EU:s djurskyddslag kan skrotas: ”Demokratiskt svek”

EU:s nya djurskyddslagstiftning skulle presenteras innan månadens slut. Men när EU:kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den 13 september höll sitt årliga tal State of the union, om nya initiativ och unionens framtid, utelämnades djuren.

– Att ett så omfattande och aktuellt arbete inte ens nämns är oroande, kommenterar Matilda Antti, politisk sakkunnig på Djurens rätt i ett pressmeddelande.

Roger Pettersson, generalsekreterare i Word Animal Protection Sverige, uttrycker också oro.

– Jag är både förvånad och besviken över att Ursula von der Leyen inte ens nämner djurskyddsarbetet i det här viktiga talet om prioriterade arbetsområden, säger han i ett uttalande.

– Jag hoppas verkligen att det här inte innebär att EU-kommissionen sviker sitt löfte. Det skulle vara en stor tragedi för miljontals djur i EU, säger han.

Ett par dagar innan Ursula von der Leyens tal publicerade Financial times en artikel om att EU överväger att slopa de striktare kriterierna för djurvälfärd. Ursula von der Leyen öppnar i stället planer för ”mer dialog”, trots oändliga konsultationer, möten och expertutlåtanden under många år, enligt tidningen Farmers review Africa, som också påtalar att EU-kommissionen redan har använt mycket resurser och skattepengar för att arbeta fram lagförslag. Europaparlamentarikern Emma Wiesner (C) påpekar i en debattartikel i tidningen ATL att förslagen redan finns klara för förhandling.

”Ett gigantiskt svek mot det svenska lantbruket, och mot alla oss som vill minska användningen av antibiotika, planeras i Bryssel. EU-kommissionen funderar nämligen på att lägga ned arbetet med en ny lagstiftning för djurvälfärd”, skriver hon.

”Enormt löftesbrott”

Emma Wiesner kallar det för ett enormt löftesbrott mot de hundratusentals svenska väljare som tog ställning för en bättre djurvälfärd i senaste Europavalet och bidrog till att djurhållningen fanns med när EU presenterade klimat- och miljöpaketet Green deal.

”Det här är såklart också ett stort svek mot djuren. Mot djuren som skulle få fortsätta utstå stekheta transporter på över åtta timmar genom Europa, mot suggorna som skulle få fortsätta stå fastspända, mot kultingarna som fortsatt skulle få sina knorrar avbitna i trånga hägn”, skriver hon.

Ett starkare djurskydd i EU skulle också stärka den svenska konkurrenskraften, då utländskt kött ofta är billigare på grund av sämre djurhållning.

”Kollegor till mig i Europaparlamentet påstår att det är omöjligt att uppfylla de tuffare kraven på djurhållningen, men vi i Sverige vet att det går”, skriver Emma Wiesner.

Hon förklarar att de som ligger bakom svängningen inom EU är Moderaternas och Kristdemokraternas partigrupp EPP.

”De agerar populister och gnäller högljutt om hur högre djurvälfärdskrav kommer att leda till akut höjda matpriser, slå ut det europeiska lantbruket och leda till en total matkris i Europa.”

Emma Wiesner hoppas att svenska Moderaterna och Kristdemokraterna inte spelar med i EPP:s ”populistiska korståg” för att inte förlora väljare till högerpopulistiska partier i EU-valet nästa år. Samtidigt konstaterar hon att Moderaterna röstade för att stoppa djurvälfärdslagstiftningen i somras och att jordbruksminister Peter Kullgren (KD) har beställt en utredning om huruvida Sveriges krav på djurhållningen kan sänkas.

Vändning i vargfrågan

I början av september presenterade också EU-kommissionen med Ursula von der Leyen i spetsen ett försök att sänka vargens skyddsstatus. Även där har det skett en totalvändning i frågan. För bara ett år sedan klargjorde EU-kommissionen att det inte var tal om att sänka skyddsstatusen och att arbetet för samexistens i stället måste öka. Ursula von der Leyen anklagas nu för att driva en personlig vendetta efter att hennes prisbelönta ponny blev tagen av en varg. Men ”politiska vindar” kan liksom i arbetet med djurskyddslagen spela en stor roll.

– De politiska vindarna har tagit en annan riktning i dag. Det har drabbat hela naturvårdssidan, har Benny Gäfvert, rovdjursexpert på WWF, kommenterat till Syre.

Flera internationella organisasioner som WWF, European environmental bureau och Humane society international har uttryckt oro över EU:s agerande och för att lobbyism och ekonomiska intressen kan ligga bakom viktiga beslut som påverkar hela mångfaldsarbetet med artbevarande inom EU. Samma oro uttrycks nu gällande hela djurskyddsarbetet.

En granskning av tidningen Politico i samarbete med Lighthouse reports avslöjade i somras att jordbrukslobbyn har ett stort inflytande över de beslut som fattas i EU. Personliga påtryckningar och felaktiga ekonomiska analyser används för att påverka beslutsfattare. Stora lantbruksorganisationer som påstås tala för hela jordbrukssamhället styrs egentligen av företagsjättarnas intressen. En nyligen publicerad studie visar att konventionella köttproducenter i EU fick cirka 1 200 gånger mer ekonomiskt stöd än producenter av växtbaserade alternativ eller odlat kött, under 2014–2020. Köttproducenterna spenderade också tre gånger mer på lobbyism. I USA lägger köttproducenterna 190 gånger mer pengar på lobbyism.

– Djuruppfödningssektorns kraft, både i USA och i Europa, och det politiska inflytande de har är helt enkelt gigantisk, säger professor Eric Lambin vid Stanford university, en av författarna till studien, till The Guardian.

I ekonomiska analyser från jordbrukssektorn påstås bland annat att ett förbud mot att hålla suggor fixerade i utrymmen där de inte kan vända sig om skulle öka dödligheten hos smågrisar med upp till 20 procent. Flera vetenskapliga studier visar däremot att fixering inte påverkar dödligheten hos kultingarna. Men det kan ske epigenetiska förändringar i deras hjärnor redan i fosterstadiet om suggorna lever i torftiga miljöer, avslöjade forskning vid Uppsala universitet i somras. En epigenetisk förändring påverkar arvsmassan utan att ändra den genetiska koden. Torftiga, trånga miljöer och brist på halm leder också till stereotypa beteenden och svanstuggning. Vilket innebär att svanskupering fortfarande utförs på de allra flesta grisarna i EU.

Ett annat argument från motståndarna till den nya djurskyddslagen är att nyare medlemsstater i Öst- och Centraleuropa skulle missgynnas, eftersom de i högre grad skulle behöva anpassa sig till det nya systemet.

Svenska bönder påverkas

En omställning till ett lantbruk utan burar, som är en del av det nya förslaget, skulle innebära stora förändringar även för svenska bönder. Enligt en undersökning av Compassion in world farming hålls knappt tio procent av de svenska produktionsdjuren i burar. I grannlandet Finland är det drygt hälften.

I Sverige har ett förbud mot burhöns debatterats länge. Det största regeringspartiet, Moderaterna, svarade i Syres valenkät 2022 om djurfrågor att det borde införas ett förbud på sikt. I de svenska hönsburarna får det hållas upp till 16 hönor, på en yta av minst 750 kvadratcentimer för varje fågel, vilket är något större än ett A4. Kalvar får också hållas i ensamboxar, på 1,2 kvadratmeter, trots att många studier visar att nyfödda kalvar har ett stort behov av närhet och alla djur enligt den svenska djurskyddslagen ska ha rätt att utöva sina naturliga beteenden.

För ett år sedan beslutade Danmark att fasa ut hönsburar. I mitten av september kom oväntat beskedet från svenska regeringen om ett avvecklingsstöd för minkfarmerna, i en förhoppning om att de ska fasas ut, innan ett eventuellt förbud mot hela pälsuppfödningen. Att det ligger i tiden och ett eventuellt förbud inom EU angavs som en anledning.

Ett förbud mot burar för pälsdjur ingår inte i EU:s nya djurskyddslagstiftning. Det planerade burförbudet för lantbruksdjur initierades genom medborgarförslaget End cage age som nådde upp i 1,4 miljoner namnunderskrifter 2019, vilket innebar att EU-kommissionen behövde ta hänsyn till uppropet. Runt 300 miljoner djur tillbringar livet i burar inom lantbruket i EU. Medborgarinitiativet fick stort stöd i Europaparlamentet, där 558 ledamöter röstade för förslaget 2021 och 37 ledamöter röstade mot, rapporterade Compassion in world farming. Det drev också på arbetet med en ny djurskyddslag.

En bättre djurhållning är dessutom en del av EU:s strategi Farm to fork och det ingår i miljöpolitiken European green deal. Många lyfter fram att det är ett demokratiskt problem med EU:s ändrade inställning.

– Att svika djuren skulle också vara ett allvarligt demokratiskt svek mot en stark opinion i EU-länderna, säger Roger Petterson, generalsekreterare i World animal protection, i ett uttalande.

Djurens rätts riksordförande Camila Bergvall har samma inställning.

– Det är glasklart att EU:s medborgare är angelägna om förbättringar för djuren. Att fler än hälften av de framgångsrika medborgarinitiativen i EU har handlat om djurfrågor talar sitt tydliga språk. Skulle kommissionen inte ro detta i hamn så är det närmast ett demokratiproblem, säger hon i ett pressmeddelande.

Olga Kikou, ordförande för Compassion in world farming EU, kommenterar att EU:s agerande är skandalöst och en eftergift till kraven från jordbrukslobbyn. Hon menar att den nya djurvälfärdslagen stoppas genom att skjutas upp, rapporterar Farmers review Africa.

– De har svikit förtroendet från sina medborgare och har omvandlat EU-demokrati till ett tomt skal, säger Olga Kikou.

Hon påpekar att End the cage age är det enda medborgarinitiativet som har lett till ett tydligt åtagande, trots att formen för medborgarinitiativ har funnits i mer än ett årtionde.

Inga klara besked

EU anklagades också för att svika medborgarna genom den svala responsen på medborgarinitiativet Save cruelty free cosmetics. Syre var först med att rapportera om att EU-kommissionen inte gav några klara besked till kravet om att inga ingredienser ingredienser i kosmetika ska testas på djur, även om det bland annat utlovades arbetsgrupper. I december väntas svar på initiativet Fur free Europe som nådde rekordmånga 1,7 miljoner underskrifter.

I början av september skickades ett öppet brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, undertecknat av 637 forskare, veterinärer, företagare, lantbrukare och andra som påpekade att nuvarande djurskyddslagar är föråldrade och behöver uppdateras. Världsberömda primatologen Jane Godall och filosofen Peter Singer är några av undertecknarna. De påpekar att nuvarande djurskyddslagstiftning är föråldrad och kräver en omgående uppdatering, utifrån vetenskapen och sociala förväntningar. Förutom en bättre djurvälfärd skulle också företag gynnas genom en jämnare spelplan och stöd för en nödvändig omställning, som annars kan kosta mer. Dessutom är det avgörande för en rättvis, hälsosam och hållbar matproduktion i Europa.

– Ambitiös lagstiftning kommer att gynna djur, medborgare och lantbrukare, säger Reineke Hemeleers, vd för Eurogroup for animals, som representerar över 90 djurskyddsorganisationer i flera länder i ett uttalande.

Hon menar att djurvälfärden skulle förbättras globalt och att EU måste ta tillvara på den här ”once-in-a-generation” möjligheten.

– Det här är en mycket bra början som återspeglar decennier av medborgarkampanjer och vetenskaplig forskning som finns i EU, säger hon i ett uttalande.

Förslagen i nya djurskyddslagen baseras på vetenskapliga rekommendationer och ekonomiska analyser från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och skulle förändra livet för miljarder djur inom EU. Bland annat innefattas en utfasning av burar, krav på större utrymmen och ett förbud mot massavlivning av tuppkycklingar. Avlivningsmetoder, fiskvälfärd och rutinmässig stympning av kroppsdelar tas också upp, liksom de omdebatterade djurtransporterna. Syre rapporterade i januari om att flera medlemsländer vill förbjuda långa transporter av levande djur till länder utanför EU, efter att tusentals djur behövt avlivats eller svultit ihjäl efter månader till sjöss. Vid en omröstning i frågan 2021 föll ett förslag om förbud med en rösts marginal och endast en svensk röstade emot förslaget, dåvarande sverigedemokraten Peter Lundgren.

För att visa att många politiker nu stöder förslaget om en förbättrad djurvälfärdslagstiftning har Emma Wiesner (C) startat ett upprop över partigränserna i Europaparlamentet.

”Det första steget är att kraftfullt uppmana kommissionen att inte ge efter för kraven på att urvattna Green deal och den nya djurvälfärdslagen. Svenska och europeiska medborgare har länge krävt dessa reformer och nu är det dags att leverera”, skriver hon i debattartikeln i ATL.

Flera svenska djurskyddsorganisationer, som Djurens rätt, och har också skrivit ett brev till Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson och EU-minister Jessica Rosvall med uppmaningar om att gå medborgarna till mötes och presentera förslagen snarast. Men det är ännu oklart när det kan lämnas ett definitivt besked om vad som händer med de omfattande planerna på en förbättrad djurskyddslagstiftning i EU.

Läs mer: 

Levande djurtransporter splittrar EU-länder

Efter EU:s svar om djurförsök: ”Vi är såklart besvikna”

Öppet brev till EU om vargen – Ursula von der Leyen kritiseras