Innehåll


Livebevakning


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Bidragstak riskerar drabba barnfamiljer: ”Herregud”

      Regeringspartierna har beslutat att införa ett bidrags­tak. Det riskerar att drabba barnfamiljer som får försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Samtidigt äts nuvarande bidrag upp av den stigande inflationen. – Vad ska vi leva av? säger Okba, ensam­stående med…
    • Okba är ensamstående med två små barn, varav den ena har autism.
      Zoom

      Bidragstak riskerar drabba barnfamiljer: ”Herregud”

      Regeringspartierna har beslutat att införa ett bidrags­tak. Det riskerar att drabba barnfamiljer som får försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Samtidigt äts nuvarande bidrag upp av den stigande inflationen. 
      – Vad ska vi leva av? säger Okba, ensam­stående med två barn.

      Försörjningsstödet är lågt. Nivån på det som tidigare kallades socialbidrag motsvarar  ungefär Kronofogdens beräkningar av existensminimum. Den höga inflationen försvårar än mer.

      – Jag har väntat på att det här ska braka ihop, säger Tomas, som har levt på försörjningsstöd i 15 år tillsammans med sin familj.

      I januari slutade Tomas, som egentligen heter något annat, att snusa. Det fick familjen att hålla sig flytande ett tag, trots den stigande inflationen. Men efter april har det blivit allt svårare. Pengarna har inte räckt till maten som han, hans fru och deras fyra barn behöver, trots att de vuxna har slutat att äta middag två, tre gånger i veckan. Det ”leder till griniga föräldrar, gnabb mellan föräldrar, vilket i sin tur försämrar levnadsförhållande för de yngre väsentligt”, skriver Tomas i ett mejl till socialtjänsten.

      För att få tillräckligt med pengar till mat lånar de av släkt och vänner. Samtidigt vill de göra rätt för sig. Varje månad som de får en utbetalning från socialtjänsten betalar de igen skulderna. Men det och den stigande inflationen gör att de hela tiden hamnar än mer back.

      – Det är psykiskt påfrestande. Jag har problem med stress, och ekonomisk stress är det värsta som finns, säger Tomas, som har kämpat med återkommande djupa depressioner under hela sitt vuxna liv.

      Inflationen äter upp stödet

      Försörjningsstödet är uträknat efter existensminimum, som bestäms en gång om året av regeringen. Men eftersom inflationen har legat på sju, åtta procent under de senaste månaderna får familjen drygt 1 300 kronor mindre i månaden än de faktiska kostnaderna, enligt Tomas egen uträkning. På grund av den höga inflationen har vissa kommuner valt att ge extra pengar till utsatta barnfamiljer, men inte Tomas kommun.

      Syre har fått del av mejlkonversationen mellan Tomas och socialtjänsten. I början formulerar han sig nästan underdånigt. Ett mejl från januari om extra pengar för mediciner börjar och slutar med ”tack så hemskt mycket”, samtidigt som han ber om ursäkt för kort varsel. Men ju fler månader som går desto desperatare blir hans ton. Det får socialsekreteraren att reagera:

      ”Jag efterlyser en sakligare ton i dina mail”, skriver hon.

      Sökte akuta matpengar

      I mitten på september är situationen för familjen ohållbar. De tvingas söka akuta matpengar från socialtjänsten. Familjen har nu under flera månaders tid flaggat för att ekonomin inte går ihop. Ändå svarar handläggaren:

      ”Vad är anledningen till att ni behöver ansöka om akuta matpengar?”

      Efter att Tomas har förklarat igen, godkänner hon matpengarna nästa dag. Men i slutet på mejlet skriver socialsekreteraren att hon ”har skyldighet” att göra en orosanmälan på barnen om familjen söker akuta matpengar igen. En orosanmälan kan i förlängningen leda till att föräldrar förlorar vårdnaden om sina barn.

      – För mig är det ett förtäckt hot, säger Tomas.

      Bidragstaket riskerar påverka alla flerbarnsfamiljer som är beroende av försörjningsstöd, oavsett ursprung
      Bidragstaket riskerar påverka alla flerbarnsfamiljer som är beroende av försörjningsstöd, oavsett ursprung. Det kommer dock vara vanligare att familjer med utländsk bakgrund drabbas, bland annat för att de oftare har fler barn, enligt studien På marginalen. Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT

      Utöver inflationen har familjen haft problem med att socialtjänsten inte betalade hela hemförsäkringen, trots att en hemförsäkring är nödvändig för att behålla lägenhetens förstahandskontrakt. Istället behövde familjen ta 400 kronor från sina matpengar till detta. Kommunen säger sig ha ett tak för hemförsäkringen och att familjens räkning låg 400 kronor över. Men ett sådant tak strider mot Socialstyrelsens handbok för socialtjänsten. I den står det att social­nämnden inte får ”schablonisera” hemförsäkringen utan att den måste bedömas individuellt.

      När beslutet kom var Tomas mitt uppe i att hans ena barn hade fått en autismdiagnos, att han inte hann reagera på att kommunen gjorde fel. När han väl frågade om hur man överklagar svarade inte handläggaren på två veckor. Det innebar att överklagningstiden på tre veckor hann rinna ut.

      Familjen försökte istället få in lite extra pengar genom att sälja barnkläder på Tradera. Men även här blev det krångel. När Tomas skulle fylla i deras ansökan om försörjningsstöd skrev han in Swishbetalningarna på ett sätt som gjorde att deras handläggare på socialtjänsten uppfattade fraktkostnaden som en intäkt. Dessutom tolkades lån på swish mellan föräldrarna och deras vuxne son som inkomster. Det gjorde att hon drog av mer pengar från försörjningsstödet än vad hon skulle. Familjen har också på sista tiden haft strul med att deras hemförsäkring inte täcker en drulleförsäkring som behövs för en lånad skoldator till deras ena barn, och de har även haft problem med socialtjänsten på grund av ett försenat bostadsbidrag.

      – Jag behandlas som en andra klassens medborgare, säger Tomas.

      Regeringen vill strama åt

      På Stadsmissionen och andra ideella hjälporganisationer märks det av att försörjningsstödet inte räcker till. I takt med de höjda matpriserna söker sig allt fler som lever på ekonomiskt bistånd till dem för ett mål mat. Det visar Sveriges stadsmissioners fattigdomsrapport, som släpptes i oktober.

      Men regeringen vill ändå strama åt försörjningsstödet. I Tidöavtalet som regeringspartierna tecknade tillsammans med Sverigedemokraterna står det att ett bidragstak ska införas.

      ”Införandet av ett bidragstak (…) gör att den som kan arbeta, aldrig sammantaget kan få högre inkomster från bidrag än man skulle få genom eget arbete”, står det i avtalet.

      Exakt hur bidragstaket ska utformas är inte klart, det ska utredas och förhandlas vidare, uppger Kristdemokraternas partisekreterare.

      Partiledarna Jimmie Åkesson (SD), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) håller en gemensam pressträff angående regeringsbildningen och presenterar ”Tidöavtalet”
      Partiledarna Jimmie Åkesson (SD), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) håller en gemensam pressträff angående regeringsbildningen och presenterar ”Tidöavtalet”. I det framgår att att ett bidragstak ska införas. Foto: Stina Stjernkvist/TT

      Men kanske finns en fingervisning kring utformningen av bidragstaket hos Moderaterna. Partiet har drivit frågan länge, den nya socialtjänstministern är moderat och hon har nämnt bidragstak i åtminstone en motion.

      På Moderaternas hemsida är informationen om bidragstaket knapphändig, samma sak i deras budgetmotion. Men i den nämns att taket ska gälla personer med försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag.

      På sin hemsida hänvisar Moderaterna till en ESO-rapport när de argumenterar för att införa bidragstak. I rapporten tas upp ett fiktivt exempel som visar att en familj på två vuxna och fyra barn, som lever på social­tjänstens försörjningsstöd, inte får högre inkomst om den ena vuxna börjar arbeta, utan familjens disponibla inkomst blir densamma.

      Det hela grundar sig i hur försörjningsstödet är utformat. Den som får ett jobb blir av med lika mycket pengar från socialen som du får in på lönen. Inkomsten räknas av krona för krona.

      Beräknas på hushållet

      Nivån  på försörjningsstödet beräknas också utifrån hela hushållet, inte individen. En familj med många barn har mycket utgifter. Det betyder att om den ena föräldern i fyrabarnsfamiljen börjar arbeta och får en lön på 20 000 kronor måste hen fortfarande söka kompletterande ekonomiskt bistånd för att de fyra barnen ska kunna leva på existensminimum. Familjen behöver ha inkomster på minst 34 000 kronor för att ha råd med en hyra på 12 500 kronor, mat och hushållskostnader på lägsta nivå för alla i hushållet, enligt rapporten. I dag kan familjer som helt saknar inkomst få dessa pengar från socialtjänsten och staten genom försörjningsstöd, barnbidrag och bostadsbidrag. Det kritiseras av Moderaterna.

      ”Summan av olika bidrag bör aldrig bli högre än 75 procent av lönen från ett jobb” står det på Moderaternas hemsida. I partiets budgetmotion specificeras att de syftar på ett helt hushåll, och att detta hushåll maximalt ska kunna få samlade bidrag på högst 75 procent av ett arbete till lägsta lön.

      Om Moderaterna med ”lägsta lön” syftar på 22 000 kronor, som är den lägsta lönen i de flesta kollektivavtal, landar partiets bidragstak på 16 500 kronor.

      Det betyder att singelhushåll sällan skulle påverkas av ett bidragstak. Det existensminimum som social­tjänsten betalar ut är så lågt, att det tillsammans med en rimlig hyra knappast skulle slå i bidragstaket.

      Däremot skulle barnfamiljer, som exemplet ovan, drabbas, konstateras i På marginalen – en typfallstudie av förslaget om bidragstak. Studien utgår från Moderaternas förslag om bidragstak och att bidragstaket inte konstrueras annorlunda för barnfamiljer än för andra. Om ett sådant bidragstak skulle införas skulle familjer på två vuxna och minst tre barn i många fall tvingas välja mellan att betala hyran eller att köpa mat som täcker existensminimum. Därför riskerar dessa barnfamiljer att bli hemlösa, konstateras i studien.

      – Det är frågan om detta inte skulle krocka med barnkonventionen. Barn har en självständig rätt att få sina behov tillgodosedda, enligt både socialtjänstlagen och barnkonventionen, säger Pia Kjellbom, forskare i välfärdsrätt vid Linköpings universitet.

      Mycket är oklart

      Samtidigt är det mycket som är oklart när det gäller bidragstaket. I Moderaternas budgetmotion nämns att ”Nivån (på bidragstaket reds anm.) kommer att bero på hur personens hushåll ser ut samt om denne har försörjningsansvar för barn.” Den exakta utformningen behöver utredas, menar de.

      Därtill påverkas nivån på bidragstaket av att det konservativa blocket  haft olika syn på ett bidragstak. Innan Tidöavtalet ville Moderaterna ha en nivå på bidragstaket, Liberalerna en annan och Kristdemokraterna ville inte införa bidragstak alls. Sverigedemokraterna har inte motionerat om bidragstak i riksdagen, men har lagt upp flera filmer på Youtube där de tycks vilja införa bidragstak – i varje fall för invandrare. Det är därför oklart hur bidragstaket kommer att utformas innan regeringen väl har förhandlat klart.

      – Den princip vi är överens om är att det alltid ska löna sig att arbeta, säger Johan Ingerö, Kristdemokraternas partisekreterare.

      L tittar på Danmark

      Innan regeringsbildningen träffar undertecknad av en tillfällighet Robert Hannah, som fram tills nyligen var migrationspolitisk talesperson för Liberalerna, på ett kafé på Drottninggatan i Stockholm, och passar då på att ställa några frågor om hur Liberalerna vill utforma sitt bidragstak. Han har tidigare varit delaktig i Liberalernas reformförslag Förortslyftet, där bland annat förändringar i försörjningsstödet tas upp. 
      Robert Hannah ler förvånat, men säger att han absolut kan bli intervjuad.

      – Vi sneglar ganska mycket på Danmark där bidragstaket är lägsta nivån för avtalsenlig lön, säger han, medan han blickar ut över gågatan utanför.

      Robert Hannah, tidigare migrationspolitisk talesperson för Liberalerna
      Robert Hannah, tidigare migrationspolitisk talesperson för Liberalerna.  Foto: Anders Ylander/TT

      I dag ligger den lägsta nivån på 22 000 kronor i de flesta svenska kollektivavtal. Samtidigt har Liberalerna gått ut med att de vill se en individualisering av försörjningsstödet, alltså att beräkningarna inte ska göras på hushållets gemensamma inkomster utan efter individens inkomster.

      Menar ni att bidragstaket på de 22 000 kronorna är max för hela hushållet
      eller max per vuxen?

      – Vi har inte utvecklat det resonemanget. Jag kan inte svara på det där, säger Robert Hannah.

      Tänker ni er att socialtjänstens utgifter för hyran ska räknas in i bidragstaket? 

      Robert Hannah börjar skruvar på sig och flacka med blicken.

      – Du är inne på en detaljnivå. Det ska löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Hur det ska se ut direkt får en utredning säga. Jag kan inte uttala mig om hur det blir i praktiken, säger han.

      Ni tycker att de med försörjningsstöd får för mycket i dag?

      – Det är det här jag har att säga, säger han irriterat.

      ”Blir bedömningsfråga”

      Tanken är att bidragstaket enbart ska finnas för den grupp som får försörjningsstöd för att de är arbetslösa och inte kvalar in till a-kassan. Det handlar om ungefär hälften av alla som får försörjningsstöd. Resterande som får ekonomiskt stöd av socialtjänsten beviljas det för att de är sjuka eller har stora sociala problem. Men Tomas känner sig inte trygg av den uppdelningen – trots att han tillhör den senare gruppen.

      – Vem bedömer att man är arbetsför? Jag bedöms som arbetsför av Försäkringskassan och min fru bedöms som arbetsför trots att hon inte kan ta sig utanför dörren, säger han.

      Tomas har sökt sjukersättning av Försäkringskassan, men de anser att han kan arbeta. Det tyckte socialtjänsten också fram tills nyligen. Under många år tvingades han delta i arbetsträning och kommunala aktiviteter, som villkor för att beviljas försörjningsstödet. Men nu har även socialtjänsten insett att det är lönlöst. Det finns inga jobb som fungerar för Tomas nu.

      Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, betonar att det redan finns press på biståndsmottagare att söka jobb. De allra flesta kommuner har det som krav för att bevilja försörjningsstöd. Dessutom går det inte att stapla bidrag på varandra. Det finns riktlinjer för hur mycket försörjningsstöd varje individ ska få i den riksnorm som regeringen bestämmer varje år.

      – Bidragstak bygger på en föreställning om att de som lever på bidrag inte gör rätt för sig. Men det finns inget forskningsmässigt stöd för den typen av hypoteser, säger han.

      Blir inte sjukskriven

      Inne i Tensta centrum ligger ett inglasat rum med lila klistermärken på fönsterrutorna där det står ”Rusta och matcha”. Här ska arbetssökande kunna få extra stöd ifall de står långt bort från arbetsmarknaden. Lokalen är fullsatt. När föreläsningen är slut samlas några av deltagarna.

      – Det är jättebra! Hon sätter oss på expressbuss till jobben, säger Sadia, och gör en snabb rörelse med handen.

      Flera av de andra kvinnorna instämmer glatt. En stund senare slår vi oss ned på ett fik i Tensta konsthalls entré, där det går att prata ostört.

      – Hur får man bidrag? undrar en kvinna med uppriktigt frågande blick.

      Det visar sig att hon har bott i Sverige i fyra år, men aldrig sökt försörjningsstöd och känner inte heller till att nyanlända kan få etableringsersättning. Hon har jobbat i tre år, men blev sedan arbetslös och får nu bara 4 000 kronor i a-kassa samtidigt som hennes man har 30-40 procent mindre jobb än tidigare, berättar hon.

      När det visar sig att hon bor i en bostadsrätt skrattar de andra åt hennes okunskap.

      – Du kan inte få försörjningsstöd om du äger huset! Du måste sälja lägenheten, säger Sara, som egentligen heter något annat.

      Sedan blir de allvarliga.

      – Socialtjänsten är jättejobbiga. Det är som ett fängelse. Det är bättre att tigga, säger Sadia.

      Hon berättar att hon har jobbat inom vården i 40 år, men sedan hon fick artros i knät kan hon inte längre ha fysiska jobb. Men läkaren vägrar sjukskriva henne. Nu lever hon på a-kassa och har ett extrajobb som informatör 40 timmar i månaden. Pengarna räcker inte, men hon har slutat söka försörjningsstöd. Orsaken är att när hon har varit utan pengar har vänner velat hjälpa till och swishat henne lån. Men, precis som för Tomas, tolkar socialtjänsten Swishöverföringarna som intäkter när de kontrollerar hennes kontoutdrag.

      En annan kvinna säger att hon känner till kvinnor med barn som har nekats försörjningsstöd på sista tiden. Att socialtjänsten ger avslag till barnfamiljer – trots att de helt saknar inkomster – bekräftas av studien Genom nålsögat, som Syre skrivit om tidigare.

      ”Maten blir dyrare”

      Okba, en annan av kvinnorna, har a-kassa. Men den är på bara 8 000 kronor. Hon känner liksom Tomas av inflationen.

      – Allt har blivit dyrare. Varje vecka har maten blivit dyrare, säger hon.

      Okba får så låg a-kassa att hon behöver kompletterande ekonomiskt bistånd för att kunna leva på existensminimum med sina två små barn
      Okba får så låg a-kassa att hon behöver kompletterande ekonomiskt bistånd för att kunna leva på existensminimum med sina två små barn. Foto: Kim Richter

      Okba är ensamstående med två små barn, varav den ena har autism och behöver extra stöd. För att komma upp till existensminimum söker hon kompletterande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten.

      – Det är jobbigt. Det är mycket frågor och många papper att fylla i för att få 1 000 kronor, säger hon.

      Under de senaste sex åren har hon bara kunnat köpa det nödvändigaste månad efter månad. När hon får höra att regeringen vill införa ett bidragstak svartnar det i hennes ögon.

      – Jag som ensamstående kan inte ta vilka jobb på vilka tider som helst. Om de sänker bidragen, vem ska fylla hålen? Hur ska familjer kunna leva? Jag tycker att det är ett dåligt förslag, säger hon.

      I stället vill kvinnorna att politikerna skapar jobb. De menar att det borde gå att skapa en arbetsmarknad där det finns arbeten för dem.

      Syre ringer tillbaka till Tomas. Det blir helt tyst i luren när han får höra att Moderaternas bidragstak kan tolkas som att 16 500 kronor blir högsta möjliga försörjningsstöd för en hel familj. I dag ligger fyrabarnsfamiljens mat- och hushållskostnader på ungefär 17 440 kronor i månaden, och då är inte ens hyran eller mediciner inräknade. Efter en stund hittar han orden:

      – Herregud. Jag förstår att de vill kunna få bort fusk. Men skulle jag ha varit anställningsbar skulle jag ha jobbat med glädje. Du känner dig redan som en snyltare på samhället.

      Läs mer:

      Lägre bidrag kan bli fattigdomsfälla

      Faktafel om bidrag i SD:s filmer: ”Inte hederligt”

      Anna Langseth

      #Fördelningspolitik #Trygghetssystem

      Försörjningsstöd – en tredjedel av medianlönen

      Medianlönen i Sverige år 2022: 

      33 200 kronor före skatt

      Låg ekonomisk standard (60 procent av medianlönen):

      19 920 kronor före skatt

      Försörjningsstöd*:

      11 865 kronor

      *Uträknat på:
      Mat och hushållskostnader 4 250kronor enligt riksnorm 
      Genomsnittlig hyra i Storstockholm 7 125 kronor
      Hushållsel 300 kronor
      Hemförsäkring 190 kronor

      Källor: SCB, Socialstyrelsen, Konsumentverket, Försäkringskassans föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara boendekostnad

      Så fungerar försörjningsstödet

      Beräknas delvis efter riksnormen

      Försörjningsstödet består av flera delar. Dels kostnaderna för mat, kläder, hygien och hushållsartiklar med mera på existensminimum, enligt riksnormen. Dels kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, fackförening och a-kassa. För de senaste utgifterna finns ingen fastställd nivå. Detta eftersom bland annat hyran kan variera beroende på var och hur man bor. 

      Inkomster dras av helt

      I dag dras lönen av krona för krona från försörjningsstödet för den som lyckas få ett jobb. Det betyder att det sällan lönar sig ekonomiskt att jobba deltid för den som annars får försörjningsstöd, och ett singelhushåll behöver komma upp i en lön på kanske 11 000–14 600 kronor för att få mer i plånboken än vad du får av socialtjänsten och i bostadsbidrag, eftersom socialtjänsten drar av alla ens inkomster från det ekonomiska biståndet. Även barnbidrag, flerbarnstillägg och bostadsbidrag ses som inkomster och dras av från försörjningsstödet. Socialtjänsten betalar bara ut mellanskillnaden, så att familjens totala inkomster når riksnormen.

      Beräknas på hushåll

      Försörjningsstödet beräknas utifrån familjens gemensamma inkomster – inte utifrån individens. Om en person har en lön förväntas hen försörja sin partner. I fall pengarna inte räcker fullt ut åt dem båda kan hen söka kompletterande ekonomiskt bistånd för att komma upp till riksnormen i försörjningsstödet – den nivå som anses vara existensminimum, efter att hyran är betald. Om en persons lön räcker för att nå existensminimum nekas de kompletterande ekonomiskt bistånd.

    • Lägre bidrag kan bli fattigdomsfälla

      Minskade bidrag kan försvåra möjligheten att få jobb för de mest utsatta. Det konstateras i samma forskningsrapport som Moderaterna hänvisar till när de argumenterar för bidragstak.– Jag tror på att få behålla en del av pengarna…
    • Faktafel om bidrag i SD:s filmer: ”Inte hederligt”

      Folk som får försörjningsstöd lever ett gott liv med utlandsresor och shopping, påstår Sverigedemokraterna i en rad filmer på Youtube. Men det är fel.– Det går inte att leva lyxliv. Försörjningsstöd är verkligen lägsta nivån.
  • Energi

  • Krönika