Zoom

Hade sökt 17 jobb – domstolen gick ändå på socialtjänstens linje

När en person överklagar socialtjänstens nej till ekonomiskt bistånd, har domstolen ett särskilt ansvar att jämna ut de olika förutsättningar som parterna har.

Många som nekas ekonomiskt bistånd befinner sig i underläge mot socialtjänsten. Dessa ojämlika förutsättningar ska domstolen försöka utjämna. Men domstolen informerar knappt om rättigheter som ofta leder till att fler får bifall. ”Vad folk har rätt till står i förvaltningsprocesslagen”, säger Stefan Holgersson, myndighetschef på Förvaltningsrätten.

Personer som nekas ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag, har svårt att hävda sin rätt i domstol, visar en ny studie som Syre skrev om förrgår. En som nekats är Johan Nilsson, som egentligen heter något annat, som nyligen hade avtjänat ett fängelsestraff. Av Kriminalvården hade han blivit lovad stöd för att komma tillbaka in i samhället, men Johan Nilsson fick ingen hjälp. Han tog istället själv tag i saken, skrev in sig på Arbetsförmedlingen och sökte jobb. Trots att han sökt 17 stycken under en och en halv månad nekade socialtjänsten honom ändå bistånd, eftersom han inte hade lämnat in aktivitetsrapport och ”ekonomisk översikt”. Domstolen gick på socialtjänstens linje – utan  att de tycks ha utrett frågan vidare om huruvida han faktiskt sökt jobb eller inte. Det visar information från en av de domar granskats i magisteruppsatsen Genom nålsögat.

– Domstolen går i princip alltid på socialnämndens linje, säger Jenny Johansson, adjunkt i välfärdsrätt på avdelningen för socialt arbete vid Linköpings universitet, som gjort undersökningen.

Domstolen har dock en särskild utredningsskyldighet, speciellt i mål om ekonomiskt bistånd, där personen saknar rätt till offentligt biträde, alltså ombud som staten betalar arvodet för. Detta för att motverka de ojämlika förutsättningarna som den överklagande har gentemot socialtjänsten. Det har tidigare slagits fast i Högsta förvaltningsdomstolen.

Men domstolen tycks sällan tala om för personen att hen har möjlighet att bemöta den information som socialtjänsten lämnar in och som kan vara till nackdel för personen. I Jenny Johanssons studie har hon granskat 100 domar, och i bara en av dessa verkar personen ha fått yttra sig medan socialtjänsten har lämnat in yttranden i ungefär hälften av fallen. Hon har även slumpvis valt ut tio så kallade dagboksblad för att se hur utredningsprocessen gått till, men i inget av de fallen framgår det att domstolen skulle ha gett personen möjlighet att yttra sig. Dessutom är det många som, i fall de skulle få frågan om att yttra sig, inte vet vad det betyder, enligt Jenny Johansson.

Så ökar chanserna att få rätt mot socialtjänsten

Jenny Johansson har tidigare jobbat på organisationen Sociala missionen med att hjälpa personer att överklaga nekande om ekonomiskt bistånd. Det ökade chanserna att få rätt mot socialtjänsten.

– Vi brukade få rätt i 30-40 procent av fallen, säger hon.

Det är mycket jämfört med de 3 procent som fick helt bifall i hennes studie, och där bara en hade ombud. Att fler får rätt när de har ombud visar även en rapport från myndigheten Inspektionen för socialförsäkringar, som har granskat överklaganden om sjukförsäkringar.

Något annat som ger större chans att få igenom sitt överklagande i förvaltningsrätten är att ha en muntlig förhandling, det vill säga att du vanligtvis träffas öga mot öga med socialtjänstens handläggare och domaren. Men de allra flesta förhandlingar sker skriftligt, över mejl eller brev.

Knapp information om möjlighet till ombud och muntlig förhandling

Många vet inte om att de kan ta hjälp av en stödperson som ombud eller be om muntlig förhandling, enligt Jenny Johanssons tidigare erfarenheter. Ett sätt för domstolen att informera om det vore att skriva det i domstolens informationsbrev, som skickas till alla som har överklagat, menar hon. Men det står inte i brevet idag, erfar Syre efter att administrativ personal på Förvaltningsrätten läst upp innehållet. Och många av de som Jenny Johansson mött i sitt tidigare arbete anser att den information som domstolen generellt skickar ut är svår att förstå.

På Förvaltningsdomstolen anser man att de gör sitt bästa för att skriva enkelt.

– Men det klart det kan ju finnas ord som de inte förstår. Men det går ju bra också att ringa till domstolen och fråga, säger Stefan Holgersson, myndighetschef.

”Vi utreder så långt det går”

Stefan Holgersson menar att domstolen gör vad de kan för att utjämna de ojämlika förutsättningarna.

– Jag tycker vi försöker ha så bra balans som möjligt. Vi utreder så långt som det går för att avgöra målen, inom ramen för vår service- och utredningsskyldighet. Personerna har ju också kontakt med socialtjänsten, de brukar ge ganska handfasta råd om att klienterna ska visa kvitton och dylikt, säger han.

Enligt Stefan Holgersson svarar domstolen också på många frågor över telefon, och får in en hel del dokument på främmande språk som de låter översätta om ingen i huset kan språket. Att personer med ombud har större chans att få rätt än de som saknar ombud kan bero på att ombuden inte tar de fall som är omöjliga att vinna, menar han.

Så du tycker inte att parterna har ojämlika förutsättningar i dag vid mål om ekonomiskt bistånd? 

–  Det klart när du nu påpekar att personer kanske inte förstår informationen så är ju frågan också hur stor verksamhet vi ska ha? Vi är 480 anställda på förvaltningsrätten i Stockholm i dag. Skulle vi prata med alla som har överklagat i alla mål skulle vi kanske behöva vara 1 000 personer. Det är vi inte dimensionerade för, säger han.

”De brukar får en god man”

På mejl skriver han också att personer som “är oförmögna att ta hand om sina myndighetskontakter” brukat få en god man. Men personerna får inte en god man bara för att de saknar högskoleutbildning eller har bristande kunskaper i svenska eller juridik, utan för att de har till exempel psykiskt funktionsnedsättning, är dementa eller ensamkommande ungdomar, enligt Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetares hemsida. När Syre påpekar detta svarar han inte på frågan.

Varför informerar ni inte tydligare om möjligheterna att ha en muntlig förhandling eller ett ombud?

– Det kan man hitta tydligt i förvaltningsprocesslagen, säger Stefan Holgersson.

Men det är inte alla som vet att det står i den lagen, eller ens kan läsa den, hur tänker du nu?

– Det går ju att få fram genom att googla på det. Man kan ringa och fråga också, säger han.

Jenny Johansson reagerar starkt på Stefan Holgersson uttalande.

– Det känns som att domstolen befinner sig i en annan värld och inte vet vilka människor man ger avslag. Det handlar bland annat om hemlösa människor som inte har tillgång till en dator eller personer som inte kan svenska. Det är få som kan leta fram de här kunskaperna. Det vet jag eftersom jag har träffat de som behöver bistånd, säger Jenny Johansson.

Läs även Nästan omöjligt att få rätt mot socialtjänsten Syre 16/12-2020 och Få får rätt vid överklaganden om ekonomiskt bistånd ”Ett problem för rättsäkerheten” Syre 17/12-2020.