.

När Marianne swishade 78 kronor till tunnelbanebiljetter för att Alex skulle komma hem till henne och äta drogs det av från försörjningsstödet. Det räknades som inkomst, trots att socialsekreteraren kunde se på Alex kontoutdrag att samma summa dragits för ett köp på SL någon timme senare. Samma sak med lån till hyran, som föräldrarna gav för att barnen skulle undvika vräkning.

– Jag tycker att jag är en ganska intelligent människa, som har lätt att förstå instruktioner, men det var omöjligt att göra rätt. Det är ju omöjligt om du inte får reda på vad som gäller första gången, säger Marianne.

Först sex månader efter att de sökte om ekonomiskt bistånd för första gången fick de tydlig information om vad som krävdes för att beviljas försörjningsstöd.

– Det är en otrolig stressfaktor för hela familjen. Alla blev drabbade, även deras småsyskon som blev tvungna att avvara sådant som de var vana vid. Här kan vem som helst hamna om du inte har sparpengar, säger Marianne.

– Jag var jättedeprimerad, säger Alex.

Svårare att beviljas försörjningsstöd

Och Alex är inte ensam om att ha svårt att få försörjningsstöd. Socialtjänstens handläggare har blivit allt mer restriktiva, visar forskning.

– Det är en ganska entydig trend. Dels ges färre bifall, dels är beloppen lägre i dag än tidigare, säger Åke Bergmark, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Åke Bergmark, professor i socialt arbete tror inte att fler personer med långvarigt bistånd skulle komma i arbete om ett bidragstak infördes
Åke Bergmark, professor i socialt arbete tror inte att fler personer med långvarigt bistånd skulle komma i arbete om ett bidragstak infördes. Foto: Stockholms universitet

I en ny studie har han sammanställt socialarbetares svar på ansökningar om ekonomiskt bistånd över 25 års tid. Ett antal fiktiva ansökningshandlingar, som har sett exakt likadana ut, har skickats ut vid olika intervaller.

När han och en annan forskare jämförde svaren var det tydligt att det blivit betydligt svårare att beviljas ekonomiskt bistånd nu än på 1990-talet. Efter  2000-talet har det blivit ännu svårare. Dessutom är beloppen lägre.

– I många kommuner försöker man disciplinera människor genom att villkora det ekonomiska biståndet, säger Åke Bergmark.

Han syftar på att socialsekreteraren inte alltid beviljar existensminimum, även kallat riksnormen, även om personen saknar inkomst. Det kan bero på att socialsekreteraren tycker att det borde gå att hitta en billigare hemförsäkring eller att personen inte visat upp att hen sökt tillräckligt med jobb.

Händer det att människor nekas helt? 

– Oh ja, säger Åke Bergmark, och tillägger:

– Det kan man diskutera om det är rätt eller fel. Det kan ju vara någon som har sagt upp sig, rest jorden runt och sen kommer hem och söker försörjningsstöd och får nej. Det kanske går att förstå. Men sedan finns det gränsfall där det framstår som mindre rimligt, säger Åke Bergmark.

Att färre beviljas och dessutom till lägre belopp är ”ett steg mot minskad solidaritet med de sämst ställda medborgarna i samhället”, står det i studien. Forskarna betonar också att försörjningsstödet är det allra sista skyddsnätet, vilket kan lämna människor helt utan inkomster om de inte beviljas. Det faktum att fler nekas ekonomiskt bistånd tyder på att idén om att bekämpa fattigdom, som har varit en grundläggande norm i den svenska modellen, håller på att förändras, skriver forskarna.

Den senaste enkätundersökningen genomfördes 2018 bland socialsekreterarna. Sedan dess saknas studier, men Åke Bergmark tror att det knappast har blivit lättare.

– Det finns ingen anledning att tro att det har blivit generösare, säger han.

Matfattigdomen ökar

Den bilden bekräftas av Stadsmissionen. De ger årligen ut en fattigdomsrapport där de redovisar var deras insatser för personer i fattigdom går, bland annat när det gäller att skänka mat och kläder. I den senaste rapporten tas upp att runt elva procent av insatserna går till personer som inte får någon hjälp alls från trygghetssystemet. En del av dessa kan ha sökt försörjningsstöd, men har nekats. Därtill går hela 62 procent av insatserna till personer som lever på långvarigt ekonomiskt bistånd.

Förra våren märkte Sveriges stadsmissioner av en extra stor efterfrågan på mat. Det gällde både servering av måltider, förfrågan om livsmedel och medlemskap i Stadsmissionens matbutik som har låga priser.

Att så många frågar efter mat är en ”indikator på en mer omfattande ekonomisk utsatthet”, står det i fattigdomsrapporten.

”Även om den offentliga sektorn generellt sett är den fortsatt viktigaste aktören för utsatta grupper, så vittnar denna utveckling ändå om bristande kapacitet att tillgodose tillräckliga ersättningsnivåer och att inkludera de ohjälpta individer som är i starkt behov av matdonationer,” skriver forskarna Elinn Leo Sandberg och Johan Varnstad i en artikel som publicerats i Socialmedicinsk tidskrift, uppger rapporten.

Alex mådde bättre psykiskt efter att han slutat ansöka om försörjningsstöd
Alex mådde bättre psykiskt efter att han slutat ansöka om försörjningsstöd. ”Det är naivt att tro att socialtjänsten är något någon vill vara i. Du måste blotta hela ditt liv”, säger Marianne, hans mamma. Foto: Anna Langseth

Folk tror det är lätt

Samtidigt som det har blivit svårare att beviljas ekonomiskt bistånd har allmänheten en uppfattning om att det skulle vara lätt.

– Den folkliga opinionen tror att handläggningen är slapphänt och att de som söker luras, om man uttrycker sig lite rått. Från borgerligt håll påstås att arbetslinjen håller på att urholkas, säger Åke Bergmark.

Han tror inte alls på idén om att skärpa försörjningsstödet ytterligare, genom exempelvis att införa ett bidragstak.

– Det tror jag är en ganska ogenomtänkt tanke. Det är inte arbetsviljan som står i vägen för de grupper som har långvarigt ekonomiskt bistånd, utan att steget ut i arbetslivet är långt. De har ofta bristfällig utbildning eller andra sociala problem. Att man då skulle få ut folk i arbete genom att sänka bidragen för att öka incitamenten, det är långsökt, säger Åke Bergmark.

Vad skulle hända med dessa grupper då? 

– Då skulle de få det ännu sämre. Inte minst i dessa tider då Stadsmissionen ser folk komma i stora skaror för att få mat.

Vad borde politikerna göra istället för personer med långvarigt ekonomiskt bistånd? 

– Ska man få folk i arbete ska man nog ha mer ambitiösa program än de aktiveringsåtgärder som kommunerna har, som att stärka humankapitalet via utbildning och ta fram praktikplatser i de yrken där man söker folk, säger Åke Bergmark.

JO kritiserar socialtjänsten

Att det finns krav för att beviljas försörjningsstöd tycker både Marianne och Alex är självklart,  men det bemötande de fick kändes orimligt.

Därför anmälde de Lidingö stad, där Alex bodde i Stockholm, till Justitieombudsmannen, JO. Myndigheten tog upp fallet, och i mars fick de besked. Lidingö stad får kritik.

Justitieombudsmannen kritiserar att socialsekreteraren sade på telefon att Alex och hans bror inte var berättigade ekonomiskt bistånd, utan att ha utrett deras situation. JO poängterar också att det ska vara möjligt att göra ansökan per telefon. När det gäller allt annat krångel tycks ord stå mot ord.

– Maskorna i skyddsnätet är så mycket större än man kan ana. Det finns människor som är svagare än oss, som ger upp tidigare. Vad händer med dem? Som skattebetalare tycker jag att det är väl exakt därför vi har socialtjänsten, för att fånga upp dem som behöver, säger Marianne.

Alex gav till slut upp att söka ekonomiskt bistånd av socialtjänsten. I stället lyckades han efter en tid få en timanställning på en snabbmatskedja, där han nu jobbar mest helger och nätter. Det får honom att hålla sig över ytan.

– Men det är knappt, säger han.

På Lidingö stad svarar man att de ”hanterar väldigt många samtal kring ekonomiskt bistånd” och att deras rutiner är att ge all information ”de kan” vid första kontakten.

”Vi tar kritiken från JO på allvar och har sett över och förtydligat våra rutiner. Bland annat har vi sett över hur vi hanterar den första kontakten och på vilket sätt vi ger information kring ekonomiskt bistånd. Det gör vi för att den som söker ska få korrekt information på ett så tydligt sätt som möjligt”, skriver Anna Stålnacke, biträdande enhetschef på enheten för försörjningsinsatser, i ett mejl till Syre.

Läs mer:

Bidragstak riskerar drabba barnfamiljer: ”Herregud”

Kommun höjer försörjningsstödet till barnfamiljer: ”Bistra tider”