Innehåll


Livebevakning


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Minkfarmerna stängs inte – ”Ekonomin går före lagen”

      Uppfödningen av minkar är lagvidrig. Men tillåts fortsätta för att det kostar för mycket att lägga ner. Det hävdar flera forskare och politiker. Samtidigt som land efter land avvecklar pälsnäringen förändras ingenting i Sverige. Syre…
    • I pälsnäringen lever minkarna i små burar, ofta parvis, nära varandra.
      Zoom

      Minkfarmerna stängs inte – ”Ekonomin går före lagen”

      Uppfödningen av minkar är lagvidrig. Men tillåts fortsätta för att det kostar för mycket att lägga ner. Det hävdar flera forskare och politiker. Samtidigt som land efter land avvecklar pälsnäringen förändras ingenting i Sverige. Syre Djurrättskollen har kollat upp vad det beror på och om det kan införas ett förbud.

      Debatten om minkfarmerna har pågått i decennier. Riksdagsledamöter har lämnat in motioner om att förbjuda den olagliga verksamheten, forskare har skrivit debattartiklar och djurrättsaktivister har gjort sina röster hörda på gator och torg. Minkar har också släppts ut i olika aktioner och gett upphov till en invasiv art.

      Nu pågår det en kampanj mot pälsindustrin i Skara. På bussar och busshållplatser syns stora bilder på minkar i bur. Kampanjen stoppades i våras av bussbolaget efter påtryckningar från politiker och privatpersoner, men är tillbaka igen, efter att det kritiserade ordet ”djurplågeri” har tagits bort.

      – I Sverige är djurplågeri brottsligt, men samtidigt är det lagligt med minkfarmer vilket är motsägelsefullt. På farmerna lever minkarna under miserabla förhållanden i minimala nätburar där de inte får utlopp för sina naturliga beteenden, vilket bland annat leder till extrema konsekvenser som kannibalism och stereotypa beteenden. När de är bara några månader gamla gasas de ihjäl med koldioxid, som är en erkänt plågsam gas att andas in. Vad är det om inte djurplågeri? säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen i ett pressmeddelande.

      Kampanjen mot minkfarmerna i Skara stoppades men är nu tillbaka
      Kampanjen mot minkfarmerna i Skara stoppades men är nu tillbaka. Foto: Djurrättsalliansen

      Det är många turer i debatten. Socialdemokraterna tog ett kongressbeslut om att minkuppfödningen skulle avskaffas 2005 och arbetade sedan fram ett förslag på skärpta krav som i praktiken skulle leda till en avveckling. Det togs vid flera tillfällen upp till omröstning i riksdagen. Förra året påpekade partistyrelsen att det skulle bli dyrt att lägga ner och partiet ändrade sig.

      I Syre Djurrättskollens enkät inför valet svarade Socialdemokraterna att pälsdjursuppfödningen inte ska avvecklas, och att det är viktigt att forskning ligger till grund för politiska beslut, liksom att djurhållningen hela tiden ska utvärderas. Länsstyrelserna som har i uppdrag att granska djurhållningen gjorde endast en kontroll av minkfarmerna 2021 och sex stycken året innan, på grund av covidutbrottet. Tidigare år har det konstaterats brister i bland annat burarnas utformning, innehåll och rengöring.

      Socialdemokraterna påpekade också att att regeringen har fattat beslut om att näringen ska granskas vidare. Samtidigt angav miljö- och jordbruksutskottet i den årliga debatten om djurskydd att det inte finns några planer på ett regeringsuppdrag om vidare studier av välfärden hos minkar. Näringsdepartementet bekräftar nu detta till Syre Djurrättskollen.

      "Behövs inte forskning"

      Den senaste utredningen, på initiativ från regeringen till Jordbruksverket 2018, konstaterade att det behövdes mer forskning för att kunna svara på hur nya föreskrifter har påverkat minkvälfärden. I utredningen hänvisas till ett yttrande från vetenskapliga rådet för djurskydd på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Bo Algers, professor emeritus vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa, kritiserade SLU:s yttrande och Jordbruksverket tog med hans synpunkter. Till Syre Djurrättskollen säger han att det är ”mycket förvånande” att forskarna som har skrivit yttrandet inte har gjort en ordentlig genomgång av den litteratur som finns om minkars beteende.

      – Jag hävdar bestämt att det inte behövs mer forskning för att bedöma om de här systemen vi har i dag är förenliga med lagen eller inte, vi vet att de inte är det.

      Bo Algers kommenterar att politiker inte läser de texter de uppdrar och skriver under.

      – Det är också lite märkligt att vi har en forskare som sysslar med mink i Sverige, som tydligen tycker att det är okej att ha minkarna på det här sättet. Samtidigt som en hel drös med forskare, som sysslar med djurvälfärd och naturligt beteende, tydligt är av den uppfattningen att det här inte är förenligt med lagen. Då kan man fråga sig varför man väljer att lyssna på den enda forskaren i stället för alla andra.

      – Men det är också hon som har haft vetenskapliga försök som har finansierats av minknäringen, det  ska man ha klart för sig.

      Bo Algers, professor emeritus vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, kallar minknäringens forskning för filibusterforskning
      Bo Algers, professor emeritus vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, kallar minknäringens forskning för filibusterforskning.

      Bo Algers menar att minkhållningen är lagvidrig eftersom minkarna inte har möjlighet att utöva sina naturliga beteenden, vilket de enligt djurskyddslagen har rätt till. Flera professorer och forskare, bland annat vid SLU, håller med. Omkring 120 av dem uppmanade till att buruppfödningen av minkar borde avvecklas i en debattartikel i Dagens nyheter för två år sedan. Sveriges veterinärförbund anslöt sig till upproret. Sedan slutet av 1900-talet har riksdagsledamöter regelbundet tagit upp minkarnas lidande till debatt. För liberalerna är det en av de absolut viktigaste djurskyddsfrågorna.

      – Hur kan man tycka att det är okej med dessa burar? undrar Jakob Olofsgård (L) vid djurskyddsdebatten i riksdagen 2022.

      – Varför – varför förbjuder inte riksdagen det här i dag? frågar han.

      Vänsterpartiet är också för ett förbud. Elin Segerlind (V), inleder sitt anförande i riksdagsdebatten med att ta upp minkfarmernas vara eller icke vara.

      –Ska Sverige verkligen till slut stå kvar som ensamt land i Europa som tillåter det här? Jag tycker verkligen inte att det vore en bra väg framåt, säger hon.
      I en tidigare intervju med Syre Djurrättskollen säger riksdagsledamot Elisabeth Falkhaven (MP) att minkar i bur är en styggelse:

      – Jag förstår inte hur vi kan fortsätta ha ett vilt rovdjur i små ståltrådsburar för att vissa ska få ha vackra pälsar att bära.

      Trängs på liten yta

      Flera opinionsundersökningar, den senaste från 2021, visar att åtta av tio svenskar vill att minkfarmerna ska läggas ner. Många upprördes av bilder på skadade minkar som trängdes bakom ståltrådsgaller, som Djurrättsalliansen spred i en kampanj 2010. En av bilderna prisades nyligen i den internationella tävlingen Wildlife photographer of the year. Fotojournalisten Jo-Anne McArthur avslöjar i bilden hur åtta minkar, efter att två förmodligen har dött, ligger sammanpressade i en liten låda med en grå matsörja ovanpå gallret.

      I det vilda lever minken ensam nära vatten med ett revir upp till några kilometer. Den simmar och jagar i vattnet. I pälsnäringen är kravet på golvytan i buren 0,255 kvadratmeter, 30 centimeter bred. Samma yta gäller för en hona med valpar, eller två ungdjur. En vuxen hane har en kroppslängd runt 50 centimeter, därtill en svans på omkring 20 centimeter.

      Burarna står tätt intill varandra och har galler som golv, delvis för att djuren inte ska bli för smutsiga av sin avföring, eftersom den lättare ramlar genom hålen. Zoobranschens riksförbund ifrågasätter i Jordbruksverkets rapport varför nätbotten är tillåtet då det är förbjudet inom zoohandeln, eftersom det är obehagligt för djuren och deras tassar kan skadas. Förbundet ifrågasätter också varför minimikravet på inhägnad för mink i djurpark är så mycket större, fyra kvadratmeter, liksom varför illrar och kaniner har större utrymmeskrav, utan nätgolv om det inte är i betesbur.

      En handskriven lapp ovanför minkburen indikerar att två minkar har dött, i bilden som prisades i Wildlife photographer of the year
      En handskriven lapp ovanför minkburen indikerar att två minkar har dött, i bilden som prisades i Wildlife photographer of the year. Foto: Jo-Anne McArthur/Djurrättsalliansen

      Enligt tidigare redovisad forskning på regeringsuppdrag finns det många likheter mellan iller och mink, vilket indikerar att de ska hållas på samma sätt. Skillnaden är att minken söker föda i vatten. Men det finns inga krav på vattentillgång för minkar i pälsnäringen. Jordbruksverket konstaterar att vilda minkar visserligen tillbringar en stor del av tiden i vatten och jagar där, men att det inte finns tillräckligt med forskning som bevisar att det är ett grundläggande beteendebehov som minken har. I studier av minkar i fångenskap kan en liten balja med vatten sättas in i buren. Bo Algers på SLU kallar det för filibusterforskning.

      – Minknäringen stöder den typen av forskning med en balja vatten hit eller dit, eller att man sätter in en hylla här eller ökar på med en kvadratdecimeter där. Men minkar är inte så intresserade av en balja med vatten.

      Bo Algers förklarar att den typen av forskning inte kan ge några resultat som talar om djurens välfärd, men den genomförs ändå.

      – Man kan alltid hänvisa till att forskning pågår. Och näringen kan säga att den bidrar till forskning.

      Jordbruksverket och SLU konstaterar i utredningen att berikade burar, med mer sysselsättning för minkarna, delvis skulle kunna förebygga stereotypa beteenden, men att det även här behövs mer forskning. Stereotypa beteenden, som att djuren upprepar rörelser på ett onaturligt sätt och pälsbitning observerades hos 20 procent av minkarna i en studie för några år sedan. Stereotypa beteenden anses bero på att djur inte får möjlighet att utöva sina naturliga beteenden. Regeringen har tidigare deklarerat nolltolerans mot beteendestörningar på sikt.

      Farmerna tvingades stänga

      På 1990-talet beslutade regeringen att skärpa kraven på hållningen av rävar så att de skulle kunna utöva naturliga beteenden som att gräva. Det ledde till att den sista rävfarmen i Sverige stängde 2001. Skärpta krav på pälsuppfödningen av chinchilla ledde även det till att den sista chinchillafarmen stängde 2014.

      – Då tog Jordbruksverket sitt ansvar. Det har bara med ekonomiska näringsintressen att göra att man inte gjorde det med minkar. Det är pengar, det är LRF som styr jordbruksverket. Vi kan inte ha en sådan myndighet som ansvarar för djurvälfärden. Det ligger inte i medborgarnas intressen att näringen går in och styr och ställer i en sådan fråga som är en sådan viktig medborgarfråga, säger Bo Algers, SLU.

      Han menar att Jordbruksverket domineras av synpunker från LRF, Lantbrukarnas riksförbund, och näringsdepartementet.

      – Som jag förstår Jordbruksverket så gör man inget om man inte får signaler uppifrån om att minkar ska kunna utöva sina naturliga beteenden. Jordbruksverket vågar inte tolka djurskyddslagen utifrån strikt vetenskaplig utgångspunkt. Det är för att jordbruksverket ligger under näringsdepartementet och ska främja svenska lantbruksnäring. Man klarar inte av att ha både det uppdraget och uppdraget att sköta en god djurvälfärd, som är ett rent medborgarintresse.

      Den sista rävfarmen stängde i Sverige 2011 och i Norge fattades ett beslut 2019 om förbud mot hela pälsdjursnäringen
      Den sista rävfarmen stängde i Sverige 2011 och i Norge fattades ett beslut 2019 om förbud mot hela pälsdjursnäringen. Foto: Heiko Junge/Scanpix Norge/TT

      Syre Djurrättskollen har frågat Jordbruksverket och näringsdepartementet varför det har införts skärpta krav för hållning av räv och chinchilla, men inte mink. Svaren är likvärdiga.

      – Just rävhållningen är reglerad i djurskyddsförordningen, så då har regeringen gjort en bedömning att det ska vara vissa regler där. Men annars är det samma princip att bedömningen görs djurslag för djurslag och ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet, säger Åsa Widebäck, sakhandläggare på Näringsdepartementet.

      Kan det bero på ekonomiska intressen?

      – Nej. Bedömningar för vilka krav som ska gälla görs för varje djurslag. Det har ingenting att göra med hur ekonomin ser ut.

      Kan Jordbruksverket ha svårt att fullfölja sitt uppdrag att upprätthålla djurvälfärden under Näringsdepartementet?

      – Det kan förstås finnas målkonflikter mellan olika lagstiftningar. Nu har Jordbruksverket det här uppdraget och det ska de fullfölja, säger Åsa Widebäck.

      Produktionen minskar

      I dag finns det förutom minkfarmer även kvar små kaninfarmer, men de har ingen storskalig försäljning av pälsar. Antalet minkproducenter har minskat kraftigt sedan mitten av 1900-talet då det fanns upp till ett par tusen. I början av 2000-talet fanns det omkring 180 minkgårdar och det tillverkades runt 1 300 000 skinn per år. 36 gårdar fanns kvar 2020 och cirka 550 000 skinn producerades. Efter utbrottet av covid infördes ett avelsstopp för 2021. Då hade minst 13 av 29 gårdar i Sverige drabbats av smittan. Totalt har det sedan hittats antikroppar på minst 23 minkfarmer. Nu finns det ett 20-tal aktiva minkproducenter. De får fortfarande inte byta avelsdjur, berättar Anna Harenius, etolog och sakkunnig på Djurens rätt.

      – Det bidrar till att det går dåligt för dem. Hälften så få valpar har fötts och honorna har inte kunnat ge mjölk, så valparna dör. Djuren mår dåligt och de har inte kunnat sälja pälsar, säger Anna Harenius.

      Är branschen lite på utdöende?

      – Det verkar som det. Men jag tror inte att de kommer lägga ner av sig själva ändå. Det är många som har mink vid sidan av annan verksamhet som finansierar förlusterna.

      Regeringen avsatte 60 miljoner kronor i kompensation till minknäringen för beslutet om avelsstoppet. Branschorganisationen Svensk mink har uppgett att det krävs 150 miljoner för branschens överlevnad. Centerpartiet har tidigare kommenterat till Syre Djurrättskollen att det är viktigt att komma ihåg att Sverige skulle tvingas betala stora belopp till minkproducenter vid en avveckling, samt att minkuppfödningen skulle flytta utomlands, där det är sämre djurskydd. Näringsdepartementet svarar nu Syre Djurrättskollen att det inte går att säga något om vilka summor det handlar om.

      Är pengar ett giltigt skäl för att inte följa lagen, om nu inte djurskyddslagen följs?

      – Nej, de lagar och regler som finns ska följas. Skulle tycka att det är en produktion som inte ska finnas av etiska skäl kan det innebära en inskränkning av näringsfriheten enligt regeringsformen och skyddet för egendom enligt Europakonventionen. I så fall ska det ske en avvägning av det allmänna intresset att förbjuda någonting och det enskilda intresset att fortsätta bedriva den här verksamheten, säger Åsa Widebäck.

      Drottning Silvia kritiseras ofta när hon bär päls, i sociala medier, av nöjesprofiler och djurrättsorganisationer
      Drottning Silvia kritiseras ofta när hon bär päls, i sociala medier, av nöjesprofiler och djurrättsorganisationer. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

      Stoppades tillfälligt

      Den omdebatterade eventuella nedläggningen av minkfarmerna tog ny fart med utbrottet av covid. Regeringen gav Jordbruksverket i uppdrag att utreda risken för smitta mellan djur och människor, specifikt minkar. I Danmark uppstod ett muterat coronavirus på minkfarmerna som hotade folkhälsan. Alla minkar, omkring 15 miljoner djur, avlivades och kropparna förstördes. Det infördes ett tillfälligt totalförbud mot minkuppfödning, som förlängdes under 2022. Beslutet var inte lagstadgat och statsminister Mette Frederiksen (S) och dåvarande livsmedelsministern Mogens Jensen fick en reprimand av folketinget.

      Strax innan det nyligen gavs besked att pälsproduktionen får återupptas var det bara en producent som hade bestämt sig för att fortsätta. Endast omkring en procent av alla uppfödare, totalt 15, hade inte ansökt om nedläggningsersättning. Innan smittutbrottet var Danmark en av de största minkproducenterna i världen.

      – När de öppnar i Danmark kan de flytta avelsdjur mellan Sverige och Danmark som tidigare. Så det lär påverka Sveriges beslut om det blir fortsatta restriktioner, säger Anna Harenius, på Djurens rätt.

      Hon känner inte till att det förs någon diskussion om en förändring av minknäringen i Sverige.

      – Vi vet att liberalerna tycker frågan är viktig, men om de får med sig den i regeringsförhandlingar är väldigt oklart.

      Moderaterna har tidigare meddelat Syre Djurrättskollen att de inte vill avveckla pälsdjursuppfödningen. Patrik Lockne (M), politiskt sakkunnig miljö- och jordbruksutskottet, svarar nu att de inte vill ge ytterligare kommentarer. Kristdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna vill inte heller införa ett förbud.

      Flera förbud i Europa

      Miljöpartiets språkrör Per Bolund uppmanade till ett förbud av minkfarmerna i en debattartikel på nyhetsportalen Altinget i september 2022, tillsammans med Per Jensen, professor i etologi och före detta ordförande för EU-kommissionens vetenskapliga djurskyddsråd. De påpekar att minkhållningen strider mot djurskyddslagen och ifrågasätter hur medborgare ska kunna lita på att lagstiftningen spelar någon roll när politiker tillåter lagbrott. De kommenterar att många andra länder i Europa stänger ner minkfarmerna:

      ”Så om Sverige vill fortsätta skryta om vårt goda djurskydd måste vi förbjuda minkfarmerna och burhönsen omgående.”

      Heather Mills McCartney och hennes man Paul McCartney är kända som aktiva pälsmotståndare
      Heather Mills McCartney och hennes man Paul McCartney är kända som aktiva pälsmotståndare. Under en tidigare EU-konferens i Bryssel visade Heather Mills McCartney upp pälsar av katt och hund. Foto: AP/TT

      Ett 20-tal länder i Europa har infört ett förbud mot pälsdjursuppfödning och det pågår diskussioner om avveckling i bland annat Polen, Litauen och Montenegro. Därtill har flera länder förbjudit minkfarmer eller har så strikta krav att producenter har tvingats lägga ner. Tidigare i år lanserades ett EU-medborgarförslag om ett pälsfritt Europa, Fur free Europe. Det har för närvarande fått runt 375 000 namnunderskrifter. Om det når upp till en miljon inom ett år måste EU-kommissionen ta hänsyn till förslaget.

      Samtidigt minskar pälsförsäljningen. Varuhuset Nordiska kompaniet, NK, i Stockholm har beslutat att sluta sälja päls och produkter med pälsdetaljer. Flera stora modehus som Armani, Gucci och Chanel har också blivit pälsfria. Calvin Klein avstod från päls redan 1994. Modehusen är också med i Fur free alliance, som verkar internationellt för att stoppa pälsuppfödningen. Listan på världskända personer som har vägrat bära päls växer ständigt. Michelle Obama, drottning Elizabeth II och Paul McCartney är några av dem som har tagit ställning för djuren.

      Jordbruksverket och Näringsdepartementet meddelar Syre Djurrättskollen att det i dagsläget inte finns några planer på forskning eller beslut som rör minknäringen i Sverige.

      Läs mer:

      Snart fritt fram för danska minkar igen

      22 viktiga djurfrågor – så tycker partierna

      Elisabeth Falkhaven (MP): ”Minkar i bur är verkligen en styggelse”.

      NK slutar sälja päls

      S går emot minkfarmsförbud – ”för kostsamt”

      Länsstyrelsen i Blekinge JO-anmäld för minkfarmar

      Pälsdjursuppfödningen i EU

      13 EU-länder har infört ett förbud mot pälsdjursuppfödning. Sist ut var Lettland i september 2022. I ytterligare tre länder har minkindustrin fasats ut efter förbud eller skärpta krav.

      Minkar är det vanligaste pälsdjuret. Det föds också upp många rävar, chinchillor och mårdhundar.

      År 2019 fanns det runt 2 900 pälsdjursfarmer i EU. Produktionen minskade kraftigt efter covidutbrottet. Omkring 16 miljoner minkskinn, 1,2 miljoner rävskinn och 138 000 skinn av mårdhundar producerades år 2020.

      Nu finns det runt 750 minkfarmer kvar, de flesta i Finland, Polen, Litauen och Grekland. I Polen och Litauen pågår diskussioner om ett förbud. Spanien, Bulgarien, Montenegro och Ukraina är andra europeiska länder som snart kan införa ett förbud.

      I Finland fanns det runt 700 pälsfarmer år 2021. Gårdarna har minskat i antal och ökat i storlek under de senaste åren. Främst blåräv men också silverräv, mink och finnsjubb föds upp. Hård kritik har riktats mot att djur som är för stora för att kunna röra sig avlas fram.

      Finlands pälsdjursuppfödning bidrar med upp till åtta procent av kommunernas skatteintäkter. Trots det har finska socialdemokraterna fattat ett beslut om att verka för avveckling.

      De flesta skinnen från Finland och Sverige exporteras till Kina.

      Källa: World animal protection, Fur free alliance, Fifur, Djurens rätt

      Det säger djurskyddslagen

      Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. (Kapitel 2, paragraf 1.)

      Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), och beteendestörningar förebyggs. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot viss djurhållning för att tillgodose kraven enligt första stycket. (Kapitel 2, paragraf 2.)

      Stall och andra förvaringsutrymmen för djur samt hägn ska ge samtliga djur tillräckligt skydd. De ska även ge djuren utrymme att kunna röra sig obehindrat och att kunna vila på ett för djuren lämpligt sätt. (Kapitel 2, paragraf 6.)

      Inredning och utrustning i stall, andra förvaringsutrymmen för djur och inhägnader utomhus för djur får inte utformas på ett sätt som medför en risk för att djuren skadas eller för att djurens hälsa försämras, eller otillbörligt inskränker djurens rörelsefrihet eller annars verkar störande på dem. (Kapitel 2, paragraf 7.)

      Källa: Riksdagen

  • Energi

  • Krönika