En mjölkbonde i Halland kritiseras av länsstyrelsen för att korna är smutsiga och saknar torra liggplatser, år 2013. Fyra år senare besöker länsstyrelsen gården igen, då saknar kalvar mat och kor har så kallade gödselpansar – avföring som torkat fast på huden och kan orsaka frätskador. Bonden får ett föreläggande, som innebär ett möjligt förbud mot fortsatt djurhållning. Året efter kvarstår flera av bristerna och tre år senare konstaterar länsstyrelsen att bonden fortfarande inte följer djurskyddslagen. Elva dagar efter det får bonden en guldmedalj för sitt kvalitetsarbete, som delas ut av kungen under en högtidlig ceremoni på slottet.

Förra året delades 56 guldmedaljer ut till svenska mjölkbönder för ”prickfri mjölkproduktion” i minst 23 år. En granskning från Djurrättsalliansen visade att 32 av bönderna har fått anmärkningar för att de inte följt djurskyddslagstiftningen. År 2020 hade 13 av 27 mjölkbönder som fick medalj brutit mot djurskyddslagstiftningen och ungefär samma siffror gäller för 2018 och 2019.

– Så länge vi har en djurskyddslagstiftning som tillåter utnyttjandet av andra djur så kommer det finnas gårdar som dessa, sade Malin Gustafsson talesperson för Djurrättsalliansen till Syre vid avslöjandet.

För smutsiga djur

Det är länsstyrelsens uppgift att kontrollera att lagar och regler om djurhållningen följs. I Jordbruksverkets årliga sammanställning av arbetet brukar det konstateras att nötkreatur är för smutsiga i omkring 25 procent av kontrollerna. I den senaste rapporteringen från 2021 utfördes nära 2 000 kontroller. I juni samma år fanns det 1 444 900 nötkreatur i Sverige och det är inte ovanligt att det är i stora besättningar, på gårdar med hundratals eller fler än tusen djur, som det upptäcks brister. Det är därför väldigt många djur som utsätts för ”onödigt lidande”.

Att djur är för smutsiga är bara en ”brist”. Det rapporteras ständigt brister avseende utrymmen, skaderisker, luft, hull med mera. Många kor, höns, grisar, hästar och andra djur är för magra, sjuka eller hålls så trångt att de har svårt att röra sig. Exempelvis kan det finnas fler än det tillåtna maxantalet nio hönor per kvadratmeter.

Att en gård är Kravmärkt är ingen garanti för att djuren mår bra. SVT:s Uppdrag granskning avslöjade i oktober 2021 att över 30 Kravcertifierade gårdar brutit mot djurskyddslagen. De fick dessutom behålla certifieringen trots att de år efter år fick anmärkningar från länsstyrelsen om sjuka, smutsiga, skadade och magra djur. Avslöjandet ledde till en skärpning av Kravreglerna i januari 2023.

Nästan två år efter ett annat uppmärksammat avslöjande från Uppdrag granskning och SVT Gävleborg år 2020 åtalades den så kallade Arlabonden för djurplågeri. Även där hade länsstyrelsen vid flera tillfällen påpekat brister avseende vanvårdade, smutsiga och magra kor. Men lantbrukaren frikändes.

Uppskjuten rättegång

I slutet av mars var det dags för en annan rättegång mot en lantbrukare, men den sköts upp då den åtalade i sista stund presenterade nya uppgifter. Lantbrukaren driver en gård i Värmland och står inför rätta för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen för händelser under 2018–2021. Trots flera förelägganden från länsstyrelsen har verksamheten fått fortsätta. Ägaren har tillåtits ha hönor även efter djurförbud gällande hov- och klövdjur. Djurrättsalliansen publicerade förra året en film från gården där det ligger högar av döda och förruttnade hönor.

– Fallet är ytterligare ett exempel på hur långdragna sådana här processer kan bli. Djurhållarna får chans efter chans på sig att åtgärda bristerna, medan djuren betalar priset med sina liv, säger talesperson Malin Gustafsson i ett pressmeddelande.

Ofta får djurägare flera år på sig att åtgärda brister och det blir sällan några rättsliga påföljder, även om många djur har dött av vanvården. På en mjölkgård i Västerbotten behövde flera svårt sjuka kor avlivas vid en kontroll och länsstyrelsen konstaterade att “djurhållaren saknar kunskap, handlingskraft och förståelse för nötkreaturens behov vid ohälsa. Det är enligt länsstyrelsens mening uppenbart att situationen för sjuka och skadade djur inte kommer åtgärdas. Det är därmed motiverat att omhänderta de sjuka eller skadade djuren.” Trots det fick verksamheten fortgå.

Under förra året lämnade Djurens rätt in över 50 anmälningar om brott mot djur i industrin. Åklagare har i flera fall valt att inte inleda en förundersökning, trots att god bevisning för brotten har presenterats, enligt Djurens rätt.

Lagen säger att åklagare måste väcka åtal om det finns tillräcklig bevisning om att brott har begåtts. I slutet av förra året begärde Djurens rätt omprövning av ett nedlagt ärende mot en åklagare som beslutat att inte inleda en förundersökning om en gård i Västra Götaland, med motiveringen:

”Av det underlag som bilagts anmälan kan noteras att Länsstyrelsen noterat vissa brister samtidigt som man förelagt berörd att inom viss varierad tid åtgärda dessa.”

Att länsstyrelsen kände till bristerna – i det här fallet att kor varken fått mat och vatten eller nödvändig vård – ansågs alltså vara skäl för att inte väcka åtal.

Skyldighet att anmäla

Länsstyrelsen har dessutom skyldighet att anmäla brott. Samma gäller för veterinärer. Men det är långt ifrån alla veterinärer som uppfyller sin anmälningsplikt, berättar veterinären Jonna Johansson. Hon förklarar att många kollegor tycker att det är krångligt och inte vill stöta sig med djurägare eller arbetsgivare, som är rädda att förlora kunder. En anmälan som leder till rättegång innebär också ofta flera timmars obetalt arbete.

Trots det skickar Jonna Johansson själv alltid en anmälan till länsstyrelsen vid misstanke om brott. Hon arbetar med smådjur, för att hon inte skulle kunna arbeta som distriktsveterinär med lantbruksdjur, eftersom hon skulle behöva anmäla varenda gård hon besökte.

– Alla kogårdar, fjäderfän och slaktsvin… De uppfyller kriterier. De har rätt antal grisar på rätt antal kvadratcentimeter, men miljön gör djuren sjuka. De får trycksår och har stereotypa beteenden. Gårdarna uppfyller inte lagen, men de uppfyller måttbeskrivningarna, har hon tidigare sagt till Syre.

Exempelvis är ett godkänt utrymme för ett foderliggbås för nötkreatur på 400 kilo 1,5 meter långt och en meter brett och man får ha 30 unghöns i en bur på en kvadratmeter, upp till 16 veckors ålder. Kycklingar når slaktålder vid 70–81 dagar.

Slaktkycklingar som är framavlade för att tillgodose konsumenternas önskemål om stora bröstfiléer kan vara så framtunga att de inte klarar av att sitta på en pinne, vilket är ett av hönornas naturliga behov. Så kallade turbokycklingar som har avlats fram för att snabbare nå slaktvikt växer så fort att de får ont och svårt att röra sig. Flera framavlade djur i livsmedelsindustrin med onaturliga kroppsproportioner kan ha svårt att bära upp muskelmassan. De har begränsad rörelsefrihet, ständig smärta och får lättare sjukdomar, som kor med stora juver för ökad mjölkproduktion.

– Jag är lite radikal, men jag skulle vilja anmäla alla grisbönder och alla som har fjäderfän, för att det inte går att ha det enligt djurskyddslagen. Produktionen skadar djuren för mycket. De får så mycket sjukdomar och skador, bara av sättet de hålls, vilken mat de får, hur de växer och hur man avlar på dem, säger veterinären Jonna Johansson.

Även sällskapsdjur som har avlats fram för att få ett speciellt utseende kan lida konstant. Många så kallade trubbnosar har luftvägsproblem och hudsjukdomar. Vid ett tillfälle anmälde Jonna Johansson att en uppfödare av engelsk bulldog hade sjuka hundar. Länsstyrelsen gjorde samma bedömning och utfärdade ett avelsförbud. Trots det prisades hundarna på utställningar.

Naturliga beteenden

Enligt djurskyddslagen ska alla djur skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. De ska också få utöva sina naturliga beteenden. En industri som särskilt har kritiserats för att djuren inte får utöva sina naturliga beteenden är pälsnäringen. I en minkbur med gallergolv på 0,255 kvadratmeter får det hållas två ungdjur. I det vilda är minken ensamlevande och har ett flera kilometer långt revir i anslutning till vatten. De simmar och jagar mycket.

Bo Algers, professor emeritus på SLU, är bara en av alla forskare som har skrivit debattartiklar om att djurhållningen är lagvidrig. Men i en utredning från Jordbruksverket, på regeringsuppdrag, konstateras det att det behövs forskning som bevisar att minkarna inte kan utöva sina naturliga beteenden i burarna. Något som Bo Algers och många andra, både forskare och politiker, tycker är felaktigt och löjeväckande.

– Jordbruksverket vågar inte tolka djurskyddslagen utifrån strikt vetenskaplig utgångspunkt. Det är för att Jordbruksverket ligger under näringsdepartementet och ska främja svensk lantbruksnäring. Man klarar inte av att ha både det uppdraget och uppdraget att sköta en god djurvälfärd, har Bo Algers tidigare sagt till Syre.

Veterinären Lina Gustafsson, författare till boken Rapport från ett slakteri – en veterinäras berättelse, ger ett tydligt exempel på att det är regel snarare än undantag att bryta mot djurskyddslagen. I ett åtal som lades ner 2019 hade Djurens rätt anmält Guldfågelns slakteri för brott mot djurskyddslagen, sedan det framkommit att kycklingar skållades levande och runt 1 800 fåglar om dagen som kom till slakteriet hade brutna vingar. Åklagaren konstaterade:

”Hanteringen av slaktkycklingar på Guldfågeln är en fabriksartad hantering som egentligen går emot djurskyddslagstiftningen som är individbaserad. Hanteringen är dock accepterad av myndigheter.”

– Det är problematiskt när lagstiftning och praxis inte stämmer överens. Men för att de ska göra det krävs förändringar som det än så länge inte finns politiskt stöd för, har Lina Gustafsson sagt till Syre.

Kasserade kycklingar

I slakteritransporter av fåglar räknas det med ett visst ”svinn”. Upp till tre promille, vilket innebär fler än 330 000 individer, förväntas dö på vägen varje år. Det anses vara en obetydlig andel av den totala slaktmängden på drygt 113 miljoner fåglar. Förra året ”kasserades” drygt tre miljoner kycklingar som var i för dåligt skick för att bli livsmedel när de anlänt till slakteriet – skadade, sjuka eller döda. Hur många djur som dör innan de hinner skickas till ett slakteri finns det ingen statistik över.

På slakterierna sker det också många lagbrott. Under förra året var det 83 av 88 kontrollerade slakterier som bröt mot djurskyddslagstiftningen, enligt en granskning från Djurrättsalliansen. Totalt registrerade länsstyrelsen 912 brister. Att bedövningen inte genomförs korrekt hör till de allvarligaste bristerna, exempelvis slås fåglar flera gånger med gummiklubba i huvudet innan de förlorar medvetandet. Enligt Jordbruksverkets sammanställning upptäcktes brister i bedövningen vid en av tre kontroller 2021. Många djur avlivas också på fel sätt, till exempel med hagelgevär på felaktigt avstånd.

– Djuren ses huvudsakligen som produkter och utsätts för ett grymt system. Efter ett miserabelt och kort liv i en djurfabrik går de en brutal död till mötes på ett slakteri. För oss är det uppenbart att även det som sker inom lagens ramar är oförsvarligt och oerhört fel, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen i ett pressmeddelande.

Att slakteriet är Kravcertifierat är ingen garanti för att djuren behandlas bättre. För drygt två år sedan offentliggjorde Djurrättsalliansen genom TV4 en film från ett Kravslakteri i Skåne där personalen stampade grisar i ansiktet, gav dem elstötar och slog dem med kedjor och påkar. Två dagar senare stängde slakteriet. Djurrättsalliansen anmälde verksamheten och länsstyrelsen åtalsanmälde fyra personer för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen. Men fortfarande har inget åtal väckts och åklagaren har bytts ut flera gånger.

– Avslöjandet har verkligen engagerat människor. Det är fortfarande många som hör av sig till oss och frågar vad som händer i fallet och vad domen blivit. Tyvärr är detta något vi har sett tidigare, att fall som rör icke-mänskliga djur tenderar att inte prioriteras, säger talesperson Malin Gustafsson i ett pressmeddelande.

När brott mot djur väl leder till fällande domar blir straffpåföljden ofta låg. De två männen som i februari dömdes för flera års djurplågeri på Blekingen exotiska värld fick dagsböter, 60 dagsböter om 250 kronor respektive 90 dagsböter om 50 kronor.

Grovt djurplågeri

I december förra året föll också den första domen för grovt djurplågeri, efter att det infördes i brottsbalken sex månader tidigare. Straffskalan för fängelse är mellan sex månader och fyra år. Den åtalade hade misskött tre hundar så allvarligt att en dog och en annan behövde avlivas. Han dömdes också för grovt hemfridsbrott och olaga hot, med den sammanlagda straffpåföljden fängelse i ett år och två månader.

För att ett brott ska bedömas som grovt djurplågeri ska det ha inneburit allvarligt lidande för djuret, vara av särskilt hänsynslös eller farlig art eller ha begåtts mot flera djur. Ett ”lindrigare” lidande kan därför bedömas som grovt djurplågeri om flera djur har utsatts, exempelvis när flera kor har stått täckta av avföring under längre tid.

Men näringsidkarens intressen sätts oftast främst. När Djurrättssalliansen begärde ut uppgifter om en köttproducent i Gotland maskade länsstyrelsen vilka brister som hade uppmärksammats vid kontroller, med hänvisning till att de kunde ”antas medföra ekonomisk skada i form av sämre konkurrenskraftighet eller inkomstbortfall”.

– Det blir att vi har en kontrollmyndighet som skyddar de verksamheter som bryter mot den lagstiftning som finns, sade talespersonen Malin Gustafsson vid avslöjandet till Syre.

Genom att vända sig till Livsmedelsverket som utfört flera av kontrollerna framkom att ett djur hade gått länge med brutet horn och flera hade gödselföroreningar som suttit fast i flera veckor. Föroreningarna ansågs, förutom att skada djuren, vara ett ”livsmedelshygieniskt problem” då de kunde kontaminera kropparna vid slakt. Året efter kontrollerna utsågs lantbrukaren till ”Årets köttproducent” av Lantbrukarnas riksförbund, LRF, och Sveriges köttproducenter. I kriterierna står bland annat att företaget ska ”arbeta aktivt med djurhälsan” och ”ha en gård som går att visa upp”.

I stället för att försöka minska lidandet i djurindustrin satsas det på ökade näringsintäkter och produktion. I slutet av mars anordnade Jordbruksverket seminariet Hur kan fler djur och mer av djuren bli mat?. När det i olika sammanhang diskuteras om förbättringar av djurhållningen tas det upp hur smittspridningen från djur till människa ska minska, eller hur minskade stresshormoner som utsöndras i djurkroppen vid slakt skulle ge ett bättre kött. Det är kvaliteten på livsmedlet som är i fokus, inte hur djuren mår. Ändå hyllas det svenska djurskyddet av politiker och branschfolk som gärna påpekar att Sverige har en stark djurskyddslag.

I den nya regeringens och Sverigedemokraternas Tidöavtal nämns djurpolitik endast på sista sidan, i ett stycke. Där står det att det ska göras en ”översyn” av svensk livsmedelsproduktion för att stärka konkurrenskraften och förbättra den globala djurvälfärden ”med bibehållna högt ställda svenska djurhållningskrav”.

Många i djurrättsrörelsen är kritiska.

– Det ges inga löften om konkreta förbättringar för de djur som föds upp i svenska djurfabriker. Tvärtom öppnar formuleringar i avtalet för att Sverige skulle kunna sänka sina djurskyddskrav, vilket är oroande. Det skulle i så fall kunna handla om att ta bort betesrätten för kor, något KD tidigare uttryckt att de vill se över, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, i ett pressmeddelande.

Flera regeringspartier vill ta bort kravet på att kor måste få beta ute under sommarhalvåret, eftersom det skulle vara bättre för näringen om bönderna fick bestämma själva, trots att beta är ett av kornas starkaste naturliga behov.

Rekordstor jakt

Näringens och människans intressen går ofta före djurens, de värderas till och med högre än djurens liv. Nyligen fattades ett beslut om att 2 130 sälar ska få skjutas i år för att skydda det småskaliga fisket. Stora rovdjur jagas för att skydda får- och rennäringen. Rekordmånga vargar, lodjur och björnar sköts under senaste året och det görs undantag från EU-regler så att utländska jägare ska få genomföra handel med jakttroféer som lodjursskinn. Svenska politiker kritiseras utomlands för att vara pådrivna av en jaktlobby. Vargjakten är särskilt kritiserad eftersom riksdagsbeslutet att skjuta drygt hälften av vargarna i Sverige enligt flera forskare innebär att den inavlade vargstammen döms till utrotning.

Även när det finns en politisk vilja att förbättra för djur kan lagar orsaka förhinder. I år lyckades riksdagen inte enas om ett enda motionsförslag under djurskyddsdebatten, ofta med motiveringen att Sverige redan har ett starkt djurskydd. Men förra året röstades åtminstone fem av drygt 200 motionsförslag igenom. De handlade främst om djursmugglingen och ökade insatser. Sekretesslagar förhindrar nämligen att myndigheter utbyter information om misstänkta smuggelhundar, vilket kan innebära att känd smuggelverksamhet får fortgå.

Inom EU pågår också för tillfället en översyn av förbudet om att kosmetika inte får testas på djur. Trots att lagen, allmänheten och politiker är emot djurtest av smink har vissa ingredienser nämligen ändå djurtestats, eftersom kemikalielagstiftningen kräver det. Hela tiden utvecklas det också nya metoder för djurfria tester även av läkemedel, men lagen kan ändå kräva djurtester.

Lagstiftningen som reglerar användningen av försöksdjur, där det tillåts att djur medvetet utsätts för lidande, omfattar inte heller alla djur. Exempelvis insekter står utan laglig kontroll. Samma gäller för de flesta fiskar i industrin. De får hållas, fångas och slaktas hur som helst.

Att olika liv värderas olika är ingen nyhet. Begreppet karnism myntades av den amerikanska psykologen Melanie Joy 2001 och innebär att samhället bestämmer vilka djur som är sällskapsdjur och vilka som är mat.

– Ska man göra en förändring för djurens skull så måste vi börja med att uppgradera djurs känslor, intressen och liv. Sen tror jag att vi måste erkänna att djurskyddslagen uttrycker ett sorts önsketänkande som i dagsläget inte motsvarar verkligheten. För att börja omsätta den ambitionen i praktiken krävs åtminstone en kraftig nedskalning av animalieproduktionen, inte ett politiskt mål att främja den, som i dag, har veterinären Lina Gustafsson tidigare sagt till Syre.

Läs mer: 

Mjölkbönder belönas av kungen – majoriteten följer inte djurskyddslagen

Mjölkkor mår sämre än slaktboskap – saknar sina kalvar 

Minkfarmerna stängs inte – ekonomin går före lagen