Zoom

”Kritiskt” – Skyhöga förväntningar när Parisavtal för naturen ska spikas

Alexandre Antonelli, forskningschef för Kew gardens i London, hyser stora förhoppningar om att COP15 ska innebära en vändpunkt för den eskalerande naturkrisen.

Det mest kritiska mötet i hela mänsklighetens historia. Så beskriver Alexandre Antonelli, forskningschef för Kew gardens i London, COP15 – det miljötoppmöte som inleddes i Kanada under onsdagen.

– Jag tror inte att det är en överdrift, skriver han till Syre.

Under två veckor kommer 20 000 delegater från 193 länder och EU att arbeta fram ett avtal med vars hjälp, världen gemensamt ska kunna rädda planetens biologisk mångfald. Förhoppningen är ett avtal som kan få samma betydelse som Parisavtalet har för våra möjligheter att stabilisera klimatet.

– Mänskligheten har blivit ett massförstörelsevapen, sa FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, under en öppningsceremoni redan under tisdagen.

– Det här mötet är vår chans att stoppa denna orgie av förstörelse.

Till grund för mötet  ligger den mest omfattande rapporten om tillståndet för vår natur hitintills, författad av Ipbes, en mellanstatlig organisation som kan liknas vid FN:s klimatpanel – men för biologisk mångfald. Däri ligger den data, som speglar den orgie Antonio Guterres hänvisar till. Aldrig förr under mänsklighetens historia har vi förlorat natur som nu, samtidigt som utplånandet av arter accelererar.

– Vi eroderar själva fundamentet för våra ekonomier, liv, matsäkerhet, hälsa och livskvalitet, konstaterade Ipbes ordförande Robert Watson när rapporten släpptes 2019.

”Mest kritiska mötet i hela mänsklighetens historia”

Vid förra tillfället som världens länder fick en chans att vända utveckling, lät de det passera. Av de 20 mål som sattes upp 2010 i samband med ett motsvarande miljötoppmöte i staden Aichi i Japan – var det inget som uppfylldes till fullo 2020, då nya mål skulle ta vid. Några nya mål blev det inte. Men efter två år av förseningar på grund av pandemin, börjar nu miljömötet COP15 i Montréal, Kanada, och nya mål ska spikas. Om mötet som är det största miljömötet i FN:s historia lyckas få fram ett starkare avtal som kan ge bättre förutsättningar för oss att rädda den intrikata väv av liv som upprätthåller vår egen existens, återstår att se. Men förväntningarna runt om i världen är skyhöga.

Baobaballén i Madagaskar
Baobaballén i Madagaskar. Foto: Board of Trustees, RBG Kew.

Förutom representanter för media och civilsamhället deltar tusentals forskare som observatörer. En av dem är den Alexandre Antonelli, forskningschef för världens främsta botaniska trädgård, Kew gardens i London, med närmare 350 forskare och världens största samlingar av växter, svampar och fröer.

”Förlusten av biologisk mångfald är en av de största kriserna vi står inför idag, en miljon arter, inklusive två av fem växter, står nu inför utrotning. Jag tror inte att det är en överdrift att säga att detta är det mest kritiska mötet i hela mänsklighetens historia. Om vi får det rätt kan det vara avgörande för att stoppa den globala förlusten av biologisk mångfald, mildra klimatförändringarna och ge fördelar för miljontals människor runt om i världen. Om vi upprepar samma misstag som vi gjorde förra gången, genom att misslyckas med att uppfylla våra ambitiösa mål för biologisk mångfald för 2010-2020, kommer vi aldrig att få en andra chans. Världen kommer att titta på och forskare kommer att granska genomförandet av alla planerna. Vi kommer att göra vårt bästa för att ge tidiga varningssignaler om målen inte uppnås”, skriver han till Syre.

Ett sätt att ta hand om oss själva

En annan som följer mötet är den prisade norska forskaren och författaren, Anne Sverdrup Thygeson. Hon har gjort något så ovanligt som att skriva en bästsäljande bok om småkryp – Insekternas planet. I boken På naturens axlar, hennes senaste försök att skapa medvetenhet om betydelsen av den natur som omger oss, berättar hon om hur våra samhällen vilar på miljontals arter. En svindlande resa där hon bland annat beskriver hur de enorma mängder bajs och kiss valar ger ifrån sig gynnar växtplankton, som är grundvalen för i princip all biologisk mångfald – valarna, så väl som du och jag. Ett försök att inför COP15 få folk att sätta värde på naturen vi har omkring oss, berättar hon.

”Jag skrev På naturens axlar för att det skulle komma ut inför miljötoppmötet, då jag vet vad som står på spel, varför det är så väsentligt att vi tar vara på naturen och den biologiska mångfalden”, skriver hon till Syre.

Hon hoppas nu att det avtal som ska hamras fram, blir rättvist, ambitiöst och förpliktigande. Ett avtal som är tydlig med att det är vår överutnyttjande av naturresurser och mark, som driver naturkrisen.

”Att vårda och återställa naturen är nödvändigt för att lösa många av de utmaningar vi står inför. Det är också lönsamt ekonomiskt, och det kommer att ge oss människor ett bättre liv. Tar vi hand om naturen så tar vi hand om oss själva samtidigt”, skriver hon.

Läs mer: 

Stor oenighet när världens biologiska mångfald ska räddas

Sametinget på väg till COP15: ”Alla frågor är miljöfrågor”

Här är knäckfrågorna på COP15

Ett Parisavtal för naturen

Under förhandlingarna i Kanada ska fyra övergripande mål diskuteras och godkännas. De fokuserar på skydd av natur, hållbart nyttjande, implementering och fördelning av de tjänster som den biologiska mångfalden tillhandahåller. Målsättningar som i sin tur ska stödjas av 22 delmål, som rör alltifrån förslag om att minska bekämpningsmedel, adressera invasiva arter till att eliminera subventioner som är skadliga mot miljön. Visionen till 2050 är att vi ska leva ”i harmoni med naturen”. Avtalet som nu förhandlas inom ramen för Konventionen om biologisk mångfald, har beskrivits kunna bli lika viktigt för vår möjlighet att rädda naturen – som Parisavtalet är för vår möjlighet att stabilisera klimatet.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV