Få får rätt vid överklaganden av ekonomiskt bistånd – ”Ett problem för rättssäkerheten”

Personer som nekas ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag, har svårt att hävda sin rätt i domstol, visar en ny studie som Syre skrev om igår. Bara tre procent får bifall fullt ut när de överklagar till domstol och i Högsta förvaltningsrätten var det bara fyra personer i hela landet som fick rätt mot socialtjänsten gällande ekonomiskt bistånd – under fem års tid.

– Det är lika svårt att få rätt mot socialtjänsten som ”för en kamel att komma in genom ett nålsöga”. Det är ett problem för rättssäkerheten, säger Jenny Johansson, adjunkt i välfärdsrätt på avdelningen för socialt arbete vid Linköpings universitet.

Hon menar också att rätten till en ”skälig levnadsnivå” inte alltid uppfylls i dag. Det står i socialtjänstlagen att människor har rätt till en skälig levnadsnivå, men många nekas ekonomiskt bistånd trots att de inte hade några pengar på kontot eller andra tillgångar, visar hennes granskning av 100 domar. I lagen står det också att domstolen ska ta hänsyn till om det finns barn i familjen, men det beaktas inte heller. Studien visar också att två domare i förvaltningsrätten i Stockholm dömde hårdare än andra.

– Det går att ifrågasätta hur rättssäkra dessa domar är, säger Jenny Johansson

Så svarar Förvaltningsrätten

Men Stefan Holgersson, myndighetschef på förvaltningsrätten i Stockholm, ifrågasätter att uppgifterna om de två domarna stämmer.

– Att två personer skulle döma hårdare än andra och ha en apart uppfattning om vad som är gällande rätt faller på sin egen orimlighet, säger han.

Han menar att antalet domar är alldeles för få för att kunna dra slutsater om. De två domarna hade bara dömt i 25 av de de 100 domarna som granskades i studien.

Men resten av domarna på Förvaltningsrätten i Stockholm hade gett både bifall och avslag, trots att de dömt i ett till fyra mål i snitt av de som granskades i studien, uppger Jenny Johansson.

– De två domarna hade inte gett ett enda bifall trots att de hade dömt i en fjärdedel av domarna. De står för hälften av alla avslag, säger Jenny Johansson.

Hon medger att resultatet kanske hade blivit annorlunda med fler domar, men antagligen inte eftersom urvalet av domar har gjorts slumpmässigt.

– Det är ju på det här sättet man gör när man forskar med hjälp av statistik. Studien är vetenskapligt granskad och jag har gjort den enligt den statistiska forskningens regler, säger hon.

Myndighetschefen: “Förenligt med socialtjänstlagen”

Många nekas ekonomiskt bistånd, trots att de saknar pengar till mat och hyra och alltså inte uppnår skälig levnadsnivå, vilket är ett mål enligt socialtjänstlagen. Det förklarar Stefan Holgersson med att det står i lagen att personen också ska söka jobb.

– De ska stå till arbetsmarknadens förfogande och vi bedömer om de har sökt tillräckligt med jobb. Jag kan inte säga hur många man måste söka. Det står i praxis och finns rättsfall som säger att det är så, säger han.

Men det strider ju mot socialtjänstlagens portalparagraf om att socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet?

– Jag har inte funderat på hur praxis förhåller sig till portalparagrafen. Det är inte så lätt att läsa portalparagrafen och se hur den ska tolkas i alla avseenden. Vi ska följa vad Högsta förvaltningsdomstolen och Kammarrätten säger och det försöker vi göra. Jag tror att det är förenligt med socialtjänstlagen för det är den praxis som finns, säger Stefan Holgersson, och tillägger att om man inte har pengar till mat brukar socialtjänsten bevilja nödbistånd som generellt ges utan att personen behöver stå till arbetsmarknadens förfogande.

Ingen hänsyn tas till barnen i domarna

I socialtjänstlagen står det också att om det finns barn i hushållet ska det alltid beaktas – en skrivning som funnits i över 20 års tid. Men i ingen av domarna i studien där barn nämns finns någon utredning kring vilka behov barnet har eller vilka konsekvenser ett nekande av ekonomiskt bistånd får för barnet.

– Jag kan inte bekräfta vad som står i just de domarna. Men det står i socialtjänstlagen att barn ska beaktas. Det är möjligt att man kan göra ännu tydligare skrivningar i andra paragrafer också, säger han.

Men vilket ansvar har du som myndighetschef att domarna inte tar hänsyn till barnens behov när de dömer?

– Som myndighetschef har jag naturligtvis ett ansvar för att verksamheten har god kvalitet och vi satsar mycket på utbildning och kompetenshöjande åtgärder. I början av året hade vi också en särskild satsning för att höja kunskapsnivån om barnkonventionen. Men enligt grundlagen får jag inte lägga mig i hur domarna dömer, utan är man missnöjd får man överklaga till Kammarrätten, säger Stefan Holgersson.

Studien visar dock att i Kammarrätten är det ännu färre som får besluten ändrade – bara 0,3 procent. Och i Högsta förvaltningsdomstolen bara 0,1 procent.

När det gäller rätten till nödbistånd beviljar socialtjänsten inte alltid det, enligt Jenny Johansson.

– Socialtjänsten är skyldig att meddela domstolen om personen som överklagar har fått nödbistånd. Men det har inte skett i ett enda av fall av de 100 domar som jag har undersökt, säger hon.

Artikeln har tillförts ett förtydligande.

Läs även: Nästan omöjligt att få rätt mot socialtjänsten