14 116 klagomål om djur som far illa inkom till länsstyrelserna i Sverige under förra året. Officiella veterinärer på slakterier rapporterade dessutom om 1 808 fall av ”bristande djurhållning”. I lantbruket handlar det främst om misskötsel. Djur bedövas och avlivas också på fel sätt, visar Jordbruksverkets årliga rapport.
Djurhållare i Sverige bryter mot djurskyddsreglerna i ungefär samma utsträckning som tidigare år. Jordbruksverket meddelar i ett pressmeddelande att det pågår ett arbete för att förbättra situationen:
”Att öka efterlevnaden av reglerna är viktigt för både en bättre djurvälfärd och för att bibehålla ett starkt förtroende för den svenska livsmedelsproduktionen.”
Gunnar Palmqvist på Jordbruksverket kommenterar.
– De allvarligaste bristerna generellt är brister i hull, tillgång på foder och vatten, djurens renhet, torra och rena liggplatser, samt utebliven veterinärvård. För lantbrukets djur är skötselrelaterade brister vanligast, vilket exempelvis avspeglas genom att djuren eller utrymmena de hålls i inte är tillfredsställande rena. Det finns mer att göra på dessa områden.
Smutsiga nötkreatur
De senaste åren har nötkreatur varit för smutsiga i nära en av fyra kontroller. Deras stallutrymmen har varit för dåligt rengjorda och tillräckligt med strö saknas i 16–19 procent av kontrollerna. Jordbruksverket påpekar dock att siffrorna inte stämmer överens med djurhållningen i hela landet, eftersom det är besättningarna som bedöms vara sämst som kontrolleras. År 2021 utfördes 1 962 kontroller av nötkreatur, så det upptäcktes smutsiga djur vid minst 470 tillfällen.
I ett nationellt projekt som genomfördes 2020 konstaterade länsstyrelserna att olika stödåtgärder skulle kunna förbättra djurens hygien. Men de har ännu inte börjat genomföras i så stor utsträckning.
Det finns också stora brister gällande djurens utrymmen. Vid minst 370 kontroller upptäcktes skaderisker och i 14 procent av fallen hölls djuren för trångt. En anledning som tas upp är att allt större djur framavlas. Det minsta godkända utrymmet i ett så kallat foderliggbås för ett vuxet djur på 400 kilo är 1 meter brett 1,5 meter långt.
Det saknades även en kalvgömma vid nära en av fyra kontroller och minst 12 procent av sjuka eller skadade djur fick inte rätt vård. En av tio djurhållare har dessutom erkänt att djuren inte får daglig tillsyn.
Trångt för grisarna
Officiella veterinärer på slakterier och länsstyrelserna i Sverige har som uppdrag att kontrollera att djurskyddsreglerna följs. Deras arbete sammanställs och analyseras av Jordbruksverket varje år. 22 035 kontrollinsatser genomfördes av länsstyrelserna under 2021.
Grisar kontrollerades vid 335 tillfällen. Liksom för nötkreaturen upptäcktes det framför allt brister gällande smutsiga djur och liggytor. Att det relativt ofta fanns för lite strö förklaras delvis genom att det är ”ett tidskrävande och tungt arbetsmoment att ge grisarna strö”.
Även många av grisarna hålls i för trånga utrymmen, vid 12 procent av kontrollerna upptäcktes brister, en ökning från tidigare år. Det kan bero på att grisarna numera ofta väger mer än 120 kilo innan de skickas till slakt, samtidigt som de hålls i boxar anpassade till den tidigare levandevikten på 90–100 kilo. Att grisarna inte hämtas i tid för att slaktas leder också till överbeläggning.
I 13 procent av kontrollerna har skadade eller sjuka djur inte fått den behandling som de behöver. Alla grisar har inte heller fri tillgång till vatten.
Jordbruksverket konstaterar ändå att grisarna ändå fått det bättre, delvis därför att en utvecklingsgrupp sedan 2021 arbetar med att förbättra hygienen.
Hög skaderisk
Skaderisken på grund av ”inredningens utformning” ligger runt 15–20 procent för flera klövdjur: nöt, gris, får och get. För hästar är den nära 50 procent. Jordbruksverket kommenterar det som ”oroande” och spekulerar i att många hästhållare inte är medvetna om vad som kan tänkas skada hästarna. Okunskap tros också ligga bakom att hästar vid cirka 13 procent av kontrollerna hade misskötta hovar och sjuka eller skadade djur inte hade fått den vård de behövde.
”Utebliven veterinärvård utsätter hästen för lidande som, i vissa fall, kan vara omfattande”, står det i Jordbruksverkets rapport.
Vid 10–15 procent av länsstyrelsernas kontroller var hästar, får och nötkreatur för magra. Det fanns dessutom brister i kraven angående skötsel och utevistelse för flera av klövdjuren.
Sjuka hönor
Det kunde inte utföras mer än ett 50-tal djurskyddskontroller av värphöns under 2021 på grund av fågelinfluensan. Men vid 28 procent av tillfällena var det dålig luftkvalitet, ofta med höga halter av ammoniak. Vid 71 procent av kontrollerna i inredda burar med ströbad var de bristfälliga. Det upptäcktes också brister i utrymmeskravet max nio hönor per kvadratmeter. Dessa brister anses medföra ”allvarliga djurvälfärdsrisker”, att stressade höns hackar på varandra och får irriterade luftvägar och ögon av ammoniakhalten.
Höns har också blivit skadade när de har blivit klämda i transporten till slakten. Även grisar och nötkreatur skadas i slakttransporterna. De kläms och får skrapsår när utrymmet är för litet. Grisar har dessutom påträffats med stora bråck och avbitna svansar. Det upptäcktes flest brister i hanteringen av grisar, nära 300 stycken. Bristerna på alla djurtransporter ledde till nära 20 åtalsanmälningar från länsstyrelserna och officiella veterinärer.
På slakterierna handlar den störta bristen om det kritiska momentet bedövningen. Vid runt en tredjedel av kontrollerna upptäcktes brister. Djuren avlivades inte heller korrekt och det undersöktes inte att de hade blivit medvetslösa eller dött i runt åtta procent av kontrollerna. Bristerna var så allvarliga att de ledde till anmälningar till polis/åklagare vid 25 tillfällen.
Få kontroller
Länsstyrelserna har också i uppdrag att kontrollera situationen för försöksdjur och minkar som föds upp till pälsindustrin. Även här har det upptäckts brister i förvaringsutrymmenas storlek eller utformning. Det har brustit i tillsyn och skadade eller sjuka minkar har inte fått nödvändig vård.
Antalet kontroller har också varit alldeles för få. Endast en kontroll av minkhållning genomfördes under 2021 och av verksamheterna som har tillstånd att använda försöksdjur kontrollerades 19, vilket motsvarar 10,7 procent. Det är lagstadgat att minst en tredjedel ska kontrolleras varje år. Jordbruksverket samarbetar med länsstyrelserna för förbättra siffrorna.
”Djur som används i försök är de enda djur som vi avsiktligt ibland utsätter för lidande. Det är därför viktigt att kontrollera så att detta lidande inte går utöver vad som är tillåtet”, konstaterar Jordbruksverket.
Förvildade katter
Hundar och katter kontrolleras framför allt efter klagomål. Det är vanligt med klagomål om hundrastgårdar och att hundar hålls i bur, liksom att katter vanvårdas i för smutsiga miljöer. Runt 50 procent av kontrollerna av katter visade att sjuka/skadade djur inte får nödvändig vård. För hundar låg siffran på cirka 34 procent. Jordbruksverket antar att djurägare inte har tillräcklig kunskap eller helt enkelt råd att ta sina sällskapsdjur till veterinären. Flera djur hade också fått för lite mat och vatten.
Enligt nya föreskrifter från 2020 får katter inte föröka sig okontrollerat. Det upptäcktes brister kring avel i 67 procent av kontrollerna. Länsstyrelserna har också gjort flera omhändertaganden av övergivna och förvildade djur. Jordbruksverket konstaterar att katter betraktas som mer självständiga än andra sällskapsdjur, vilket leder till många av problemen.
”Ett sådant synsätt i kombination med katters förmåga att fortplanta sig på kort tid kan resultera i att en djurhållning går överstyr med ett stort djurlidande som följd”, konstaterar Jordbruksverket.
Beslut om djurförbud
Länsstyrelserna och de officiella veterinärerna på slakterier genomförde totalt 7 207 fysiska kontroller under 2021. De övriga kontrollerna var bland annat administrativ handläggning, tillståndsprövningar och olika beslut. Det fattades 237 beslut om djurförbud. Antalet kontroller minskade med runt 12 procent från 2019. Jordbruksverkets Hanna Heyl säger i ett pressmeddelande:
– Länsstyrelsen har meddelat att pandemin även i år har medfört utmaningar som på olika sätt påverkat kontrollverksamheten. Merparten av länen har svarat att de har gjort färre fysiska kontroller under 2021 jämfört med tidigare år.
Olika länsstyrelser är olika bra på att nå upp till vissa mål i kontrollverksamheten. Bland annat tillgängliga resurser och ledningsstruktur anses vara en orsak till detta.
