Zoom

Fusk i räkfisket – fiskekvoter följs inte

Kameraövervakning är ett effektivt sätt att kontrollera fångsten.

Svenska yrkesfiskare rapporterar inte all räkfångst. Små räkor slängs tillbaka i havet utan att redovisas, så att nya och större räkor kan tas upp i stället. Fusket upptäcktes vid kontroller av fiskefartyg.

Mörkertalet för hur många räkor som fiskas upp och kastas bort är stort, det kan handla om tusentals ton. Fiskekvoter tilldelas med hänsyn till att fisket ska vara hållbart så att arten inte hotas och ekosystemet hamnar i obalans. I riktade kontroller av Kustbevakningen och Havs- och vattenmyndigheten under räkfisket i maj upptäcktes att andelen av mindre värdefulla, små räkor i verkligheten var 25 procentenheter högre än vad som redovisades i fiskarnas loggböcker. Det innebär att en fjärdedel av fångsten kastas utan att registreras. Vilket i sin tur innebär att fiskarna kan ta upp 25 procent mer än den tilldelade kvoten. Anledningen till att fiskarna gör detta är att alla räkor räknas in i kvoten och den större så kallade kokräkan ger mycket bättre betalt, kanske tio gånger så mycket. Inger Näslund, havsexpert på WWF, kommenterar att det är lagligt att fånga små räkor.

– Enda anledningen till att de inte tas iland är att det inte är en räka på räkmackan. Vill man sälja på svensk marknad, då är det den stora räkan som gäller, säger hon.

Färska kokräkor som har landats i Smögen, så kallade Smögenräkor, ger bäst betalt och säljs för runt 150–200 kronor kilot på fiskeauktionen i Stockholm. Andra stora räkor är värda cirka 60–80 kronor mindre per kilo. Den tilldelade svenska fiskekvoten för räkor i Skagerrak och Kattegatt är 727 ton under 2022. Drygt ett 50-tal båtar delar på kvoten.

– Det kan inte bli lönsamt om man inte fuskar. Men det blir ändå inte lönsamt, jag har jättesvårt att se det och förstår inte den här matematiken i svenskt fiske, säger Inger Näslund.

Hon påpekar att Sverige har den minsta kvoten, fast inte det minsta antalet fiskare. De flesta yrkesfiskarna finns i Norge och den totala tillåtna fångstmängden för räkor i Skagerrak och Kattegatt är 3888 ton.

– Danmark har inte ens nio båtar på dubbel kvot jämfört med Sverige. Då blir det också lönsamt, säger Inger Näslund.

Krisstöd för fiskare

En stor utgift för yrkesfiskare är bränslet. På grund av höjda priser efter kriget i Ukraina är många yrkesfiskare pressade ekonomiskt och länsstyrelserna delar ut särskilda krisstöd.

– Självklart vill man ha den stora räkan för den ger bäst pris. Men om man fortsätter fiska så här och man ser att räkbeståndet går ner, då sågar man av den gren man sitter på. Det blir ett problem för ekosystemet också, kommenterar Inger Näslund.

Inger Näslund, senior rådgivare hav och fiske på WWF, visar rödlistade arter i WWF:s fiskeguide under en pressträff 2015 med Inger Melander, expert fiske och marknad på WWF
Inger Näslund, senior rådgivare hav och fiske på WWF, visar rödlistade arter i WWF:s fiskeguide under en pressträff 2015 med Inger Melander, expert fiske och marknad på WWF. Foto: Nora Lorek/TT

Nordhavsräkan som fiskas i Skagerrak, Kattegatt och Norska rännan är ett viktigt bytesdjur för många fiskarter som torsk och sej. Den rödlistades som nära hotad 2015. Beståndet av vuxna räkor minskade med 20 procent mellan 2010 och 2020. Det totala beståndet är nu ungefär hälften så stort som på 2000-talet.

– Det blir problematiskt när man sätter kvoterna högre, eller precis i linje med forskningen, som beskriver ett bestånd med både yngre räkor, som ska bli stora och reproducera sig, och stora räkor. Om man fortsätter årtionden efter årtionden och gör på samma sätt, då kommer inte det här att hålla, säger Inger Näslund.

Hon påpekar att det har förts en diskussion om överfiske av räkor under minst tio år. Nyhetsmedier har skrikigt ut rubriker som ”Räkkriget på Skagerrak” och ”Rasande räkkrig efter WWF:s larmrapport”.

– Jag tycker det är märkligt att man fortfarande inte har fått till det, så att det blir enligt lagen att man ska landa hela fångsten,  säger Inger Näslund.

Kontroller med kamera

En omdebatterad lösning är att införa kameraövervakning på fiskebåtarna.

– År 2014 gav den dåvarande fiskeministern Eskil Erlandsson i uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen att gemensamt utröna vilken som var den bästa och mest kostnadseffektiva kontrollen i fisket och båda myndigheter kom fram till att det är REM, remote electronic monitoring, konstaterar Inger Näslund.

Räkfiskare har motsatt sig kameraövervakning, bland annat därför att det är integritetskränkande. Fiskaren Jan-Olof Hellberg kommenterade till Tidningen Västsverige att det går att identifiera personer genom båtarna, även om ansikten suddas vid inspelningen. Han tycker också att alla kontroller hindrar fisket.

– Visst, vi kan sätta upp kamera, men då ska vi skippa kravet på VMS, den där satellitövervakningen, och loggboken, och kravet på att meddela myndigheten två timmar innan vi går tillbaka in till Resö, säger Jan-Olof Hellberg till tidningen och fortsätter:

– För vi kan inte ha hängslen, livrem och flytväst. Det får fan vara nog nån gång. Fungerar inte utrustningen får vi inte gå ut på sjön, vi får inte tjäna våra pengar, vi får inte ge våra barn mat, för att vi inte har fått någon lön. Går Hav med på det, då kan vi sätta upp kameror.

Räkor som har landats i Smögen ger bäst betalt, runt 150–200 kronor kilot på Fiskeauktionen i Stockholm
Räkor som har landats i Smögen ger bäst betalt, runt 150–200 kronor kilot på Fiskeauktionen i Stockholm. Foto: Björn Larsson Rosvall/Exponera

Kameraövervakning har inletts på försök av Havs- och vattenmyndigheten. Regeringsuppdraget startade 2021 och ska rapporteras 2024. Två fiskare har ställt upp på det frivilliga försöket. Ingen av dem fiskar räkor.

– Att inte få en enda frivillig att testa detta i det demersala fisket, det vill säga räk- eller kräftfisket, det tycker jag är mycket märkligt, säger Inger Näslund, WWF.

Hon poängterar ändå att det inte är alla som fuskar med kvoterna.

– Men det räcker med att ett par gör det. Det förstör för alla. Jag tycker att det underminerar deras eget fiske och tilliten för svenska fiskare som hela tiden säger att de följer regelverket, när det blir uppenbart att de inte gör det. Det blir som ett spel för galleriet.

Insatser redovisas

Enligt Havs- och vattenmyndigheten har myndigheterna ”över tid konstaterat ett systematiskt problem med otillåtna utkast i räkfisket”. Det konstateras också att ”med en högre andel kokräka ökas den ekonomiska vinsten.”

Nyligen publicerade Havs- och vattenmyndigheten en redovisning av resultatet från riktade insatser i yrkesfisket, efter ett beslut om att öka transparensen kring fiskekontrollerna.

Under fem veckor i maj 2022 utfördes Kustbevakningen åtta kontroller av räkfisket till havs. Inspektörer bordade fartyg och deltog under upptaget av trålen och sorteringen av fångsten. Då uppmättes ett snitt på 37 procent kokräka. Samtidigt utfördes 22 landningskontroller. Där registrerades ett snitt på 54 procent kokräka. På samtliga fartyg som kontrollerades till sjöss hade mängderna kokräka ökat vid landningskontrollen. I fartygens loggböcker innan pådraget redovisades en ännu större andel kokräka, 62 procent. Resultatet visar att ”olovligt utkast av mindre värdefull råräka är ett problem i svenskt räkfiske”, enligt Havs- och vattenmyndigheten.

I samband med pådraget stängdes dessutom ett fiskeområde i Skagerrak tillfälligt, där Kustbevakningens kontroll påvisade en mycket hög inblandning av liten räka i fångsten. Stängningen genomfördes med stöd av EU:s fiskeripolitik.

– Jag förstår inte att förvaltningen inte har satt ner foten tidigare, när det visar sig att man ideligen bryter mot reglerna, säger Inger Näslund, WWF.

Vill flytta trålgränser

Syre rapporterade nyligen att EU-kommissionen har föreslagit sänkta kvoter och fortsatt stopp för riktat fiske i flera bestånd i Östersjön. Regeringen bedömer förslaget som ett slag mot fiskenäringen. Att fiskefrågor hanteras av näringsdepartementet i stället för miljödepartementet har kritiserats, eftersom ekonomiska intressen får gå före hänsyn till djurarterna och ekosystemet. Flera riksdagspartier tycker att gränserna för trålfiske ska flyttas längre från land. Miljöpartiet anser att bottentrålning, som används vid räkfiske, ska förbjudas.

I bottentrålning efter havskräfta i Kattegatt fångas den överfiskade torsken och andra arter i okända mängder, rapporterar Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund. Efter att danska fiskare regelbundet har dumpat omkring 65 procent av den infångade torsken har det fattats ett beslut om att införa kameraövervakning på danska kräfttrålare. Fiskarna har har protesterat mot att bli filmade på jobbet. Men olagliga utkast minskas markant och nästan all fångst landas och registreras. 

Läs mer: 

Kravet: Flytta fiskefrågorna till miljödepartementet

Regeringens bedömning efter utfiskningen i Östersjön: ”Väldigt märklig”

Danska fiskare kastar tonvis med fisk i havet

Den rödlistade räkan

Fisket av nordhavsräka i Kattegatt/Skagerrak och angränsande delar av Norska rännan sker med trål och är kvoterat sedan 1992, uppdelat mellan Norge, Danmark och Sverige. Den totala landade fångstmängden var som högst 2004.

Nordhavsräkans livslängd är cirka sex år. Vid två till fyra års ålder byter räkorna kön, från hane till hona. De största räkorna som fiskas är därför honor som reproducerar sig.

Nordhavsräkan är rödlistad som nära hotad. Antalet små räkor har minskat för varje år sedan 2008, med undantag för enstaka år. Fiske och ett varmare klimat är de största hoten för arten.

Varje år beräknar Internationella havsforskningsrådet hur mycket som kan fiskas, med hållbart bestånd. Underlag med råd för nästa års kvoter lämnas till EU.

Källa: SLU Artdatabanken

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV