För ett år sedan lanserade Miljöpartiet sitt djurpolitiska program. Det är 36 sidor långt och tar upp frågor som djurs egenvärde, brott, avel och hållningen av olika djurslag. Mottagandet har varit positivt.

– Det är många som tycker att det är ett väldigt bra program. Det är konkret och tydligt. Sedan kunde vi ha skrivit mycket mer, säger Elisabeth Falkhaven (MP), den första djurpolitiska talespersonen i riksdagen.

Hon tror att programmet har påverkat den politiska debatten.

– Det är många fler som motionerar och flera har tagit upp saker som vi har med i programmet. Sedan kanske de hade skrivit motionerna ändå, men vi öppnade nog dörrar både kring kunskapen och vad som behöver göras.

Det var när Elisabeth Falkhaven kom in i riksdagen 2018 som hon kände att det behövdes ett djurpolitiskt program.

– Jag kom från ett långt liv tillsammans med djur, säger hon och berättar att att hon efter att ha börjat med hästar som femåring flyttade till en gård när hon var 17 år.

När Syre Djurrättskollen får en pratstund har hon precis kommit in efter att ha tagit hand om sina bin. Hon har också haft får, höns, hundar, katter, grisar…

– Självklart utomhus. Det har också varit några kossor som har gått här och betat.

Att djuren ska må bra har alltid varit viktigt för Elisabeth Falkhaven.

– När jag växte upp fick jag höra att det var känslomässigt dravel när jag förklarade hur djuren mådde och vad jag upplevde att de försökte förmedla till mig.

Hon menar att det sedan många generationer tillbaka är inrutat i människan att vi står över djuren och har rätt att dominera.

– Det här kommer från flera religioner som placerar människan i toppen av en pyramid där vi är satta att ta göra vad vi vill.

Meningen med det djurpolitiska programmet är inte bara att komma med konkreta förslag.

– Det behövs en synvända. Är djuren här för att vi ska kunna göra vad vi vill med dem eller finns de av en alldeles egen anledning?

Djur glöms bort

Miljöpartiet lämnade motionsförslag till den årliga riksdagsdebatten om djurskydd från nästan hela djurpolitiska programmet. 72 yrkanden togs upp i en av partiets motioner. Debatten ledde fram till fem så kallade tillkännagivanden, om insatser mot smuggling av sällskapsdjur, globalt avtal om antibiotikaanvändning och efterlevnad av förbud mot svanskupering. Elisabeths Falkhavens hoppas också få gehör för förslaget om krav på att svenska djurskyddsregler ska gälla i upphandlingen av kött och att djurskydd ska finnas med som del i handelsavtal inom EU. Hon förklarar att djur ofta glöms bort i många sammanhang där de borde ingå, som handelsavtal till exempel.

Miljöpartiet ska också driva arbetet med att förbättra djurskyddet internationellt, enligt det kommande valmanifestet. Elisabeth Falkhaven tycker att det är särskilt viktigt att påskynda arbetet för en global FN-deklaration om djurvälfärd. Pandemin tydliggjorde vikten av att det behövs.

– Om inte för djurens skull så för vår egen. Det är ofta en väg man får gå när det gäller djurpolitik, att hitta hur det också hjälper människan.

I valmanifestet som presenteras i juni krävs också ett burförbud och att minkuppfödningen upphör.

– Minkar i bur är verkligen en styggelse. Jag förstår inte hur vi kan fortsätta ha ett vilt rovdjur i små ståltrådsburar för att vissa ska få ha vackra pälsar att bära.

– Det är samma med hönsen som ska sitta där och värpa våra ägg och inte ens kunna sträcka ut vingarna och flaxa iväg. Det är under all kritik.

Måste förändras

Miljöpartiet har också drivit frågan att rutinerna kring slakt måste förändras. Elisabeth Falkhaven kommenterar att EU numera tillåter att djur slaktas på gården, den möjligheten behöver utvecklas.

– Att stressa djur så mycket som vi gör när de transporteras och vallas in i rum som stinker av blod och skräck, det är absurt. De är inte dumma, de vet precis vad som ska hända.

– Och sen de stackars grisarna som ska ner i koldioxidbaden och kycklingarna som kanske inte råkar doppa huvudet i elbadet precis när de borde göra det. Det är inte okej helt enkelt.

Elisabeth Falkhaven förklarar att det finns många bättre sätt.

– Visst, kött skulle bli dyrare, men då får det väl bli det.

En annan fråga som partiet har drivit är ett förbud mot fyrverkerier.

– Det är många djur som blir skräckslagna varje år. Hästar som skenar och kanske fläker sig, kor som drunknar i isvakar och hundar som dör av skräck. Bara för att vi ska tycka att det är lite roligt med smällare.

Elisabeth Falkhaven kommenterar att även vilda djur påverkas.

– De måste bli fruktansvärt rädda när det här drar igång. Helt galet är det.

Ny lag

Som regeringsparti har Miljöpartiet ändå ”gjort jättemycket för djuren” och lyckats driva på för att få igenom flera viktiga frågor, berättar Elisabeth Falkhaven. Exempelvis den nya lagen om att alla katter måste id-märkas. Partiet har också initierat rapporten som nyligen lämnades till regeringen från Sveriges 3R-center, som arbetar för att förfina och ersätta djurförsöken.

– Vi har sett till att 3R-centret får pengar varje år, så att de kan finnas kvar och driva saker framåt, säger Elisabeth Falkhaven.

Hon tror att Miljöpartiets arbete lyfter kunskapsnivån i djurfrågor och nämner riksdagsbeslutet om ökade insatser mot djursmuggling, frågan som fick störst genomslag i den årliga debatten om djurskydd.

– Även om det är fruktansvärt hemskt med smuggelhundar så finns det så många andra djur som kanske inte syns och är lika trevliga som hundar.

Hon berättar att det finns studier på fiskar som känner smärta. Därtill att vissa fiskar lever i par och andra är lika smarta som kråkfåglar.

– De här putsarfiskarna som de bara har till att putsa rent laxarna som simmar runt där i stora kassar… Jag fattar inte vad vi gör. Mitt hjärta är bedrövat för allt som vi gör med våra djur.

Hon är övertygad om att djur skulle behandlas på ett helt annat sätt om vi kunde förstå att deras upplevelser är snarlika människans.

– Tänk om en gris hade kunnat prata. Tror du att vi hade gjort som vi gör om den hade kunnat gråta och förmedla ”det där gör faktiskt jätteont på mig”? Det hade vi inte, för vi är inte elaka i grund och botten. Vi fattar bara inte vad vi håller på med.

Hon förstår att en omställning skulle medföra ett svårare liv för oss människor.

– Vi kan inte ha industriella jordbruk och liknande utan vi får leva på ett annat sätt, tillsammans med djuren.

Generellt mål

Elisabeth Falkhaven menar att ett steg i rätt riktning skulle vara se till att djurskyddslagen följs.

– Vi kan säga att vi har världens bästa djurskyddslag men det hjälper inte om inte djuren får uppleva det.

Hon förklarar att det exempelvis inte skulle finnas minkar eller hönor i bur om djurskyddslagen verkligen hade gällt.

Målet med det djurpolitiska programmet är att förbättra för djuren generellt. Det arbetades fram mycket tack vare och i samarbete med bland andra Jenny Lundström (MP), veterinär och dåvarande djurpolitiskt ansvarig i partistyrelsen. Flera forskare konsulterades också som experter.

– Det är viktigt för politiska partier att ha bra program så att de som kommer efter kan fortsätta att driva frågan.

Vad tycker du om andra partiers djurpolitik?

– Vi har nog olika grundsyn. Bara det att djuren finns under jordbruksverket, näringsdepartementet. Det signalerar att det är en näring att tjäna pengar på. För mig är det väldigt underligt. Det säger väldigt mycket om hur vi ser på djuren och många partier kommer från det hållet, säger Elisabeth Falkhaven.

Läs mer:

Få politiker engagerar sig för djurens bästa

Innehållet läckte ut och kritiserades redan någon vecka innan det blev officiellt, vilket Syre rapporterade på måndagen. Nu när det blivit officiellt bekräftas både besvikelser och ljuspunkter.

– Det är bra att EU-kommissionen föreslår bättre skydd under djurtransporter, men det är inte tillräckligt. Vi har krävt ett exportförbud för levande djur från EU och hårdare transportregler inom EU, säger Roger Pettersson, generalsekreterare i World animal protection Sverige i ett pressmeddelande.

Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, beklagar att kommissionen valt att inte gå längre:

– Det är mycket olyckligt att EU-kommissionen slarvar bort den här möjligheten att åstadkomma stora förbättringar för djuren. Vi nås återkommande av skandaler om överhettade djur på Europas vägar och svältande djur på omkringdrivande fartyg – och detta engagerar EU-medborgare.

Men även Djurens rätt uppmärksammar positiva inslag. Det handlar bland annat om kortare maximalt tillåtna restider för de flesta arter, uppdaterade regler för utrymme och obligatorisk spårbarhet i realtid för alla vägtransporter. Det faktum att lagstiftningspaketet kring djurtransporter inte sköts upp, som till exempel det som gäller pälsdjursuppfödning, välkomnas också.

– Nu fortsätter vårt arbete för att Europaparlamentet och ministerrådet i den kommande lagstiftningsprocessen ska stärka dessa förslag ännu mer, säger Camilla Bergvall.

EU-kommissionen väljer att gå vidare med att utvärdera om ett förbud mot pälsdjursfarmning är nödvändigt och genomförbart. Så besvarades på torsdagen medborgarinitiativet mot pälsdjursfarmning, som ett 80-tal djurrättsorganisationer i EU står bakom.

För att kunna ta ställning vill EU-kommissionen ha vetenskapliga utlåtanden från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, och tid för ytterligare utvärdering. EU-kommissionen kommer sedan meddela om det är ”lämpligt att föreslå ett förbud efter en övergångsperiod” eller om den ska ”säkerställa välfärden för uppfödda pälsdjur” på annat sätt.

Djurens rätt drar slutsatsen att ytterligare steg tas i riktningen mot ett pälsfritt Europa, men att EU-kommissionens svar inte står i paritet till det EU-medborgare höjt sina röster för. På tio månader samlade medborgarinitiativet Fur free Europe drygt en och en halv miljon namnunderskrifter.

– Det är bra att EU-kommissionen nu påbörjar sitt arbete med ett förbud mot pälsdjursfarmning, som så många medborgare efterfrågar. Men det är synd att de drar ut på tiden i onödan. Det finns redan en mängd bevis för att ett värdigt djurskydd inte går att tillgodose på pälsdjursfarmer, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt.

Viktigt med öppen och opartisk process

I väntan på EFSA:s vetenskapliga utlåtanden utlovar EU-kommissionen flera åtgärder utifrån en strategi som ”erkänner att människors, djurs och miljöns hälsa är oupplösligt sammankopplade”. Bland annat kommer EU-kommissionen se över EU:s textilmärkning och överväga att inkludera mink på EU:s lista av invasiva arter.

Kommissionen kommer också besöka pälsdjursfarmer där i huvudsak vilda djur, som minkar, rävar och mårdhundar hålls i små burar. Djurens rätt framhåller att djuren ”hindras från att uppvisa naturligt beteende för att sedan dödas enbart på grund av värdet av deras päls”, och att argumenten mot pälsdjursfarmning går bortom djurskydd. Detta då farmerna även utgör en risk för nya pandemier, och är ”en av de mest förorenande industrierna” genom användningen av giftiga kemikalier.

– Nu är det av yttersta vikt att processen för det vetenskapliga yttrandet är öppen och opartisk samt inbegriper samråd med intressenter över hela linjen, för att undvika överrepresentation av industrin i jämförelse med oberoende forskare och icke-statliga organisationer, betonar Camilla Bergvall.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.