Djurplågeri kan ge fängelsestraff och alla katter måste id-märkas efter 2022. Under året har det kommit nya lagar för djurens bästa. Men också beslut om att fler djur ska dödas, med rekordstor jakt av björn och varg. Trots negativa förändringar och ständiga avslöjanden om att djur i Sverige far illa finns det ändå hopp inför framtiden.
Året 2022 fick vi en ny kattlag och ett nytt brott, grovt djurplågeri, infördes i brottsbalken. Från och med den 1 januari 2023 ska alla katter id-märkas och registreras hos Jordbruksverket. Detta ska leda till att kattägare tar större ansvar för sina djur och att färre katter blir hemlösa. ”Äntligen”, kommenterar Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet i Sverige.
Brottet grovt djurplågeri blev straffbart den 1 juli 2022 och kan därefter ge fängelse upp till fyra år. I december föll den första domen, mot en man som vanvårdat tre hundar, så gravt att en dog och en annan behövde avlivas.
– Det är jättebra att vi fått den här lagen, framförallt för att politikerna nu skickar en signal till rättsväsendet att dessa brott ska tas på större allvar, säger Peter Hultgren, jurist på Djurens rätt.
Riksdagen som klubbade igenom lagarna fattade också beslut om att kraftansamla mot hundsmugglingen och att verka för ett globalt avtal om antibiotikaanvändning. Bra att de 349 ledamöterna kunde enas om någonting i den årliga debatten om djurskydd. Men ingen stor seger för djuren, med tanke på att ledamöterna hade lämnat in 202 förslag på förändringar som många djur verkligen behöver. Ett stopp för minkuppfödningen och hönor i bur var bara några av dem.
Inför valet 2022 kartlade Syres Djurrättskollen hur alla riksdagspartier står i 22 viktiga djurfrågor. Det var tydligt att Miljöpartiet tog starkast ställning för djuren. Flera partier var överens om att bland annat att minkfarmer och burhöns borde förbjudas, men i den nya regeringens samarbetsavtal, Tidöavtalet, nämns djurpolitik endast i ett stycke, på sista sidan. Där står det att det ska göras en ”översyn” av svenska livsmedelsproduktion för att stärka konkurrenskraften och förbättra den globala djurvälfärden. Veterinär Lina Gustafsson kommenterar:
– I praktiken brukar stärkt konkurrenskraft inom djurskyddsfrågor betyda en anpassning till andra EU-länder, på punkter där Sverige har något hårdare regler.
"Inte i medborgarnas intressen"
Den nya regeringen började med att lägga ned miljödepartementet, som bland annat hade som uppdrag att stärka den biologiska mångfalden. Det införlivades med näringsdepartementet under det nya namnet klimat- och näringsdepartementet. Oroade röster höjdes om att näringens intressen kommer att prioriteras över naturen och djuren. Professor eremits Bo Algers, vid SLU, har tidigare belyst problemet med att Jordbruksverket ligger under näringsdepartementet.
– Det är pengar, det är LRF som styr Jordbruksverket. Vi kan inte ha en sådan myndighet som ansvarar för djurvälfärden. Det ligger inte i medborgarnas intressen att näringen går in och styr och ställer i en så viktig medborgarfråga.
Den nye regeringens landsbygdsminister, Peter Kullgren, presenterades som jägare. Han lovade direkt att det omdebatterade riksdagsbeslutet om att minska vargstammen till 170 individer ska uppfyllas. Många forskare som har protesterat mot beslutet att omkring 300 vargar ska dödas påpekar att vargarna döms till utrotning i Sverige. Men nästa års vargjakt blir rekordstor, 75 djur ska få skjutas, att jämföra med årets 33 individer. Björnjakten var också rekordstor, med en tilldelad kvot på 622 djur och 624 fällda. Nyheten om att utländska troféjägare erbjöds att få delta i jakten för 250 000 kronor fick stor spridning. Svenska troféjägare reser också utomlands för att jaga, gärna hotade djur i Afrika, visade en granskning av Syres Djurrättskollen.
I Sverige fattades dessutom ett historiskt beslut om att tillåta säljakt igen.
Det har kommit många larmrapporter om hotade fiskebestånd i framför allt Östersjön. Samtidigt fuskas det regelbundet med kvoterna för räkfångsten i Skagerack och Kattegatt, där kontroller har avslöjat att fiskare tar upp runt 25 procent mer än tillåtet.
Den svenska älgstammen minskar också i hög takt, delvis på grund av jakt och skogsavverkning. Utbredningen av kalhyggen gör att många djurarter minskar i antal, liksom utbyggnaden av vattenkraften. Mänskliga aktiviteter, som också har skapat stora klimatförändringar, gör att den biologiska mångfalden ständigt krymper, i allt snabbare takt. Forskare varnar för att det snart är för sent att rädda den vilda naturen och förhoppningarna var stora om ett globalt ”Parisavtal” för den biologiska mångfalden, på miljötoppmötet COP15 i Montreal i slutet av året. Fast många naturvårdsorganisationer påpekade att målet, som också uppnåddes, att skydda 30 procent av jordens orörda natur var för litet. Att 196 länder ändå kunde enas om ett avtal är trots allt ett steg i rätt riktning.
Flera nya förordningar
Det hölls flera internationella stormöten under året. På Cites-konferensen COP19 i Panama fick hundratals djurarter ökat skydd mot global handel. EU-förhandlingar har också lett till att exotiska husdjur som tigrar kan förbjudas och hela djurskyddslagstiftningen inom EU ses över. Nästa år väntas flera nya beslut och lagar. Arbetet med medborgarförslaget End cage age beräknas bli klart. Det kan innebära att det införs ett förbud mot burhöns, vilket Danmark införde under hösten. Det kan också innebära att det blir förbjudet att kalvar hålls ensamma. Att kalvar separeras vid födseln från sina mammor innebär ett stort lidande för både kalvar och kor. Ny forskning har visat att mjölkkor faktiskt mår sämre än slaktboskap.
EU måste också ta hänsyn till medborgarförslaget om att rädda det så kallade kosmetikaförbudet, så att smink inte testas på djur. Det nådde upp i en miljon namnunderskrifter under hösten, liksom medborgarförslaget Fur free Europe – för ett pälsfritt Europa. Om ett pälsförbud blir verklighet måste de omdebatterade minkfarmerna i Sverige stänga. I Danmark blev de omdiskuterade regeringsbesluten i minkfrågan – att tillfälligt stänga alla minkfarmer efter covidsmitta – så kritiserade att det ledde till att nyval i november.
Om EU beslutar om nya lagar innebär det en stor omställning för svensk djurindustri. Även om den svenska djurhållningen lyfts fram som föredömlig, särskilt av våra politiker, så bidrar den till stort lidande för många djur. I Jordbruksverkets årliga djurskyddsrapport konstaterades att djurägare bryter mot djurskyddsreglerna i ungefär samma utsträckning som tidigare. Runt 16 000 klagomål och anmälningar om bristande djurhållning registrerades. Eftersom det kan handla om besättningar på hundratals eller tusentals djur så är det väldigt många djur som missköts. I länsstyrelsernas egna kontroller upptäcks också stora brister. Exempelvis är nötkreatur för smutsiga i runt 25 procent av kontrollerna. I juni fanns det 1 449 300 nötkreatur i Sverige. Många djur blir så sjuka eller skadade att de dör. Bara i transporter till slakterier dör minst 300 000 kycklingar.
Även om det vid upprepade tillfällen konstateras att lantbruksdjur far illa är det väldigt sällan som det leder till några rättsliga påföljder för djurägaren. Den så kallade Arlabonden som åtalades för djurplågeri, efter att Uppdrag granskning och SVT Gävleborg spridit bilder på avmagrade kor, blev frikänd i juni. Mjölkbönder som har anmälts fick också ta emot medaljer av kung Carl XVI Gustaf för ”prickfri djurhållning”.
Följer inte lagen
Sverige har en väldigt stark djurskyddslag. Men i praktiken efterlevs den inte. Att hålla minkar instängda i små burar och föda upp så kallade turbokycklingar, som växer så fort att de får ont, är inte förenligt med djurskyddslagen, som bland annat fastslår att djur inte ska utsättas för onödigt lidande. Veterinären Lina Gustafsson, som har skrivit boken ”Rapport från ett slakteri – en veterinärs bekännelse”, påpekar att åklagare tidigare har valt att lägga ner åtal mot slakteri med motiveringen att hanteringen är accepterad av myndigheter, trots att den går emot djurskyddslagstiftningen.
– Det är problematiskt när lagstiftning och praxis inte stämmer överens. Men för att det ska göra det krävs förändringar som det än så länge inte finns politiskt stöd för, säger Lina Gustafsson.
Veterinären Jonna Johansson konstaterar att hela samhället skulle behöva förändras.
– Jag är lite radikal, men jag skulle vilja anmäla alla grisbönder och alla som har fjäderfän, för att det går inte att ha det enligt djurskyddslagen. Produktionen skadar djuren för mycket. De får så mycket sjukdomar och skador, bara av sättet de hålls, vilken mat de får, hur de växer och hur man avlar på dem.
I ett försök att åtminstone minska lidandet för djuren på landets slakterier beslutade den socialdemokratiska regeringen om att utreda möjligheten till kameraövervakning. Nära gårdsslakt har också tillåtits i liten skala. Under året har det kommit flera larmrapporter om missförhållanden på stora slakterier, bland annat om undermålig bedövningsutrustning. Det har också rapporterats om djurplågeri av sällskapsdjur och renar. Djurparker har även kritiserats efter att djur har rymt, dött eller avlivats. Hundratals djur dog på svenska djurparker, ofta avlivade för att de inte får plats. Efter att fyra förrymda schimpanser sköts ihjäl på Furuviksparken i slutet av december höjdes rösterna om ökade krav på djurhållningen och debatten om vilda djur överhuvudtaget ska få låsas in tog fart igen. En del djurparker har också avvecklat verksamheter under året. Under hösten avlivades de sista vargarna på Nordens ark och i början av mars beslutade Kolmården att stänga delfinariet.
Mindre päls och kött
Det kom flera positiva nyheter för djuren under året. Varuhuset NK beslutade att sluta sälja päls och matkedjan Kentucky fried kicken, KFC, lanserade ett vegetariskt sortiment. KFC är bara ett av många företag som har kritiserats för att bidra till att djur far illa genom att sälja kött från bland annat turbokycklingar.
Även om den så kallade vegotrenden har tappat fart så har vegetariska alternativ ökat i vissa fall. Bland annat har en del skolor minskat på köttet för att spara pengar. Men högre matpriser har också gjort att flera konsumenter köper utländskt kött. Och billigare produkter innebär sämre djurvälfärd. Norrmejerier har dessutom uppmanat svenska bönder att sluta med ekologisk mjölkproduktion. Mängden som produceras går helt enkelt inte åt när konsumenter inte vill betala några kronor extra för att korna och deras kalvar ska ha det lite bättre.
Samtidigt som det kommer larmrapporter om hur lantbruksdjur vanvårdas sprids ny forskning om hur intelligenta och sociala djuren egentligen är. Korna kan gå och råma i flera dagar efter sina kalvar, som ofta tas ifrån dem direkt efter födseln. Kycklingar leker med varandra och grisar hjälps åt att lösa konflikter. De favoriserar sina släktingar. Till och med humlor leker, visar en ny studie.
Svenskars insatser för djur har även uppmärksammats internationellt. Politikern Jytte Guteland (S) fick ta emot kosmetikaföretaget Lush pris för sitt arbete inom EU, med en plan för att fasa ut djurförsök. Dessutom fyllde stiftelsen Forska utan djurförsök 50 år med forskningsanslag för att ersätta djurförsök. Organisationen Djurens rätt firade 140 år och nästa år är det 10-års jubileum för Nationella kommittén, som styr Sveriges 3R-center i arbetet med att minska och fasa ut djurförsöken. Under året har djurrättsorganisationer drivit kampanjer för att stoppa djurförsöken på aporna på Karolinska institutet. Det har också bedrivits kampanjer mot bland annat minkfarmer, djurparker, turbokycklingar och burhöns. Kampen för djuren fortsätter.
