Zoom

Många vill stoppa hundsmugglingen – flera myndigheter samarbetar

De vanligaste smuggelhundarna är valpar men även tikar förs in olagligt, förmodligen med syfte att starta valpfabriker i Sverige.

Smugglingen av hundar till Sverige ökar. Tullverket stoppade 523 smuggelhundar under förra året, 229 fler än året innan.
– Det hemska lidandet som djuren utsätts för i ”valpfabriker” och under de långa resorna måste stoppas, säger Boriana Åberg (M).

Det är inte alltid lätt att veta att man inte finansierar kriminell verksamhet när man köper en ny hund. Smuggling och olaglig försäljning kan pågå bakom en legal fasad, varnar Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Skatteverket, som har presenterat en gemensam rapport.

Den ökade efterfrågan på hundar under pandemin anges som ett skäl till att smugglingen har ökat. År 2018 stoppades 149 smuggelhundar av Tullverket, fyra år senare var siffran uppe i 523. Under de tre första månaderna i år har 129 hundar stoppats. 31 av dem avlivades.

Många av hundvalparna är yngre än tillåtet. De föds upp i så kallade valpfabriker och förvaras i trånga utrymmen. De transporteras oftast i person- eller skåpbilar, ibland i små kattburar, utan tillgång till vatten. Det förekommer att de åker med turistbussar, så att passagerna kan dela på kvoten för antalet hundar, som får tas in av en privatperson utan registrering.

Under färjeöverfarter lämnas hundarna ensamma upp till 14 timmar. För att de inte ska ställa till besvär kan de sövas eller få lugnande medel. Många hundar är så medtagna att de måste avlivas när de upptäcks vid gränsövergångar till Sverige. Totalt har 234 smuggelhundar avlivats under drygt tre år.

Hundarna "tvättas"

Vid storskalig smuggelverksamhet som kopplas till organiserad brottslighet kan en organisatör ha kontakt med flera oseriösa uppfödare utomlands som skaffar falska veterinärintyg. Väl i Sverige ”tvättar” bulvaner hundarna genom att svenska veterinärer får vaccinera och utfärda nya hälsointyg. Veterinärerna kan inte anmäla misstänkt brottslighet eftersom de hindras av tystnadsplikt. 

Med de nya intygen säljs hundarna som svenskfödda. Vuxna hundar får agera mamma eller pappa till valparna, i annonser och vid hembesök. Köpet genomförs sedan kontant eller med Swish.

Det förekommer att en ideell förening som ”omplacerar utländska hundar” används som fasad. Den kan ha tillstånd från länsstyrelsen för att bedriva lite försäljning, men sedan göra det i större skala. Även hunddagis kan användas som fronter av smugglarna.

Köpare varnas i ett pressmeddelande från Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Skatteverket. Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverket, kommenterar att den som befattar sig med smuggelgods riskerar fängelse.

– Det handlar om hänsynslös hantering av levande varelser. Marknaden för smuggelhundar skulle försvinna om det inte fanns någon efterfrågan från köpare, säger han.

Misstänkta brott

Flera olika typer av brott kopplas till smuggelverksamheten. Bland annat narkotikabrott, penningtvätt, bedrägeri och bidragsbrott. Misstänkt skattefusk håller på att utredas. Oseriösa aktörer kan få tillstånd för yrkesmässig handel, utan att registreras för skatt, samtidigt som de får ersättning från Försäkringskassan. Myndigheternas sekretessregler sätter käppar i hjulet för att samköra register och utföra kontroller.

Riksdagsledamot Boriana Åberg (M) påpekade detta i en motion som antogs av riksdagen vid den årliga debatten om djurskydd i slutet av april.

– Frågan om den ökade hundsmugglingen är mycket aktuell, inte minst i min valkrets eftersom mycket av smuggelförsöken sker via hamnarna i Trelleborg och Ystad. Det hemska lidandet som djuren utsätts för i ”valpfabriker” och under de långa resorna måste stoppas, säger Boriana Åberg (M) till Syre Djurrättskollen.

Moderaternas förslag om att utöka Tullverkets möjligheter att stoppa djurtransporter och omhänderta djuren fick också bifall. De flesta av alla motionsförslag som antogs från det senaste året handlade om djursmuggling.

Många av hundarna transporteras i trånga utrymmen och är så vanvårdade att de måste avlivas
Många av hundarna transporteras i trånga utrymmen och är så vanvårdade att de måste avlivas. Foto: Polisen/Handout

Illegal införsel var också ett tema, tillsammans med avel, på Djurskyddet i Sveriges årliga konferens i maj, rapporterar tidningen Djurskyddet. Tullverkets biträdande chef för kontrollenhet syd Håkan Hansson förklarade att ”grovt kriminella personer tjänar sjukt mycket pengar”. Han kommenterade att smugglarna i allt högre utsträckning förfalskar hundpass och intyg.

– Det blir lättare än att gömma 13–17 hundar i ett fordon, även om det fortfarande förekommer.

Håkan Hansson varnade också för att anmälningsskyldigheten kan försvinna 2026.

– Med den nya EU-lagstiftningen blir det fritt att föra hundar över gränserna. Det skulle få katastrofala följder.

Håkan Hansson vill snarare se skärpta införselregler – max fem hundar under dagtid på vissa bemannade platser. Redan nu fungerar det ofta så att hundar som stoppas ofta dyker upp vid en annan gränsövergång några timmar senare.

Försäljningen av illegala djur togs också upp under konferensen. Blocket redovisade arbetet med att förhindra oseriös annonsering. Robotlösningar och manuella granskningar används redan och bank-id har introducerats. Inom ett år ska det gå att koppla alla annonser till en enskild person.

Miljontals kronor

Antalet annonser om hundar till salu på Blocket ökade under 2021, till 24 659, enligt rapporten från Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Skatteverket. Det säljs också många hundar genom sociala medier. I en kontroll av annonser på Svenska kennelklubbens köpahund.se år 2021 fanns det 35 försäljare som sålde minst fyra hundar av någon populär ras. Ingen av säljarna hade angivit att de drev en hobbyverksamhet till Skatteverket och 65 procent var inte heller registrerade för moms eller F-skatt.

Det finns inget uppskattat värde på den totala försäljningen av hundar i Sverige. Men omsättningen inom svensk hunduppfödning beräknas uppgå till 1 125 miljoner kronor varje år. Det genomsnittliga priset är då 12 000–15 000 kronor, mycket lägre än vad smuggelhundar av populära raser säljs för.

I den nya programserien ”Fuskarna” på tv4 granskas hundsmugglingen och tulltjänstemannen Niklas Delin säger att en hund kan säljas för 25 000–30 000 kronor i Sverige. Så om smugglare tar in fem till tio i taget en gång i månaden så handlar det om miljonbelopp.

Niklas Delin kämpar med att hålla tillbaka tårarna när han visar upp tullens avlivningsrum och berättar att han har varit med om att vanvårdade hundar måste avlivas ”för många gånger”. Han förklarar att tikarna på hundfabrikerna utomlands tvingas föda fram kullar på löpande band tills de kollapsar, avlivas och ersätts av nya tikar. Niklas Delin påpekar också att han inte förstår dem som köper smuggelvalpar.

– Tänk om den här hunden har rabies och den biter ditt barn. Det finns inget botemedel för rabies, säger han till tv4.

Olika åtgärder

Handeln med smuggelhundar innebär en stor risk för hela samhället, med hänsyn till rabies och andra sjukdomar, konstaterar Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Skatteverket. Flera åtgärder för att bekämpa smuggelverksamheten tas upp i rapporten. Det efterfrågas ett heltäckande register för hundar, så att bakgrunden kan spåras till tidigare ägare. Undantagsbestämmelser kring det internationella hundregistret bör dessutom ses över och tillstånd för hundverksamheter bör kontrolleras av Skatteverket. Dessutom behövs det kontrolleras hur nuvarande regler efterlevs. Liksom i riksdagens tillkännagivanden till regeringen anges också att myndigheter borde kunna utbyta information utan sekretesshinder och att veterinärer borde få rätt att anmäla misstanke om illegal införsel. När storskalig smuggling upptäcks bör också ekonomiska brott utredas.

I dagsläget pågår en översyn av lagstiftningen på djurhälsoområdet som snarare skulle leda till att färre smuggelhundar hittas. Hundar föreslås nämligen tas bort från inregränslagen. Det innebär att Tullverket inte längre skulle kunna stoppa ett fordon för att söka efter hundar, eller hålla kvar dem i väntan på beslut från Jordbruksverket.

Läs mer:

Kriminella tjänar miljonbelopp på hundsmuggling

Få politiker engagerar sig för djurens bästa

Flera raser från olika länder

De vanligaste smuggelhundarna är valpar av raser som fransk bulldog, pomeranian, yorkshireterrier, bichon frisé, bichon havanais och dvärgtaxar. Därtill vuxna så kallade gatuhundar från bland annat Rumänien och Serbien. Vuxna tikar av raser som labrador och golden retriever har påträffats, troligen med syfte att starta valpfabriker i Sverige. 

De flesta hundarna kommer från Polen, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Serbien, Lettland, Litauen och Ryssland. De införs framför vid gränsövergångarna i södra delen av landet och via färjetrafiken och landgränsen till Finland.

Källa: Ekobrottsmyndigheten/Tullverket/Skatteverket

Radar · Djurrätt

Ett steg närmare pälsfritt EU

Öde och tomt i burarna i minkstallarna i väntan på rivning, Danmark, hösten 2022.

Senast i mars 2026 kommer EU-kommissionen ge besked om ett eventuellt förbud mot pälsdjursfarmning. Det är svaret på medborgarinitiativet Fur free Europe, som bland andra Djurens rätt står bakom.

EU-kommissionen väljer att gå vidare med att utvärdera om ett förbud mot pälsdjursfarmning är nödvändigt och genomförbart. Så besvarades på torsdagen medborgarinitiativet mot pälsdjursfarmning, som ett 80-tal djurrättsorganisationer i EU står bakom.

För att kunna ta ställning vill EU-kommissionen ha vetenskapliga utlåtanden från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, och tid för ytterligare utvärdering. EU-kommissionen kommer sedan meddela om det är ”lämpligt att föreslå ett förbud efter en övergångsperiod” eller om den ska ”säkerställa välfärden för uppfödda pälsdjur” på annat sätt.

Djurens rätt drar slutsatsen att ytterligare steg tas i riktningen mot ett pälsfritt Europa, men att EU-kommissionens svar inte står i paritet till det EU-medborgare höjt sina röster för. På tio månader samlade medborgarinitiativet Fur free Europe drygt en och en halv miljon namnunderskrifter.

– Det är bra att EU-kommissionen nu påbörjar sitt arbete med ett förbud mot pälsdjursfarmning, som så många medborgare efterfrågar. Men det är synd att de drar ut på tiden i onödan. Det finns redan en mängd bevis för att ett värdigt djurskydd inte går att tillgodose på pälsdjursfarmer, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt.

I burarna hindras vilda djur från att uppvisa naturligt beteende. Foto: Djurens rätt

Viktigt med öppen och opartisk process

I väntan på EFSA:s vetenskapliga utlåtanden utlovar EU-kommissionen flera åtgärder utifrån en strategi som ”erkänner att människors, djurs och miljöns hälsa är oupplösligt sammankopplade”. Bland annat kommer EU-kommissionen se över EU:s textilmärkning och överväga att inkludera mink på EU:s lista av invasiva arter.

Kommissionen kommer också besöka pälsdjursfarmer där i huvudsak vilda djur, som minkar, rävar och mårdhundar hålls i små burar. Djurens rätt framhåller att djuren ”hindras från att uppvisa naturligt beteende för att sedan dödas enbart på grund av värdet av deras päls”, och att argumenten mot pälsdjursfarmning går bortom djurskydd. Detta då farmerna även utgör en risk för nya pandemier, och är ”en av de mest förorenande industrierna” genom användningen av giftiga kemikalier.

– Nu är det av yttersta vikt att processen för det vetenskapliga yttrandet är öppen och opartisk samt inbegriper samråd med intressenter över hela linjen, för att undvika överrepresentation av industrin i jämförelse med oberoende forskare och icke-statliga organisationer, betonar Camilla Bergvall.

Djurens rätt med koalitionen Fur free alliance intill riksdagshuset med kampanjen Fur free Europe i november 2022. Foto: Djurens rätt

Fakta: Fur free Europe

Medborgarinitiativ för att förbjuda pälsdjursfarmning och handel med pälsprodukter på EU:s inre marknad med krav på förbud mot:
• att hålla och döda djur, enbart eller huvudsakligen i syfte att ta fram pälsprodukter,
• att placera päls från odlade djur och produkter som innehåller sådan päls på EU-marknaden.
Bakom medborgarinitiativet, som registrerades av EU-kommissionen den 16 mars 2022, står ett 80-tal av Europas djurrättsorganisationer, däribland Djurens rätt.
• De samlade in 1 502 319 underskrifter, varav omkring 100 000 från Sverige, under perioden 18 maj 2022–1 mars 2023.
• 14 juni 2023 lämnades initiativet över till EU-kommissionen, som den 7 december gett sitt första svar.
EU-kommissionen
Radar · Djurrätt

Djurrättsorganisationer skickar klagomål till EU:s ombudsman

Trots löften så har EU-kommissionen ännu inte lagt fram något förslag på ny djurskyddslagstiftning som sätter stopp för lantbruksdjur i bur.

30 medlemsorganisationer hos Eurogroup for Animals, EFA, har skickat in klagomål till Europeiska ombudsmannen. Detta efter att EU-kommissionen inte gjort verklighet av den skärpning i djurskyddslagstiftningen som man utlovat, och där ett förbud mot lantbruksdjur i bur skulle införas.

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

Radar · Djurrätt

EU-förslag om djurtransporter: ”En bortslarvad möjlighet”

Protest mot långvariga djurtransporter 2001 i Bryssel.

EU-kommissionens förslag till reglering av djurtransporter har offentliggjorts och kallas nu en bortslarvad möjlighet av Djurens rätt.

Innehållet läckte ut och kritiserades redan någon vecka innan det blev officiellt, vilket Syre rapporterade på måndagen. Nu när det blivit officiellt bekräftas både besvikelser och ljuspunkter.

– Det är bra att EU-kommissionen föreslår bättre skydd under djurtransporter, men det är inte tillräckligt. Vi har krävt ett exportförbud för levande djur från EU och hårdare transportregler inom EU, säger Roger Pettersson, generalsekreterare i World animal protection Sverige i ett pressmeddelande.

Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, beklagar att kommissionen valt att inte gå längre:

– Det är mycket olyckligt att EU-kommissionen slarvar bort den här möjligheten att åstadkomma stora förbättringar för djuren. Vi nås återkommande av skandaler om överhettade djur på Europas vägar och svältande djur på omkringdrivande fartyg – och detta engagerar EU-medborgare.

Men även Djurens rätt uppmärksammar positiva inslag. Det handlar bland annat om kortare maximalt tillåtna restider för de flesta arter, uppdaterade regler för utrymme och obligatorisk spårbarhet i realtid för alla vägtransporter. Det faktum att lagstiftningspaketet kring djurtransporter inte sköts upp, som till exempel det som gäller pälsdjursuppfödning, välkomnas också.

– Nu fortsätter vårt arbete för att Europaparlamentet och ministerrådet i den kommande lagstiftningsprocessen ska stärka dessa förslag ännu mer, säger Camilla Bergvall.