18 juni 2022

Syre

lördag, 18 juni 2022

Innehåll


Livebevakning


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Regnskogen ska räddas men Sverige sätter hälarna i marken

      Skogar ovärderliga för klimat och biologisk mångfald ödeläggs på grund av vår konsumtion. Med ny lagstiftning vill EU ändra på det. Men Syres granskning visar att Sverige sätter hälarna i marken. ”Det är beklagligt”, säger…
    • Värdefull regnskog som skövlats för att ge plats till ett palmoljeplantage.
      Zoom

      Regnskogen ska räddas men Sverige sätter hälarna i marken

      Skogar ovärderliga för klimat och biologisk mångfald ödeläggs på grund av vår konsumtion. Med ny lagstiftning vill EU ändra på det. Men Syres granskning visar att Sverige sätter hälarna i marken. ”Det är beklagligt”, säger Per Larsson, skogs­expert på WWF.

      Världens skogar har fått en huvudroll i två av vår tids stora ödesfrågor – vår snabba förlust av biologisk mångfald och klimatkrisen. Skogarna är inte bara ett offer utan ska också leverera lösningar, i form av biobränslen och fossilfria material, samtidigt som de ska binda alltmer av den koldioxid vi släpper ut i atmosfären och säkra de arter som nu hotas av utrotning. En ekvation, svår att få ihop. Men det är vad våra politiker måste göra, om inte lösa den – så bestämma vad som ska prioriteras.

      – Vår plan visar att vi kan kapa våra utsläpp, göra våra ekosystem hälsosamma, skydda vår vilda natur, skapa nya ekonomiska möjligheter och förbättra livskvalitén för våra invånare, sa EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmerman, när han presenterade EU:s gröna giv för drygt två år sedan.

      Hur det ska gå till förhandlas nu inom unionen. Alltifrån strategier till lagförslag har presenterats för att garantera att de fina orden förvandlas till handling – och skogen spelar en nyckelroll. Men från det trädbeklädda Sverige har det börjat mullra.

      – Vårt skogsbruk ska inte detaljregleras i Bryssel, var statsminister Magdalena Andersson (S) tydliga budskap i samband med regeringsförklaringen i november i fjol.

      Bara en vecka tidigare hade miljökommissionär Virginijus Sinkevičiu tagit till orda i EU-högsätet Bryssel. Ett länge väntat lagförslag skulle presenteras. EU skulle nu på allvar ta tag i sitt bidrag till den avskogning och utarmning av skog som vår konsumtion bidrar till. Totalt omfattar förslaget sex varor, nötkött, timmer, palmolja, soja, kaffe och kakao – som inte ska få sättas på EU-marknaden, om de anses ha bidragit till miljöförstöringen. Ett banbrytande förslag, förklarade Virginijus Sinkevičiu.

      – Att vi kan säga det är för att det inte enbart angriper illegal avskogning utan all avskogning som drivs av jordbrukets utbredning.

      "En pandoras ask öppnas"

      Att även porta varor som säljs i enlighet med nationell lagstiftning  – men som kan anses ha bidragit till avskogning eller utarmning,  motiverades med att tidigare försök med att få bukt med problemet stupat. Avskogningen har ändå fortsatt, delvis tack vare EU:s invånare. Förslaget kom också lägligt. Tidigare samma månad hade EU och dess medlemsländer deltagit i klimattoppmötet i Glasgow och skrivit under en deklaration om att arbeta för att stoppa avskogningen och markutarmning till 2030. Med det nya lagförslaget skulle politikerna snabbt gå från ord till handling. Men snart stod det klart att frågan var känslig, inte minst från svensk håll. För ska lagstiftningen vara förenlig med Världhandels­organisationens regler, måste EU ställa samma krav på producenter inom unionen – som på de som vill exportera varor till EU. Något som kan ställa till med stora problem för svenskt skogsbruk, befarar man.

      – Man vill skruva upp ambitionen genom att inte bara väga in legalitet utan också hållbarhet. Men vad är hållbart och hur kan det definieras så att det fungerar på ett rättssäkert sätt i världens alla länder? Med det öppnas en pandoras ask och i den ligger det rättmätiga funderingar, säger en källa på regeringskansliet till Syre som vill vara anonym.

      ”Hotar effektiviteten”

      Det var inte heller första gången som farhågan väckts om att EU:s strävan mot att förverkliga den gröna given, skulle kunna sätta käppar i hjulet för svenskt skogsbruk. En rad förslag har lanserats – som enligt Skogsstyrelsens senaste omvärlds­analys ”har det gemensamt, att de syftar till att i mer detalj definiera vad som är hållbart skogsbruk”. Något som alltifrån branschorganisationer så som Skogsindustrierna, myndigheter och regeringen kraftigt ifrågasatt, med hänvisning till att det skulle hota ett kostnadseffektivt skogsbruk.

      Istället har Sverige arbetat för att EU ska bli bättre på att värdesätta den klimatnytta ett effektivt skogsbruk kan bidra med genom att ersätta fossilt med skogsråvara. Men flera av förslagen har fått ett desto varmare mottagande av miljöorganisationer. Med förslaget om att stoppa avskogningen fick intresseorganisationerna åter igen tillfälle att vässa sina argument. För även om lagförslaget i huvudsak var riktat mot andra delar av världen än Sverige, såg Skogsindustrierna stora risker med det. I kommissionens förslag finns inte bara planer på att bannlysa produkter som härrör från när skog huggs ned för att bereda väg för jordbruksmark, utan även från skogsutarmning. Något kommissionen vill definiera som avverkningsmetoder som inte är hållbara, vars definition fått Skogsindustrierna att se rött.

      ”Så som begreppet är definierat i förslaget bör det uteslutas”, skriver Skogsindustrierna till Näringsdepartementet efter att ha getts möjlighet att svara på ett par frågor strax efter att förslaget lanserats.

      Vill inkludera andra ekosystem

      Som förslag på definition för hållbara avverkningsmetoder ingår bland annat att minimera stora kalavverkningar och att markens beskaffenhet och den biologiska mångfalden bevaras. Men att klassa enskilda avverkningar som hållbara eller inte, är missvisande anser Skogsindustrierna.

      ”Det är de sammantagna aktiviteterna i ett landskap, under lång tid, som avgör om ett skogsbrukssystem är hållbart eller inte… På vissa platser är det ekonomiska värden som ges högre prioritet, medan i andra områden, som formellt och frivilligt avsatta områden och hänsynsytor, mm, är det biologisk mångfald och sociala värden som ges högre prioritet,” skriver branschorganisationen till Näringsdepartementet.

      Skogsindustrierna ifrågasätter också om det överhuvudtaget är möjligt att på ett rättssäkert sätt identifiera en specifik produkts eventuella orsak till skogsutarmning. De delarna av förslaget är inget som WWF och Naturskyddsföreningen har synpunkter på – som också ges tillfälle att svara på frågor om lagförslaget, istället anser de att det behöver vässas genom att bland annat införa skrivningar om de markrättigheter urfolk har inom flera internationella konventioner och att fler produkter och ekosystem inkluderas.

      Läs mer: Vår aptit på varor skövlar regnskog – ska stoppas med nytt EU-förslag

      Påverkanskampanjer

      Flera miljöorganisationerna hör av sig med ytterliggare inspel till regeringen. Engagerar sig i frågan gör också Viveka Beckeman, Skogsindustriernas vd som passar på att uppvakta Krister Nilsson, som är statssekreterare hos handelsminister Anna Hallberg, i samband med Sverigeveckan under världsutställningen i Dubai, strax före före jul. Där marknadsför sig Sverige med en paviljong gjord i skog – för att framhålla Sveriges hållbara skogsbruk och den klimatnytta produkter från skogen bidrar med.

      ”Hoppas att du har hämtat dig efter Sverigeveckan. Det var onekligen ett högt tempo. Stort tack för att du tog dig tid att prata skogsfrågor. Som jag nämnde är vi oroade över EU kommissionens förslag kring deforestation och forest degradation som vi tror kan bli ett handelshinder. Jag bifogar våra övergripande analys av förslaget. Vi kommer att ha en mer detaljerad analys klar i januari och jag skulle uppskatta om du hade möjlighet att träffa mig och några kollegor och prata om förslaget och vår analys då”, skriver Viveka Beckerman, i ett mejl till Krister Nilsson som Syre tagit del av, några dagar senare.

      När regeringens ståndpunkt fått grönt ljus på EU-nämndens sammanträde i februari, är man likt Skogsindustrierna kritiska till flera delar – inte minst de delar som rör utarmning av skogar. Definitionerna kring skogsutarmning ”bör” utgå alternativt omformuleras.

      ”Det är den globala avskogningen som är det centrala problemet att hantera och fokus bör därför ligga där”, skriver regeringen.

      Något som motsägs av Toby Gardner, forskare vid Stockholm Environment Institute och en av  huvudförfattarna till rapporten Utarmning och restaurering av landekosystem, som skrevs för IPBES, en organisation som kan jämföras med FN:s klimatpanel, fast för biologisk mångfald.

      – Förlust av skogsbiodiversitet och förlusten av ekosystemtjänster länkade till skogar drivs lika mycket av utarmning som av avskogning, om inte mer, säger han till Syre.

      Läs hela intervjun här: Extremt viktigt att få med utarmningen

      Samtidigt står det klart att WWF och Naturskyddsföreningen haft mindre framgång i att få fram skrivningar som enligt deras mening skulle kunna skärpa förslaget ytterligare.

      – Jag kan konstatera att vad Skogsindustrierna tycker sammanfaller ganska väl med vad Sverige som land har drivit i förhandlingarna, konstaterar Per Larsson, skogsexpert på WWF i efterhand.

      V och MP emot

      Vänsterpartiet och Miljöpartiet är särskilt kritiska till regeringens ståndpunkt, kritik de kommer att få fler tillfällen att yttra. För kort efter att förhandlingarna inom EU-rådet påbörjats beslutar riksdagen att skicka en formell protest till EU-kommissionen, då man inte anser att förslaget är i linje med EU:s princip om att beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Förslaget som bland annat innebär att ”stora kalavverkningar minimeras”, ses som ett sätt att detaljreglera nationellt skogsbruk. ”Nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå” – meddelar man. Men utan resultat, för att tvinga komissionen att omvärdera sitt förslag krävs att minst en tredjedel skickar in yttranden. Syre har begärt ut alla protester som skickats in och det visar sig att endast Tjeckien har gjort som Sverige, men inte på grund av definitioner kring hållbarhet, utan för att landet anser att förslaget skulle innebära en för stor administrativ börda.

      Frankrike driver på

      Istället får Sverige sätta sitt hopp till de förhandlingar som påbörjas inom Europeiska rådet. Ordförandelandet Frankrike ger frågan hög prioritet och har siktet inställt på att få fram ett gemensamt beslut till ett miljörådsmöte i slutet av juni. Men från svensk sida vill man snarare bromsa.

      I den arbetsgrupp som tillsätts och som ska ta fram ett ändringsförslag driver Sverige att det ska dröja flera år från det att förordningen får grönt ljus till det att den träder i kraft, mot kommissionens förslag på ett år. Det för att kunna garantera att ”förordningen kan följas upp på ett rättssäkert sätt”. Men invändningarna är flera. Syre har kunnat följa arbetet genom att begära ut Sveriges förhandlingsinstruktioner – och synpunkter på ordförandeskapets ändringar. Man vill inte sätta upp siffersatta mål för kontroller, utan istället använda sig av riskanalyser. Något man anser vara mer kostnadseffektivt och inte innebära en för stor administrativ börda.

      Men ändringarna som Sverige driver kritiseras av Per Larsson på WWF för att öppna upp för godtycke och kryphål. Sverige vill inte heller att råvaror som blandas ska behöva geo-lokaliseras ända ned till enskilda landområden (större än 10 hektar) – så som föreslås.

      – En stor del av vitsen med lagen skulle gå förlorad med detta förslag. Man måste komma ned på en relevant nivå för att kunna verifiera om det är avskogningsfritt eller inte och peka ut ett halvt land eller ett tredje­dels land som Sverige velat göra, det blir nästan parodiskt. säger Per Larsson.

      Vill ha annan definition

      Sveriges linje motiveras med att man inte anser att en mer detaljerad spårbarhet är praktiskt genomförbar. Men den främsta striden under förhandlingen rör om utarmning av skogar ska finnas med och hur det i så fall ska definieras. Under förhandlingarnas gång driver Sverige en linje för att förslaget inte ska beskriva ohållbara skogsskötselmetoder – så som att minimera stora kalhyggen. Istället vill man se en definition som utgår från ett tillstånd och som beskriver en långsam nedsättning av ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner. Något ordförandelandet hörsammar i ett nytt förslag, vilket Sverige ser som ett steg framåt men har bland annat synpunkter på tidsramen. Att utarmningen ska gälla ”nu och i framtiden”, vill man ha ändrat till ”på lång sikt” alternativt ”permanent”. Men för att kunna ge diskussionerna mer tid, vill man i ”i detta skede” att utarmningen begränsas till att innebära att urskog inte ska förvandlas till plantage, till det att lagstiftningen ska ses över – två år efter att den träder i kraft.

      ”Vattnar ur förslaget”

      För Per Larsson på WWF är den linje som Sverige driver i Europeiska rådet, ett sätt att vattna ur förslaget snarare än att förbättra det. Att också arbeta för att det ska dröja flera år innan det kan träda i kraft, öppnar för att värdefulla regnskogar de facto kommer att gå förlorad, innan lagstiftningen börjar fungera, menar han.

      – Det görs ingen avvägning mellan de strikt nationella näringsintressena och de globala hållbarhetsaspekterna. Man har valt en strikt nationell intresselinje och det tycker jag är beklagligt.

      Syre: Från svensk sida är man rädd för att det ska hastas fram, kan det inte vara klokt att ta tid på sig för att få det mer genomarbetat?

      – Det här är lagstiftning som diskuterats i tio års tid och lagförslaget kom ganska kraftigt försenat. Med tanke på frågans brådskande karaktär blir det också märkligt, många företag jobbar sedan länge med system för att säkerställa avskogningsfrihet och laglighet,  så det är inte så att det är något helt nytt.

      Den 28 juni träffas EU:s miljöministrar för att fatta beslut om en gemensam position kring kommissionens förslag. Fram till den här tidningens pressläggning var det ännu oklart om länderna skulle komma överens. Gör de inte det, hamnar frågan hos Tjeckien, som tar över ordförandeskapet den första juli. Efter det följer Sverige. Det vill säga de två länder som skickat in formella protester mot förslaget. Per Larsson befarar att förhandlingarna i sådant fall ska ges lägre prioritet – och på så sätt dra ut på tiden, samtidigt som avskogningen och utarmningen av världens skogar fortsätter.

      – Det kan ta tid och det kan bli försämringar, säger han.

      Läs mer: ”Vi måste nyttja skogsråvaran så bra som möjligt”

      Läs mer: Så skövlades sex generationers minnen när skogen höggs ned

    • Forskare: ”Extremt viktigt att få med utarmning av skogar”

      För att EU på allvar ska bidra till att stoppa avskogningen i världen, måste den lagstiftningen som nu förhandlas fram också angripa det som beskrivs som utarmning av skogar. Det enligt Toby Gardner, forskare vid…
    • Skogsbrukarna: ”Vi måste nyttja skogsråvaran så bra som möjligt”

      I ett skogsområde i mellanskåne korsar träbroar raviner och grönskan skiftar från ljusgrönt till mörkgrönt. Här ska samma hänsyn tas till produktion, biologisk mångfald, klimat och de sociala värdena skogen rymmer. Men att skogen kan…
  • Krönika