» Redaktionell policy för Syre

1. I korthet

Syre ska kritiskt granska framför allt makten, visa på både positiva och negativa händelser och utvecklingar i samhället, driva opinion samt ge journalistisk service.
Syres journalistik ska utgå från läsarens perspektiv.
Syre ska bidra till en bred debatt genom att ge röst åt människor som annars har svårt att göra sig hörda.
Syres journalistik ska vara saklig, öppen, balanserad, konsekvensneutral och beskriva det den rapporterar om på ett så ärligt sätt som möjligt. Inga lojalitetsband ska hindra Syre att så korrekt som möjligt skildra verkligheten.
Vi strävar efter att i den mån det går och det finns tid att låta alla parter i en fråga komma till tals.
Syre är en bred nyhetstidning men vi har extra fokus på miljö, migration, integritet, djurrätt, basinkomst, demokratifrågor, fred samt högerextrema och konspirationistiska rörelser.
Vi förhåller oss kritiska till allmänna ”“sanningar” (som att t ex tillväxt och mer arbete är positivt) och acceptans av förtryck (inklusive djurförtryck) och undviker att slentrianmässigt ha det som utgångspunkt och normalisera det genom okritiskt återberättande.
Vi har en tydlig rågång mellan opinionsjournalistik och den rapporterande journalistiken.
Vi garanterar alla tipsare källskydd. Alla ska kunna vara trygga med att vi kommer skydda deras identitet om de så önskar när de hör av sig till oss.
Vi strävar alltid efter att få en uppgift som det finns minsta tveksamhet runt bekräftad från minst två av varandra oberoende källor.
Om vi gör fel rättar vi så fort vi kan och informerar också om rättelsen. En part som beskyllts, kritiserats eller anklagats för någonting ska ha rätt till genmäle.
Syre är anslutet till det medieetiska systemet och arbetar utifrån de pressetiska reglerna.

2. Opartisk och neutral

Journalistik eller journalister är aldrig opartiska eller neutrala. Alla människor har en ryggsäck med erfarenheter och åsikter som färgar hur de ser på samhället och olika frågor. Myten om den neutrala journalistiken är farlig för att den försöker framställa den och journalister som något de inte är. Det i sig blir alltså inte en ärlig och öppen journalistik.

Men att ingen kan vara neutral hindrar inte att nyhetsjournalistiken så långt som möjligt ska vara saklig, öppen, balanserad, konsekvensneutral och beskriva det den rapporterar om på ett så ärligt sätt som möjligt. I den mån det går ska vi alltid låta alla de berörda parterna i en situation/konflikt komma till tals och vi ska ta med deras bästa citat, det vill säga det som bäst beskriver vad de tycker/står i frågan.

En balanserad bevakning innebär inte alltid att alla sidor kommer till tals i varje artikel, men motsatta sidor beskrivs/förklaras däremot. Därtill intervjuas/uppmärksammas olika sidor i andra artiklar vilket sammantaget ger en bred och mångfasetterad bild av en specifik fråga. Rörelser och individer som har mindre plattformar och möjligheter att nå ut bör oftare ges företräde framför etablerade makthavare. Samtidigt är vi uppmärksamma på vilka världsbilder vi förmedlar i vår bevakning och strävar efter att låta många perspektiv komma fram över tid. Vi är måna om att ställa kritiska frågor till alla de organisationer och rörelser som vi låter komma till tals. Syre står helt fritt från intresseorganisationer och andra aktörer i samhället och det ska ingen behöva tvivla på när vi rapporterar i tidningen i stort, men framförallt på Radar och Zoom.

En part ska beredas möjlighet till genmäle om den beskyllts, kritiserats eller anklagats för någonting. Om någon part har avböjt att kommentera bör detta redovisas i artikeln. Detta är särskilt viktigt när det gäller extraordinära händelser. I samband med val är det till exempel av stor vikt att vi inte gynnar enstaka partier eller missgynnar till exempel partierna utanför riksdagen. 4%-spärren är maktens spärr, inte vår gräns för bevakning. I samband med mediedrev är det viktigt att vi inte för vidare obekräftade rykten.

För att säkerställa att det vi rapporterar är korrekt strävar vi alltid efter att få en uppgift som det finns minsta tveksamhet runt bekräftad från minst två av varandra oberoende källor. Om vi inte lyckas med det ska det tydligt framgå vilken osäkerhet som finns.

Alla kan dock göra misstag, när vi publicerar något felaktigt ska vi alltid vara öppna med det och ta in en rättelse. Digitalt så rättar vi också i materialet så snart vi kan och tydliggör då att vi har uppdaterat och rättat materialet. Det gäller även fel av mindre art, men inte rena språkfel så länge de inte gjort att texten kan ha missförståtts. Vi avpublicerar normalt inte artiklar eller bilder. Men om det visar sig att en hel artikel är felaktig kan ansvarig utgivare i undantagsfall ta bort den.

3. Opinions- och nyhetsmaterial

Syres nyhetsförmedling ska vara rapporterande och inte opinionsbildande. Därför är det viktigt att åtskilja åsikter och nyhetsmaterial, opinionsskribenter och rapporterande skribenter.

Journalister som skriver på nyhetsplats ska inte skriva åsikter, och de journalister som skriver åsikter ska inte skriva på nyhetsplats.
Till åsikter räknas Ledare, Debatt, Under ytan, krönikor och vissa kommentarer/analyser – det vill säga material som är opinionsdrivande och främst återger skribentens åsikter i olika frågor.
Opinionsjournalister kan förutom de olika sorters artiklar som nämns ovan även skriva de flesta former av Energitexter.
Att ha en närvaro i sociala medier är en självklarhet för oss. Det gäller också många av våra medarbetare. Vi förväntar oss att våra medarbetare använder sunt förnuft när de verkar på sociala medier. Ju mer någon syns i eller som företrädare för tidningen desto viktigare är det att leva upp till saklighet även i sociala medier i de sakfrågor och ämnen vi bevakar.
På debatten ska – förutom när det gäller repliker – enbart externa skribenter skriva. Med externa skribenter avses personer som inte har anknytning till redaktionen. En frekvent återkommande frilansare är inte heller att betrakta som en extern skribent.
Nyhetsjournalister kan skriva analyser, recensioner och reportage – det vill säga material där skribentens egenart och egna resonemang får större utrymme än i rent rapporterande nyhetstexter. Även i denna form av texter – recensioner, som ska innehålla ett värderande moment, undantagna – bör man dock sträva efter att belysa frågor från flera perspektiv. Är du som skribent osäker på hur din text uppfattas? Diskutera saken med redaktören/redaktionsledningen.
Vi eftersträvar en så bred och fri debatt som möjligt på Syres debattsidor, men gränsen går vid nedsättande angrepp. Debattartiklar som tydligt innehåller rena faktafel tar vi inte heller in om inte skribenten är beredd att först rätta dem. Debattartiklar ska signeras med skribenternas riktiga namn om det inte finns särskilda skäl för annat. Vi prioriterar unika och personliga inlägg framför massutskick och organisationsutspel, men tar även in det senare.

4. Våra prioriteringar/frågor

Syre är en bred allmän nyhetstidning. En bred allmän nyhetstidning innebär att vi i princip kan ta upp de flesta frågor, men blåljusnyheter, kändisskvaller och allmänna drev är sådant som vi normalt avhåller oss från. Istället har vi extra fokus på:
Miljö och hållbarhet
Djurrätt och veganism
Basinkomst och arbetskritik
Fred och migration
Konspirationsrörelser och högerextrema rörelser

Dessa ämnen ska vi vara de mest initierade i och ha den bästa bevakningen runt. Vi ska ha så bra koll att vi både är snabbast ut när det händer något och ha de mest djupgående texterna när det finns mer tid. För den som är intresserad av något av ovanstående ämnen ska Syre vara det självklara valet.

Ovanstående ämnen har också betydelse för vilka organisationer och partier vi har tyngdpunkt på i vår bevakning. Både utifrån hur mycket de gör i frågorna men också vilken påverkan de har på frågorna. Vad regeringspartierna gör blir därför ofta relevant för de flesta av frågorna även i de fall de gör lite och har ett svagt engagemang. Men det är däremot inte självklart att ett riksdagspartis ståndpunkter/aktiviteter är mer relevanta än Piratpartiets eller andra mindre partiers när det gäller till exempel frihets- och integritetsfrågor. Överhuvudtaget ska inte riksdagsspärren vara avgörande för vilka partier vi bevakar om inte riksdagsmedverkan har en direkt avgörande inverkan på beslutet i frågan. Snarare är det så att vi även där ska vara bra på att lyfta alternativen till det rådande.

5. Kritisk grundsyn

Syre är frihetligt grön på ledarplats. Det frihetliga innebär att vi har en grundläggande kritik mot all ansamling av makt, oavsett om det är hos staten eller kapitalet och anser att varje individ ska ges största möjliga frihet att styra sitt liv så länge den friheten inte direkt inskränker någon annans frihet. Eller uttryckt på annat sätt, vi är emot alla former av förtryck, både direkta och indirekta ekonomiska.

Nyhetsarbetet ska inte styras av den grundsynen eller någon annan ideologisk hållning. Däremot är det en grund i allt journalistiskt nyhetsarbete att förhålla sig kritisk till och extra hårt granska makten och maktstrukturer. Vi ska också så långt det är möjligt undvika att vara en del av, reproducera och normalisera de strukturerna och förtrycken. Det gäller sexism, rasism, homofobi och så vidare, men även djurförtryck/artism.

Det är förstås helt okej att skriva och rapportera om kött, djurindustrin etc. Men vi ska inte okritiskt normalisera djurförtryck och skriva om köttkonsumtion och annat djurförtryck slentrianmässigt och utan att problematisera det. Precis som vi är vaksamma på vilka normer vi förmedlar när det gäller till exempel sexism och rasism. En grundregel är att fråga sig om det är relevant för artikeln att hen åt en köttbullsmacka – eller går en macka lika bra? På samma sätt som vi ska värdera om etnicitet har någon relevans när vi berättar om vad personer gjort.

Även när det gäller annat än förtryck bör vi vara uppmärksamma på att inte falla in i slentrianmässig rapportering och majoritetssamhällets utgångspunkter. Vi bör snarare ta ett steg bakåt och fråga oss om utgångspunkten är så självklar som den ofta framställs. Det kan vara att inte ha som en självklar utgångspunkt att tillväxt eller att skapa arbete är bra, eller att ett transbarn benämns flicka trots att det är emot hens vilja. Eller att vi (Sverige) hade en flyktingkris 2015 eller generös/öppen/human invandringspolitik innan dess. Inget av det kan sägas vara sanningar men rapporteringen har ändå i en stor del av medierna detta som en självklar utgångspunkt för den vidare rapporteringen och frågeställningarna.

Detta gäller även bildmaterial, så att vi inte slentrianmässigt t ex tar en bild från en middag där det står mjölk på matbordet eller militaristiska, sexistiska och ”white saviourism”-bilder,
eller stereotypiska genrebilder där ”invandrare” illustreras av en kvinna i slöja.
Än mer noggrant blir detta när vi har ett pressmeddelande som huvudsaklig källa för en nyhet. Där behövs inte bara kritiska ögon för att undvika ovanstående fällor utan även på hela nyheten i sig. Varför ska vi vidareförmedla den, vad är nyhetsvärdet och för vem? Varför vill de ha ut den? Vad är baksidan av det de förmedlar, vad säger de inte, vad är den kritiska frågan som borde ställas? Om det finns tid att skriva en mer omfattande artikel ska förstås de frågorna ställas till de som har skickat pressmeddelandet och andra med andra ståndpunkter ska ges chans att kommentera ämnet. Men även om en bara återberättar nyheten i en kort snabb artikel och inte har tid för samtal/frågor så kan en med fördel konstatera att ”xxxx säger dock inte något om problemet med yyyyyy i pressmeddelandet” för att tydliggöra att det finns andra infallsvinklar/problem/frågeställningar.

6. Läsarna och de vi har med i tidningen

Syres journalistik ska utgå från läsarens perspektiv. Vi ska alltid sträva efter att förklara och redovisa allt så enkelt som möjligt så att så många som möjligt kan ta till sig det. Svåra ord ska i första hand undvikas, i andra hand förklaras.

Vi vill ha en aktiv kontakt och dialog med våra läsare. Det sker främst genom mejl och sociala medier. Vi uppmuntrar folk att skicka in tips och garanterar då fullständigt källskydd för den som önskar. Alla ska kunna vara trygga med att vi kommer att skydda deras identitet om de så önskar när de hör av sig till oss.

Syre ska också bidra till en bred debatt genom att ge röst åt människor som annars har svårt att göra sig hörda. Både genom att uppmuntra att de deltar på vår debattsida men också genom att i övriga tidningen berätta vad de har att säga. Vi strävar också efter ett aktivt mångfaldsperspektiv, med en tanke om diversifiering kring de personer vi intervjuar.

När vi talar med mindre medievana som kanske aldrig tidigare varit med i en tidning visar vi dem extra hänsyn under intervjutillfället och vid återberättandet av det de har sagt.

Vi kan låta en intervjuperson se citaten före publicering, men lovar inte att ändra efter önskemål. Vi strävar också efter att citera ordagrant, men kan redigera citat för att göra dem mer begripliga och läsbara.

7. Skribentens närhet till sitt material

Ju närmare vi kommer en historia desto svårare blir det att urskilja olika perspektiv, och desto mer svartvit riskerar nyhetsförmedlingen att bli. Därför ser vi som skribent och redaktörer till att inte komma för nära historierna vi rapporterar om.

Detta kan ibland leda till komplicerade övervägningar eftersom personlig kontakt med källor ofta utgör grunden för det förtroende som får källorna att lämna ut uppgifter. Här är det skillnad på att få tips av personer i närheten som sedan används som underlag för att granska något, eller om det är personen i närheten som ska granskas. Om det sistnämnda är fallet bör arbetet lämnas över ärendet till någon annan. På samma sätt ska en reporter inte skriva om en organisation eller händelse den är engagerad i.
På ledarsidan är det naturligt att skribenterna skriver åsikter i linje med eventuella organisationer de är med i eller sympatiserar med, men ledarsidan får inte bli ett språkrör för dessa organisationer eller ta ett innanförperspektiv.

8. Publicering av känsliga uppgifter

Publicering av namn och ansikten är i dagens medieklimat en försäljningsstrategi. Att gå ut med namn på en misstänkt eller ett brottsoffer alstrar klick, och på grund av detta flyttas de pressetiska gränserna till följd av ekonomiska överväganden. Syre ska inte vara en del av denna tendens.

När det gäller publicering av personuppgifter ska den utpekades integritet vägas mot allmänhetens intresse av att få kännedom om den utpekades identitet. Bedömningen ska präglas av återhållsamhet.
Hänsyn bör dessutom tas till tredje part. Även om en person agerat på ett sådant sätt och i ett sådant sammanhang att vi anser att kriterierna för att publicera personens namn är uppfyllda, bör vi fundera på huruvida namnpubliceringen kan tänkas skada någon oskyldig i personens närhet.
Även när det gäller människor som varit med om traumatiska upplevelser, och som berättar sina historier genom oss, bör vi iaktta försiktighet. Det gäller även för människor som kan befinna sig i chock och kanske inte har full kontroll över vad de säger. Efter att uppgifter publicerats har vi ingen kontroll över hur andra väljer att behandla dessa. Vi har därför ett ansvar för att informera människor som saknar erfarenhet av den mediala offentligheten om vad det kan innebära att framträda i denna.
Även när det gäller yngre personer bör extra försiktighet gälla. För personer under 15 år ska vi normalt ta in målsmans godkännande innan vi publicerar dennes namn eller bild.

9. Bilder

Vår redaktionella policy för text, gällande exempelvis särskild hänsyn till personer som inte är medievana, gäller även bild. Det ska alltid framgå var bilderna kommer ifrån, extra viktigt blir det om de kommer från personen eller verksamheten som vi skriver om. Om ägaren av bilden (personen/organisationen/företaget) kräver något gällande bilden eller publiceringen som vi tycker är orimligt, skulle påverka läsarnas bild av rapporteringen, eller som på annat sätt strider mot vår policy ska vi alltid avstå publicering. Vi är måna om att bilder som kan uppfattas som stötande är journalistiskt motiverande och vi publicerar därför till exempel inte slentrianmässiga bilder på döda. Men vi styrs inte heller av någon konservativ moralsyn gällande till exempel nakenhet.

10. AI

Vi ansvarar för allt vi publicerar på sajten, inklusive material som är framtaget med hjälp av, eller baserat på, AI eller annan teknik. Allt material som publiceras ska vara granskat av en människa och faller under vårt utgivarskap.
Vi tar ibland hjälp av AI-teknik i vårt arbete för att producera material. Det kan till exempel handla om att göra research, spåna idéer, gå igenom omfattande material eller få förslag på rubriker.
Allting vi publicerar är genomgånget, redigerat och faktagranskat av en människa.
I de fall där vi publicerar AI-genererat material kommer det att framgå tydligt.
Bilder, både rörliga bilder, stillbilder och illustrationer, som publiceras på Syre är i huvudsak tagna av våra fotografer/bildbyråer eller producerade av människor. I de fall vi publicerar AI-genererade bilder kommer det tydligt framgå. Vi manipulerar eller förvanskar inte nyhetsbilder, vare sig med hjälp av AI eller annan teknik.
Syre ska ligga i framkant inom ny teknik och vi uppmuntrar våra medarbetare att använda det i sitt arbete.
Vi behandlar och förhåller oss till AI-tekniken på samma sätt som till all annan teknik och information: med kritiska ögon och med varsamhet.
Vi värnar källskyddet och matar inte externa plattformar med känslig eller källskyddad information.

11. Textreklam

Det är viktigt att Syre inte innehåller redaktionellt material som uppfattas som reklam för företag, varor, partier eller organisationer. Men hur avgör vi vad som är textreklam? Ibland är det nödvändigt att nämna ett företags eller varans namn för att en artikel inte ska bli obegriplig eller oväsentlig, det gäller framför allt för konsumentjournalistik som Mat med Jenny och recensioner av olika slag.

Framför allt på Radar och Zoom är vi försiktiga med att skriva artiklar där själva nyheten är att det finns en affär som säljer det ena eller andra. Det bör finnas någon mer nyhetskrok än att det finns en affär som säljer en vara (informationstjänster, it-företag etc. berörs också).
Eventuell adress eller webbadress till försäljningsställen bör normalt inte finnas med i de texter vi publicerar på Radar och Zoom. Syre kan ta på sig uppgiften att berätta om en affär eller en produkt, men det är inte tidningens uppgift att förmedla kunder till enskilda affärer, rörelser eller företag. Undantag från detta är när det är berättigat utifrån ett konsumentupplysningsperspektiv. Även här är det på Radar- och Zoomredaktionen som störst restriktion hålls. På Energi kan det vara befogat att skriva ut webbadressen till en hemsida om ett band som har intervjuats eller en restaurang som recenseras.

12. Bjudningar

Var går gränsen för en bjudsituation?

Syres ställningstagande är att inga bjudresor är okej. Om en organisation betalar ens resa, eller om vi själva betalar den men reser med en organisation som arrangerat en resa för att visa upp en viss bild av verkligheten, kommer din förmåga att förhålla dig kritisk i din rapportering att påverkas. Undantag från detta är inte omöjliga, men ska aldrig grundas i ekonomiska argument.
Syre tillämpar dock inte nolltolerans. Om ett företag du ska granska bjuder på fika till en presskonferens anser vi inte att en kopp kaffe i grunden påverkar möjligheterna att bedriva kritisk journalistik. Om däremot en företrädare för samma företag för en intervju på tu man hand insisterar på att få bjuda på lunch ska vi avböja.
Ackreditering till olika evenemang är tillåtet.

Detta är ett levande dokument som ses över och utvecklas när nya frågor dyker upp samt gås igenom i sin helhet en gång per år. Senaste uppdateringen gjordes 2024 11 29.