Starkare skydd för 160 groddjur, 50 sköldpaddsarter och 100 olika hajar och rockor. Cites-konferensen i Panama anses vara en stor succé. Men att hundratals djurarter behöver starkare skydd är inte positivt och EU anklagas av sin egen ordförande för att främja illegal handel.
Fler än 2 500 personer från minst 170 länder deltog i Cites-konferensen som hölls i Panama i slutet av november. I möteshallarna gick många runt med uppstoppade hajar eller andra djur för att visa exempel på hur de vilda djuren omvandlas till en handelsprodukt av människan. Bland annat Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten var representerade i den svenska delegationen som leddes av Miljödepartementet. Under två veckor i tropikerna – i värdlandet finns 255 däggdjur och 972 inhemska fågelarter, många av dem hotade – diskuterades bland annat arbetet mot illegal handel med elfenben och stora kattdjur, som också är eftertraktade byten för troféjägare. Många hotade djur skjuts och importeras regelbundet till Sverige, visar Syres Djurrättskollens granskning av den svenska troféimporten.
Under Cites-konferensen fattades rekordmånga 365 beslut som innebär ökat skydd för flera djurarter. 46 av 52 förslag klubbades igenom. Många organisationer som arbetar med naturvård ser det som en stor succé. Framför allt hajar, rockor, groddjur, ödlor, sköldpaddor och flera sorters sångfåglar får ett ökat skydd. En orsak är att ny teknik gör det lättare att identifiera djur, så att de inte förväxlas med varandra. Deltagare som har varit med länge ser det också som positivt att en förändrad attityd och medvetenhet gör att det är lättare att stärka skyddet för hotade arter. Tidigare motstånd från myndigheter som också verkar för näringslivet uteblev. Samtidigt är en stor ökning av arter som hotas av utrotning inte något positivt. Att fler arter i stället kunde tilldelas en lägre skyddsstatus vore att föredra. I enstaka fall skedde det också. Exempelvis ska det tillåtas en ökad handel med den vita noshörningen i Namibia.
Tusentals djur skyddas
Cites-konventionen reglerar den internationella handeln med vilda växter och djur. Nästa år firas 50-års jubileet av att den skrevs under av dåvarande 80 nationer 1973. I dag är det 184 parter som samarbetar för att kontrollera handeln, både den lagliga och den illegala. Omkring 5 800 djurarter och 30 000 växter skyddas i olika grad av konventionen.
Under den 19:e konferensen i Panama, COP19, listades också många träd, 150 arter, för stärkt skydd. Flera av dem växer bara på Madagaskar. Omkring 90 procent av Madagaskars växter hotas och 60 procent av ryggradsdjuren. Mycket på grunda av illegal jakt, skogsskövling och jordbruk. En förklaring är att många av invånarna är så fattiga att de måste jaga djur och hugga ner träd för att överleva.
En Cites-listning innebär att handeln kontrolleras. Den är till för att skapa en hållbar handel, som kan bidra till att lokala samhällen kan utnyttja sina resurser bättre. Listningen bidrar också till att samla data om den internationella handeln. Syres Djurrättskollen har rapporterat att ett nytt verktyg presenterades under konferensen av WWF – en DNA-databas som kan användas för att spåra den globala och illegala handeln med havssköldpaddor. Cites-listningen är också en grund för ett internationellt samarbete, kommenterar Olof Ekström, handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
− Reglering genom Cites ger bra förutsättningar men för att få ett framgångsrikt genomförande är det viktigt med samverkan och informationsutbyte med andra myndigheter som Jordbruksverket, Polisen, Tullverket, länsstyrelserna och andra länders nationella Cites-myndigheter.
Delvis föra att underlätta myndigheternas arbete listades i vissa fall en hel djurgrupp. Där kan det ingå djur som inte är direkt hotade, men liknar andra arter.
Exempelvis listades fler än 50 gråhajar, fast bara 19 av dem är hotade eller akut hotade, enligt IUCN:s internationella rödlista. Pia Nordling, Cites-ansvarig på Havs- och vattenmyndigheten, en av deltagarna på mötet i Panama, kommenterar i ett pressmeddelande:
– Listningen av hela familjen gråhajar underlättar inte minst tullmyndigheternas kontroller och kampen mot smuggling. Beslutet att lista alla arterna i familjen är också ett försök att bevara de arter som riskerar att bli hotade av internationell handel.
Många populationer av gråhajar har minskat med mer än 70 procent de senaste 50 åren. Syres Djurrättskollen har rapporterat att omkring 100 miljoner hajar dödas varje år. Ofta skärs deras fenor av medan de lever, innan hajarna släpps tillbaka i havet för att långsamt kvävas till döds. Fenorna används framför allt för att tillreda kinesisk hajfenssoppa, som traditionellt serveras på bröllop.
Dåliga förhandlingar
Trots att samarbetet i förhandlingarna på Cites-konferensen har lyfts fram som lyckat blev det också kritiserat. EU fick stark kritik av sin egen ordförande för delegationen som var på plats, Martin Hosjík. Han kommenterar i en debattartikel för medienätverket Euractiv att EU inte uppfyller löften om att skydda vilda djur. I stället fattar EU nya beslut som går tvärtemot tidigare parlamentariska beslut. Som exempel berättar han att tio afrikanska länder gemensamt föreslog att kommersiell handel med produkter och delar från flodhästar ska förbjudas. Men i stället för att anammas av EU blev förslaget ifrågasatt. De afrikanska länderna svarade med kompromissen att tillåta handel, fast inte kommersiell export av delar från vilda djur. Men EU krävde ändå att kommersiell handel fortfarande ska tillåtas från vissa länder, som Tanzania och Uganda.
”Det här förslaget gör ingenting åt problemet med att elfenben från tjuvskjutna flodhästar tvättas genom laglig handel. Dessutom är länderna vars handel EU vill skydda de som är mest involverade i olaglig handel med elfenben från flodhäst”, skriver Martin Hosjík.
Han konstaterar att EU bara några dagar innan konferensen lovade intensifiera arbetet mot illegal handel med vilda djur, wildlife trafficking.
21 afrikanska stater hämnades EU:s motvilja mot att skydda flodhästen genom att rösta mot ett gemensamt förslag från Vietnam och EU att öka skyddet för grön vattenagam.
”Jag förstår deras ilska. Mäktiga byråkrater långt borta talar om för mindre inflytelserika länder att deras vilda djur inte förtjänar starkare internationellt skydd från handel. Visst måste de här nationerna veta bättre än någon annan att deras ursprungliga arter hotas av utrotning?”, skriver Martin Hosjík.
Läs mer:
