Zoom

Mjölkkor mår sämre än slaktboskap – saknar sina kalvar

Både ko och kalv har bättre hälsa när kalven får dia.

Mjölkkor och deras kalvar har ofta sämre välfärd än djur i köttindustrin, visar en ny internationell studie.
– Specifikt lyfter de fram den tidiga separationen av ko och kalv i mjölkindustrin som en bidragande orsak till den dåliga välfärden, säger Julia Engqvist, kampanjansvarig World animal protection Sverige.

Kalvar till mjölkkor separeras ofta från sina mammor direkt efter födseln, eftersom kons mjölk ska säljas. Svenskt regelverk anger endast att kor bör få slicka sina nyfödda kalvar och att kalvarna ska få råmjölk senast sex timmar efter födseln. Genom råmjölken, den första mjölken från kon, får kalven i sig antikroppar som är viktiga för hälsan. Men det är långt ifrån säkert att kalven får dia, för det framgår inte hur råmjölken ska intas.

Kalvar som inte får utlopp för behovet att dia utvecklar oftare onaturliga beteenden genom att ihärdigt suga på varandra eller föremål i deras närhet. Samtidigt kan kor som har förlorat sina ungar gå och råma efter dem i flera dagar.

En ko måste få en kalv för att börja producera mjölk. Kor insemineras vanligen en gång per år och mjölk samlas in en till tre gånger per dag, minst 305 dagar varje år. Framaveln av kor som ger mycket mjölk har lett till att mjölkkor har fått sämre hälsa. Bland annat blir deras juver lättare inflammerade och de har blivit slöare, mindre fertila och har fått problem med matsmältningen.

– På grund av att man tar mer från djuren i mjölkindustrin, inte bara kött vid slakt, leder det till en sämre djurvälfärd, säger Julia Engqvist, World animal protection Sverige.

"Det är en vanlig ingång att de som väljer att bli vegetarianer och väljer bort kött, men behåller mjölk och ägg gör det för att de bryr sig om djurvälfärd", säger Julia Engqvist, World animal protection Sverige
"Det är en vanlig ingång att de som väljer att bli vegetarianer och väljer bort kött, men behåller mjölk och ägg gör det för att de bryr sig om djurvälfärd", säger Julia Engqvist, World animal protection Sverige.

Enligt forskarna som har genomfört den nya studien ville de titta närmare på föreställningen att det är bättre att dricka mjölk än att äta kött, ur etisk synvinkel med tanke på djuren. De påpekar att det är första gången som den här föreställningen ifrågasätts och testas vetenskapligt.

– Välfärden är sämre hos boskap i de vanligaste systemen för mjölkproduktion än hos boskap i de vanligaste systemen för köttproduktion. De här upptäckterna motsäger ett väldigt gammalt och allmänt antagande i vårt samhälle, säger Roi Mandel Briefer vid Köpenhamns universitet när studien publiceras.

De som väljer bort kött men inte mjölkprodukter med hänsyn till djuren bör alltså tänka om.

Både i mjölkindustrin och köttindustrin dödas också djur, påpekar forskarna. Den största skillnaden är att djuren ofta slaktas när de är yngre i mjölkindustrin. Exempelvis i USA tas mjölkkor till slakt när de är omkring fem år gamla, liksom i Sverige, medan köttkor får leva sju till tolv år.

Separationen är avgörande

Den nya välfärdsstudien är ett samarbete mellan flera framstående europeiska universitet, forskningsinstitut och Kungliga veterinärhögskolan i London. 70 experter på välfärd hos nötkreatur från 23 länder har deltagit, de flesta från Europa och Nordamerika. De har varit verksamma i minst 15 år och själva publicerat forskning inom området. I studien har de angett hur troligt det är att kor och kalvar exempelvis blir sjuka eller inte får utöva sina naturliga beteenden, enligt ett välfärdsprotokoll. Resultatet visar att det generellt inte spelar någon större roll om mjölkkorna finns i ett ekologiskt jordbruk, eftersom den avgörande faktorn för den sämre välfärden är den tidiga separationen av ko och kalv.

Mer än hälften av svenska mjölkkonsumenter är beredda att betala mer om ko och kalv får vara tillsammans, enligt en Novusundersökning från januari 2022. Endast 13 procent svarade att de inte skulle betala mer.

Kravmärkt mjölkprodukton, som kostar mer, innebär att kalven får dia minst ett dygn. Den får också dricka helmjölk i minst 12 veckor, i stället för att tvingas övergå till foder. Högst en vecka får kalvarna hållas ensamma. I vanlig produktion får kalvar hållas i ensambox eller hydda upp till åtta veckor, men undantag ges om det finns färre än sex kalvar i besättningen. Utrymmet måste vara minst 1,2 meter långt och 1 meter brett. Det sociala behovet ska tillfredsställas genom att kalvarna ska kunna ha ögonkontakt och beröra varandra.

Den större hanteringen av mjölkkor bidrar till sämre välfärd än hos köttkor
Den större hanteringen av mjölkkor bidrar till sämre välfärd än hos köttkor. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Nästa år väntas ett nytt lagförslag från EU som innebär att det inte längre kommer vara tillåtet att hålla kalvar instängda ensamma. Lagförslaget arbetas fram efter att EU-kommissionen fick ta hänsyn till medborgarinitiativet End the cage age, då det nådde upp i nära 1,4 miljoner namnunderskrifter i oktober 2020. Flera djurvälfärdsorganisationer, däribland World animal protection, stod bakom initiativet som krävde ett slut på burar i lantbruket.

I Sverige är det vanligt att kalvar hålls ensamma och det föds runt 46 000 kalvar varje år. I länsstyrelsernas årliga kontroller har bristerna i djurhållningen minskat och legat på ”en stabil nivå” mellan två och fyra procent de senaste åren enligt Jordbruksverket. Men det handlar ändå om brister för väldigt många djur. I avseendet om kravet på kalvgömma i lösdriftstallar konstateras brister i en av fyra kontroller. Det kan vara att utrymmet för kalven att gå undan är mindre än 0,9 kvadratmeter, eller att det överhuvudtaget inte finns. Larm som varnar för övertemperatur saknas också i 15 procent av kontrollerna.

För nötkreatur över sex månader gamla brister det i bland annat utrymme, skaderisker och renlighet i mellan 15–25 procent av kontrollerna. Det finns drygt 300 000 mjölkkor i landet så det innebär brister i djurhållningen för tiotusentals djur, en del av dem räknas som allvarliga med tanke på djurhälsan. Omkring 100 000 mjölkkor hålls bundna i en box, med mycket begränsad rörelsefrihet, rapporterar World animal protection.

Nya forskningsresultat

Den främsta anledningen till att ko och kalv inte får gå tillsammans är att det kostar för mycket. Men det pågår forskningsprojekt för att undersöka hur ekonomin verkligen påverkas och om det finns flera hälsofördelar. Under hösten väntas de första resultaten från SLU i Uppsala där flera ko- och kalvpar har studerats under tre år. Kalvarna följs tills de själva har fått en kalv och börjat producera mjölk. Det har redan konstaterats att de har mindre hosta och diarré än kalvar som tidigt separeras från sina mammor.

En kampanj med fokus på att stoppa den tidiga separationen lanserades i våras av World animal protection Sverige.

– Man har kopplat den tidiga separationen till beteendestörningar, stress hos kalven och stress och sjukdom hos kon. Så vi tycker den är en avgörande faktor för att deras välfärd, säger Julia Engqvist.

Hon konstaterar att det naturliga för kalven är att dia i omkring tio månader. En tjurkalv kan stanna kvar hos kon i två till fyra år innan den bildar flock med andra tjurar medan en kvigkalv kan stanna med kon hela livet. I bra förhållanden kan en ko bli upp till 25 år.

Enligt den svenska djurskyddslagen ska alla djur ha rätt att utöva sina naturliga beteenden. Men i praktiken efterlevs den inte.

– Det här är frågor som rymmer enorma intressekonflikter, vilket vi som samhälle kanske inte riktigt vill erkänna, har veterinären Lina Gustafsson tidigare sagt till Syre Djurrättskollen.

Läs mer:

FN firar ”skolmjölkens dag” – kalvar tas ifrån sina mammor

Djurrättsalliansen om årets kosläpp: ”Stärker bilden av lyckliga kor på gröna ängar”

Svensk djurskyddslag med stora intressekonflikter

Djurvälfärden studerades

Studien ”Dairy vs beef production – expert views on welfare of cattle in common food production systems” är ett samarbeten mellan Köpenhamns universitet, Kungliga veterinärhögskolan i London, Universitetet i Bristol, Humboldt-Universität i Berlin och Wageningen Livestock Research i Nederländerna.

70 experter deltar. 35 av dem kommer från Europa, 17 från Nordamerika, 8 från Sydamerika, 5 från Australien och 5 från andra delar i världen.

Experterna har fått värdera sannolikheten i ett antal påståenden om djurvälfärden som handlar om tillgången till föda och vatten, temperatur, viloplats, skador, sjukdomar, smärta efter mänsklig hantering, rörelsefrihet, negativa upplevelser, brist på positiva upplevelser och möjligheten att utöva normala och sociala beteenden.

Källa: Sciencedirect.com

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV