Många människor som borde få ekonomiskt bistånd av socialtjänsten nekas det. Och det är nästan omöjligt att få rätt i domstol, även om barn finns i familjen. Endast tre procent i Stockholm stad får bifall när de överklagar, visar en ny studie. ”Vi har skapat ett samhälle där folk inte har råd att betala sin hyra och barnfamiljer ställs på gatan”, säger Jenny Johansson, adjunkt i välfärdsrätt.
Kan du inte betala hyran eller köpa mat, ska du kunna få hjälp av socialtjänsten med ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag. Men idag kan det vara extremt svårt att få stödet.
Förra året nekades 85 procent av hushållen någon gång ekonomiskt bistånd i Stockholm stad, enligt stadens egna statistik. Det handlar om över 13 000 hushåll. Aldrig tidigare har socialtjänsten i Stockholm sagt nej till så många personer om ekonomiskt stöd.
Den som nekas har dock rätt att överklaga beslutet. Men det är få som gör det. I Stockholm stad överklagades bara två procent av besluten till Förvaltningsrätten. Det är väldigt lite om man jämför med ärenden i socialförsäkringen, där nästan hälften överklagar om de nekats till exempel sjukpenning, enligt Inspektionen för socialförsäkringen.
– Människor som söker ekonomiskt bistånd lever i extrem utsatthet, de kanske inte ens tänker tanken att de kan överklaga eller vet vad det är. Eller så har de hört av andra att det är svårt att få rätt och tänker att det inte är någon idé, säger Jenny Johansson, adjunkt i välfärdsrätt på avdelningen för socialt arbete vid Linköpings universitet, som har undersökt folks möjligheter att överklaga i magisteruppsatsen Genom nålsögat.
Bara tre procent fick rätt mot socialtjänsten i Förvaltningsrätten
Av de två procent som hade överklagats till förvaltningsrätterna var det få som vann mot socialtjänsten. Bara tre procent av dessa fick rätt till hela det ekonomiska biståndet som socialtjänsten hade nekat dem. En orsak till att så få får rätt i domstolen är troligtvis de ojämlika förutsättningarna, anser Jenny Johansson, som tidigare jobbat på den ideella organisationen Sociala missionen där hon hjälpte personer att överklaga socialtjänstens beslut.
– I praktiken är du helt ensam mot domstolen och socialtjänsten, säger hon.
För personer som vill överklaga har inte rätt till offentligt biträde, där staten står för arvodet, utan måste själva driva sitt ärende om ingen vill göra det gratis åt dem. Personerna saknar ofta utbildning och juridiska kunskaper, till skillnad från både socionomerna på socialtjänsten och domstolens jurister. Många kan inte heller så bra svenska.
– Domstolen agerar som i brottsmål och kräver väldigt starka bevis för att en person ska få rätt mot socialtjänsten. Bevisbördan ligger på den enskilde, men många vet inte ens vad ett bevis i denna typ av mål är, för ingen har talat om det för dem. Många tänker på fingeravtryck när man hör ordet bevis, men här handlar det om skriftliga dokument, som intygar till exempel orsaken till varför du missat ett möte hos socialtjänsten. Det vet inte den enskilde, säger Jenny Johansson.
Personer nekades – trots att de hade barn
I domarna syns att många av dem som nekats ekonomiskt bistånd egentligen borde ha haft rätt till stödet, i varje fall om personen skulle få en ”skälig levnadsnivå”, som det står i socialtjänstlagen. Kontoutdrag visade att de saknade pengar till mat och hyra, och i flera fall fanns det barn med i bilden. Ändå nekades de ekonomiskt bistånd av socialtjänsten och fick inte heller rätt av Förvaltningsrätten.
– Man ska alltid beakta barnets bästa. Det har stått i socialtjänstlagen i 20 år. Men det gjordes inte i ett enda fall av de domar jag undersökte. Barnen nämndes bara i en bisats och det fanns ingen utredning kring hur det skulle påverka barnen att familjen nekades ekonomiskt bistånd, säger Jenny Johansson.
Motiveringen till avslagen generellt var ofta att personen ”kunde ha” fått fram pengarna själv, till exempel om hen sökt fler jobb. I 70 procent av fallen var det orsaken till avslaget. Men i lagtexten står det att ekonomiskt bistånd ska ges till den som inte kan tillgodose sina behov på egen hand.
– Personerna hade alltså inte en skälig levnadsnivå och inga pengar att betala hyran för. Men istället för att se personens behov så dömer domstolen efter deras beteende, utifrån att de i en fiktiv värld hade kunnat haft pengar. Det är väldigt konstigt att man kan använda sig av den tolkningen, och ändra i tempusformen när det står ”kan” i presens i lagen, säger Jenny Johansson.
Strider mot socialtjänstens portalparagraf
Förvaltningsrätterna är dock inte ensamma om att göra den tolkningen. Utan formuleringen har godkänts ända upp i Högsta förvaltningsdomstolen. Det hänger ihop med att socialtjänsten fick rätt i en rad domar under 1990-talskrisen om att de kunde kräva att personer måste söka jobb för att kunna få bistånd. Det införlivades även i socialtjänstlagen 2016.
– Det är lätt att ställa krav och villkor men de tänker inte på att folk blir av med sin rätt till grundläggande behov som mat och tak över huvudet. Då skapar vi ett samhälle där folk inte har råd att betala sin hyra eller mat och barnfamiljer ställs på gatan, säger Jenny Johansson.
Och en rad andra forskare håller med om att fler borde ha rätt till ekonomiskt bistånd. För i portalparagrafen till socialtjänsten står det att socialtjänsten ska på ”demokratins och solidaritetens grund” stödja människors ekonomiska och sociala trygghet. Och eftersom portalparagrafen ska styra allt det som socialtjänsten gör borde den väga tyngre än praxis, alltså hur lagen tolkas av domstolarna.
Men samtidigt är socialtjänstlagen skriven på ett vis så att den kan tolkas som att människor inte har rätt till ekonomiskt stöd, så länge de inte uppfyller kravet om att söka arbete, så därför har domstolarna kunnat döma på detta vis.
Ännu svårare att få rätt i högre instanser
Den som inte lyckas få rätt mot socialtjänsten i Förvaltningsrätten kan överklaga först till Kammarrätten och sedan till Högsta förvaltningsdomstolen. Av de som överklagat fallet vidare är det en ännu mindre andel än i Förvaltningsrätten som får rätt till ekonomiskt bistånd. Bara 0,3 procent ändrades i Kammarrätten. I Högsta förvaltningsdomstolen ligger siffran på 0,1 procent. Där fick bara fyra personer till slut rätt mot socialtjänsten under hela perioden 2013-2018. Siffran gäller för hela landet.
– Det är väldigt svårt att vinna en domstolsprocess mot socialtjänsten. Därför döpte jag uppsatsen till Genom nålsögat, för det är lika svårt att få rätt mot socialtjänsten som ”för en kamel att komma in genom ett nålsöga”. Det är ett problem för rättssäkerheten, säger Jenny Johansson.
Läs även: Få får rätt vid överklaganden om ekonomiskt bistånd ”Ett problem för rättssäkerheten” Syre 17/12-2020 och Hade sökt 17 jobb – domstolen gick ändå på socialtjänstens linje Syre 18/12-2020.
