Tre vargar återstår i skrivande stund i årets licensjakt och när den är avslutad är det dags för nästa rovdjur – lo. I södra Sverige minskar avskjutningen rejält, eftersom lodjuren blivit färre efter förra årets rekordstora jakt.
När lodjursjakten drar igång i mars får totalt sex individer fällas i Kalmar län. Förra året hade länet Sveriges största jakt, på 32 lodjur.
– I år minskar tilldelningen jämfört mot föregående år. Det beror på att vi i den senaste inventeringen sett en förväntad minskning av lodjuren både i Kalmar län och i södra Sverige, säger avdelningschef Anders Karlsson i ett pressmeddelande.
Förvaltningsmålet för Kalmar är fyra till åtta familjegrupper, som består av en hona med unge eller ungar. Enligt det senaste inventeringsresultatet finns det elva familjegrupper i länet, motsvarande minst 60 djur. Om två produktiva hondjur över 14 kilo fälls avslutas jakten i hela länet.
– Jakten tillåter lodjursstammen i södra rovdjursförvaltningsområdet såväl som i Kalmar län att med fortsatt god marginal förbli en livskraftig population med gynnsam bevarandestatus i artens naturliga utbredningsområde, säger avdelningschef Anders Karlsson.
Lodjuren var tidigare utrotade i södra Sverige och för 20 år sedan fanns det ingen permanent lodjurspopulation där, men nu har stammen återhämtat sig. I hela södra förvaltningsområdet tillåts jakt på 27 lodjur, jämfört med förra årets 86. I Östergötland minskar också tilldelningen kraftigt, från 28 till fyra lodjur. Där beräknas det finnas omkring 74 lodjur, 13,5 familjer.
– Efter förra årets omfattande licensjakt som syftade till att bromsa upp lodjurens populationsökning och anpassa stammen mot länets förvaltningsmål, beslutar nu länsstyrelsen om en mindre licensjakt i syfte att bibehålla nuvarande populationsnivå, säger Jim Forsberg, vilthandläggare på Länsstyrelsen Östergötland i ett pressmeddelande.
Ökad jakt
I mellersta förvaltningsområdet ökar i stället jakten, från 78 lodjur förra året till 83 i år. Flest får liksom förra året skjutas i Gävleborg, 30 individer. Störst ökning är det i Uppsala, från fyra till tio djur.
– En begränsad licensjakt syftar bland annat till att bibehålla låga skadenivåer och ta socioekonomisk hänsyn till dem som lever och verkar i områden med rovdjur utan att riskera lodjurens gynnsamma bevarandestatus i länet eller nationellt, säger Lennart Nordvarg, chef för miljöavdelningen på Länsstyrelsen i Uppsala län i ett pressmeddelande.
Frågan är polariserad. När nya miniminivåer skulle fastställas i slutet av förra året föreslog länsstyrelsen i Uppsala att ligga kvar på samma nivå, 55 lodjur, rapporterar Svensk jakt. Men viltförvaltningsdelegationen, där politiker och berörda organisationer ingår, röstade i stället för halverad nivå.
– Jag tycker det är orimligt att Uppsala ska bära en så stor del av lodjursbördan jämfört med övriga riket, kommenterade kristdemokraten Mattias Nygren, som föreslog sänkta nivåer, till Svensk jakt.
Länsstyrelsens vilthandläggare Anders Johannesson påpekade att det finns starka viljor och att det gäller att ”balansera intressena” i frågan. Rovdjursföreningar påpekar att licensjakten främst handlar om att svara på jägares och lantbrukares krav på jakt.
Förra året fick rekordmånga 201 lodjur fällas och Syre rapporterade om att Världsnaturfonden (WWF) ifrågasatte om licensjakten är förenlig med art- och habitatdirektiven, då lodjuret är en rödlistad och skyddad art. WWF menar att det finns utrymme för fler lodjur än vi har i dag.
– Det är gott om bytesdjur, och gott om utrymme för att sprida sig. Antalet angrepp på tamdjur motsvarar inte omfattningen på licensjakten, och det är få angrepp i förhållande till hur mycket lodjur det finns, konstaterade Benny Gäfvert, rovdjursexpert.
Själva jaktformen kritiseras också. Licensjakten pågår under parningssäsong och ofta flyr lodjuret upp i ett träd för att komma undan hundarna, där det sedan blir en lätt måltavla för jägare.
”Licensjakten handlar inte längre om en reglerad populationsjakt, utan om kommersiell troféjakt i stor skala på en fridlyst art”, skrev Margareta Sturemyr, styrelseledamot i föreningen Jaktkritikerna i en debattartikel där hon påpekar att 7 000 jägare, även utländska, hade anmält sig till förra årets lodjursjakt.
Kampanj med kändisar
Svenska Rovdjursföreningen bedrev förra året flera kampanjer för att göra allmänheten uppmärksam på licensjakten, bland annat lanserades en hashtag om att stoppa troféjakten. I en annan kampanj sade över 30 kända svenskar nej till lodjursjakt, däribland skådespelaren Helena Bergström och konstnären Lars Lerin.
– Rovdjursfrågor kan vara kontroversiella, men lodjuret är vårt överlägset populäraste rovdjur – skyggt, vackert, ofarligt för människor och gör väldigt liten skada på tamdjur. Dessutom är det viktigt för biologisk mångfald och ett sunt ekosystem, vilket fler och fler blir medvetna om att även vi människor behöver för att överleva. Däremot är kunskapen hos gemene man generellt låg när det gäller det faktum att våra svenska lodjur jagas över huvud taget, och i princip enbart för spänning och trofé, uttalade Svenska Rovdjursföreningens ordförande, Magnus Orrebrant.
Rovdjursföreningen påpekar också att lodjursstammen blir känslig för inavel och epidemier genom att den hålls på ”lägsta möjliga tillåtna nivåer”. Som större rovdjur har lodjuret dessutom en viktig ekologisk roll, som bland annat gallrar ut sjuka individer av vilda bytesdjur.
Licensjakten på lodjur börjar 1 mars och pågår i södra och mellersta förvaltningsområdet som längst månaden ut. Men ofta avslutas jakten tidigare. Vargjakten började 2 januari och avslutas senast 15 februari, men redan 15 januari var kvoten fylld och jakten avslutad i tre av sex revir. Då hade totalt 34 av 36 tilldelade vargar dödats, med en överskjutning i Örebro.
Hur stor årets lodjursjakt blir återstår att se. Norra förvaltningsområdet meddelar kvoterna senare. Där var förra året var tilldelning 37 lodjur. Totalt beräknas det finnas 1 417 lodjur i hela landet och referensvärdet för gynnsam bevarandestatus är 870 individer.
