Så tycker svenska fredsrörelsen om Nato: ”Behöver diskutera kärnvapen”

Socialdemokraterna genomför i skrivande stund en intern dialog med partidistrikt och medlemmar, i syfte att uppdatera den säkerhetspolitiska analys som låg till grund för att S-partikongress i november sa nej till ett svenskt Natomedlemskap. Senast den 24 maj ska partistyrelsen meddela sitt beslut. Det faktum att regeringen hastigt öppnat upp för en eventuell svensk anslutning till Nato, och att en medlemsansökan kan vara på plats redan inom några veckor, har lett till starka reaktioner och en uttalad oro bland flera svenska freds- och nedrustningsföreningar.

”Otroligt stressande”

Frågan hanteras alldeles för skyndsamt med tanke på de långsiktiga konsekvenser som ett medlemskap kan innebära för Sverige och svensk utrikespolitik, anser Kristna fredsrörelsen.

– Att Socialdemokraterna verkar ha bytt inställning i all hast gör det väldigt svårt för oss som fredsrörelser att få utrymme att nyansera och få in andra aspekter i den analys som har gjorts hittills. Ska Sverige göra en 180-graderssväng i sin säkerhetspolitik efter 200 år av alliansfrihet och internationalism, så är det ett längre beslut än en hastig reaktion baserad på Putins krig i Ukraina, säger Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare för Kristna fredsrörelsen.

Själv är organisationen starkt kritisk till en svensk Natoanslutning och tror inte på att vapenmakt och militärallianser löser krig och konflikter. Dessutom strider en världsordning uppdelad i block, som under kalla kriget, mot en långsiktig fred, anser Kristna fredsrörelsen.

– Vi säger nej till Nato. Vad vill vi ha för framtida relationer med de som inte är med i Nato? Det handlar inte bara om Ryssland. Det handlar om Sverige och om vi vill ha en fredspolitik för en tryggare gemensam säkerhet. Det är otroligt stressande och oroande att svensk regering tar beslut om en sån viktig säkerhetsfråga, baserat mer på valrörelse och känslor för att bemöta folkets oro, utan långsiktiga perspektiv.

Oavsett den egna ställningen i frågan, är ett eventuellt medlemskap av sådan viktig karaktär att medborgarna måste få rätt till en bred samhällsdebatt, där olika argument presenteras. Det finns risk för allvarliga konsekvenser som det svenska folket inte har diskuterat alls, anser Kristna fredsrörelsen

– Jag fick kommentarer från vår systerorganisation i Italien, som frågade vad farao vi håller på med här i Sverige, om vi verkligen överväger att gå med i Nato. Italien har blivit så militariserade av det, exempelvis Sicilen, där en av de största Nato-baserna finns. Fredsrörelsen där kämpar med att uppmärksamma att folk blir sjuka av radiomagnetiska vågor från de gigantiska parabolerna som används för att kunna styra drönare långdistans, exempelvis ner i Mellanöstern, säger Lotta Sjöström Becker.

”Inte värdigt Sverige”

Vänsterpartiet har krävt en folkomröstning i frågan, något som utrikesminister Ann Linde snabbt avvisade med hänvisning till att det bland annat skulle riskera att leda till en polarisering i samhället och ett smashläge för dem som vill ha desinformation att utnyttja. Men Kristna fredsrörelsen ser hellre en folkomröstning, än en utebliven samhällsdebatt.

– I en så stark demokrati som Sverige måste vi se till att ha den folkbildande nationella demokratiska dialogen om vad det är för säkerhetspolitik vi vill ha, den finns inte nu. Att Moderaterna vill göra Nato till en valfråga är under all kritik, ett Natomedlemskap är inte något som ska hanteras så lättvindigt.

Att regeringen tar ett hastigt beslut om en ansökan, enligt kritikerna i syfte att undvika att det blir en valfråga, är dock inget alternativ för den som värderar demokratiska principer, enligt Kristna fredsrörelsen. De vill hellre se en folkomröstning i samband med eller efter valet.

– Vi i fredsrörelsen är djupt kritiska till den här processen. Ett Natomedlemskap ska inte vara del av en krishantering som regeringen hanterar den som, det är inte värdigt Sverige. Här behöver vi en nationell demokratisk dialog, säger Lotta Sjöström Becker.

Vad kan Sverige göra för ett slut på kriget i Ukraina?

– Det vi ska göra och gör är att stärka relationerna med de människor och organisationer i Ryssland som jobbar med demokrati- och människorättsfrågor. Vi behöver stärka de långsiktiga vänskapsrelationerna med det ryska civilsamhället och använda oss av icke-våldsliga metoder och stärka resurserna för civilt motstånd.

”Medierna har ett ansvar”

Även Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Sveriges största fredsförening med sina drygt 9000 medlemmar, är emot ett svenskt Natomedlemskap.

– Säkerhet skapas inte genom polariserande militära allianser och ytterligare militär upprustning. Ett medlemskap riskerar att leda till ökade spänningar, ökad upprustning och att vi tvingas acceptera kärnvapen. Sveriges röst och möjlighet att agera för demokrati, förebyggande och nedrustning skulle försvagas, säger Agnes Hellström, ordförande för föreningen.

Hon delar oron om att beslutet riskerar att fattas alldeles för snabbt och utan djupare analys. Frågan kräver en bredare samhällsdebatt, som hittills har varit ytterst ensidig, med hårda angrepp mot de röster som står för fred och nedrustning, menar Agnes Hellström.

– Många varken orkar eller vågar ta debatten, men i en situation där det inte finns några enkla svar eller lösningar är de rösterna ovärderliga. Medierna har ett ansvar att lyfta fler nyanser och perspektiv, inte enbart på kultursidor utan även i nyhetsrapporteringen.

Att bidra till fred – i Ukraina såsom i världen – sker inte genom att ansluta till en allians som bygger på avskräckning och kärnvapen, enligt Svenska Freds. Det finns andra alternativ.

– Sverige och världen måste göra allt i sin makt för att samtal ska leda till eldupphör och fortsatta diplomatiska samtal mot ett stopp på kriget. Sverige måste avsluta handeln med gas och olja och ryskt kärnbränsle för att inte bidra till den ryska regimens krigskassa. Vi måste också ge skydd åt dem som flyr och erbjuda stöd åt ryska desertörer, säger Agnes Hellström.

Även Svenska Freds är för en svensk folkomröstning i Natofrågan, och anser att beslutet åtminstone bör vänta till valet i september.

– Att överge mångårig alliansfrihet är en oerhört stor fråga och ett beslut som måste få ta tid. En folkomröstning skulle möjliggöra en djupare förståelse för såväl befolkningen som beslutsfattarna och är viktig även av demokratiska skäl.

”Inga kärnvapen på svenskt territorium”

Svenska läkare mot kärnvapen, den svenska gren av International physicians for the prevention of nuclear war, har ingen åsikt om ett eventuellt svenskt medlemskap. Däremot bör vissa villkor vara uppfyllda om Sverige ska gå med, anser föreningen.

– För det första så bör vi – inte under några omständigheter – tillåta kärnvapen på svenskt territorium, varken i luften, på land eller i havet. Det bästa vore att ha en lag på plats som förbjuder kärnvapen, innan Sverige går med, säger Vendela Englund, ordförande för Svenska läkare mot kärnvapen.

Kärnvapen är en central del i Natos försvarsdoktrin. Men det utgör aldrig ett skydd och Sverige bör vid ett eventuellt medlemskap tydligt ta avstånd från alliansens skrivelse om att ”Nato är en kärnvapenallians så länge kärnvapen finns”, anser föreningen.

– Man kan inte försvara något med kärnvapen. Det här med det så kallade kärnvapenparaplyet, att tro att man är trygg med kärnvapen, är bara en villfarelse. Begreppet bör bytas mot kärnvapenskugga, för det är vad det är, säger Vendela Englund.

Hon beskriver det med en liknelse om två män som står i en källare till hälften fylld med bensin.

– Den ena har 10 tändstickor och den andra som bara har 5 säger att han också måste ha 10 så att han är lika trygg som den andra. Nu är det 9 män som står i källaren (9 länder med kärnvapen, reds anm.) och vi alla bor i huset.

”Inga övningar med kärnvapen”

Föreningen motsätter sig också idén om att Sverige deltar i planeringar, förberedelser och övningar som rör kärnvapen och dess användning.

– Sverige ska inte basera sin säkerhetspolitik på massförstörelsevapen, det är inte ens vapen utan verktyg för massförstörelse. Det är själva definitionen av inhumana vapen som på alla sätt bryter mot krigets alla lagar. Vi bör absolut inte delta i Natos Nuclear planning group.

Vidare vill Svenska läkare mot kärnvapen att Sverige ratificerar FN:s avtal om kärnvapenförbud, TPNW. Hur Natos kärnvapendoktrin skulle påverka Sverige vid ett eventuellt medlemskap, är också något som Svenska- och Kristna Freds anser bör diskuteras bredare.

– Vi behöver aktivt titta på om vi vill bli en del av ett kärnvapenparaply och vad det innebär. Vilka blir exempelvis möjligheterna för Sverige att ratificera FN:s kärnvapenförbud, som Nato redan har påverkat Sverige så att vi inte skrev under senast, säger Lotta Sjöström Becker.

Men ett eventuellt Natomedlemskap behöver inte utgöra ett hinder att arbeta för kärnvapnens avskaffande, enligt Svenska läkare mot kärnvapen.

– Det är inte i sig någon absolut motsättning att skriva på det och ett Natomedlemskap. Nato är ingen överstatlig organisation, länder kan ha egna krav utifrån sina egna säkerhetsintressen och om vi kanske kan vara en röst mot kärnvapendoktrinen i Nato om vi går med, säger Vendela Englund.

Hur bör Sverige arbeta för att främja fred?

– Jag är ingen politiker, jag är läkare, så jag har inget politiskt svar. Men den strategi som vi har i vår förening och som man kan ha psykologiskt, är att värna kontakter i omvärlden och fortsätta tro på gemensamma mänskliga värden. Det är viktigt att motverka fiendebilder och idén om den andre som icke-mänsklig. Jag tror att det är en väg framåt, säger Vendela Englund och fortsätter:

– Vår organisation är i högsta grad internationell, skapad av en amerikansk och rysk läkare en gång i tiden. Vi samarbetar över alla gränser med det som är vårt uppdrag. Vi är läkare, vi värderar alla liv lika.