Aveln av engelsk bulldog har länge kritiserats, eftersom de säregna dragen med trubbiga nosar orsakar andningsproblem. En hundägare med avelsförbud från länsstyrelsen fick ändå utmärkt kritik för hundarna på flera utställningar.
Det var när en hundägare skulle vaccinera några av sina hundar av rasen engelsk bulldog, som veterinären Jonna Johansson uppmärksammade att hundarna hade biljud från luftvägarna, rapporterar Tidningen djurskyddet. Hundägaren var uppfödare och planerade att avla på några av sina hundar. Jonna Johansson skickade därför in en anmälan till länsstyrelsen. Veterinärer har anmälningsplikt vid misstanke om avel på eventuellt sjuka individer.
– Jag förstod ganska snabbt att hon inte insåg att hennes hundar led, varken av aningsproblemen eller hudproblemen. Hon tyckte att jag var felinformerad, jätteokunnig och att jag inte förstod vad en engelsk bulldog var.
Hundägaren ville inte att Jonna Johansson skulle undersöka djuren.
– Jag förklarade väldigt tydligt att jag vaccinerar inga djur utan att först göra en undersökning för att kontrollera att de är friska, det är min legitimation det handlar om.
Förutom andningsproblemen hade flera av hundarna hud- och ögoninfektioner.
– Ägaren påstod att hundarna redan stod under behandling hos annan veterinär, säger Jonna Johansson.
Hon förklarar att många ägare av brakycefala raser, så kallade trubbnosar, inte förstår att djuren har problem.
– Det är så allmänt erkänt, andningen och övriga problem som trubbnosheten ger dessa individer. Man blir så van vid det att det blir normaliserat. Speciellt i utställnings- och uppfödarkretsar. Man ser inte att man utsätter djuren för ett lidande. Och det är onödigt lidande, men ändå fortsätter de att avla fram samma lidande gång på gång.
Jonna Johanssons anmälan ledde till att länsstyrelsen gjorde en egen besiktning. Distriktsveterinären som skickades ut konstaterade att alla så kallade trubbnosar i hemmet hade luftvägsobstruktion, förträngningar i luftvägarna. En hane och två honor som var planerade att användas till avel var överviktiga och hade korta nosar med ihopknipna näsborrar. Distriktsveterinären rapporterade att det inte var förenligt med djurskyddslagen att bedriva avel med någon av dem, eftersom hundarna var ”multisjuka med flera lidanden starkt kopplade till hundarnas extrema anatomiska utseende”, rapporterar Tidningen djurskyddet. Bedömning ledde till att länsstyrelsen utfärdade ett avelsförbud med omedelbar verkan. Hundägaren överklagade och menade att de påtalade andningsproblemen berodde på att hundarna blev stressade av det oplanerade hembesöket. Ägaren konstaterade också att hundarna motionerades och berömdes i både svenska och utländska hundutställningar.
Enligt svensk djurskyddslag är det ”förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman”. Myndigheter får utfärda förbud mot avel som kan påverka djurens naturliga beteende eller normala kroppsfunktioner. I det här fallet påpekade länsstyrelsen för hundägaren att andningsproblemen var handikappande och begränsade deras förmåga att utföra naturliga beteenden. Förvaltningsrätten gick också på länsstyrelsens bedömning och avelsförbudet bibehölls.
Måste utredas
Länsstyrelsen hade dessutom bestämt att alla hundägarens trubbnosar skulle undersökas av en veterinär specialiserad på BOAS, luftvägsproblem kopplade till trubbnosdjur, enligt Tidningen djurskyddet. Efter nära två år med flera vändor överklagande beslutade förvaltningsrätten i september att hundägaren har åtta veckor på sig att inkomma med veterinärutlåtande. Bedömningen är att det behöver utredas ifall hundarna har så stora hälsobesvär att de behöver opereras.
Hundägaren har vid upprepade tillfällen konstaterat att veterinärer och utställningsdomare regelbundet bedömer hundarna, som meriteras utan nedslag på andningen. Efter avelsförbudet har hundarna ställts ut flera gånger och fått fin kritik. De har bedömts må utmärkt, även om de knarrar eller snarkar lite. En hane med avelsförbud har blivit svensk utställningschampion, med kommentarer som ”bra näsborrar och rynka”. Tidningen djurskyddet rapporterar att samma hund enligt veterinärens protokoll har ”kort nos, påtagligt förträngda och knipta näsborrar, kraftigt hudveck med tecken på infektion, underbett, snedställda tänder, kontinuerliga missljud från luftvägarna och snarkningar och där biljuden gjorde att lungor och hjärta inte gick att bedöma”.
Svenska kennelklubben, SKK, har tagit fram en rasspecifik avelsstrategi för engelsk bulldog. I den kommenteras att rasen länge har tampats med allvarliga hälsoproblem och lyfts fram i diskussioner om osund hundavel. Det konstateras att engelsk bulldog ”befinner sig i en mycket allvarlig situation” och att det är nödvändigt att hälsoproblemen hanteras, liksom att andningsfunktionen får högsta prioritet i avelsurvalet.
Intresseorganisationen kommenterar till Tidningen djurskyddet att det är uppfödarens ansvar att ta med alla aspekter i ett avelsbeslut, men att det självklart är olyckligt om en utställningsdomares och veterinärs bedömning av en hund är helt olika. SKK meddelar också att centralstyrelsen har beslutat införa ett särskilt andningstest, RFG-S, för tre raser, mops, fransk bulldog och engelsk bulldog. Testet är utvecklat vid universitetet i Cambridge och veterinärer ska nu utbildas för att kunna utföra det.
Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige tycker att det är ett ”fruktansvärt svek mot hundarna” att domare som har auktoriserats av Svenska kennelklubben prisar sjuka individer. Hon menar att det leder till fortsatt negativ utveckling för hundraserna.
– Alla hundar har rätt till att andas helt obehindrat, föda sina valpar naturligt och leva ett liv som inte begränsas av en sjuk kropp, säger hon till Tidningen djurskyddet.
– Det är fullständigt oacceptabelt att hundar som är sjuka på grund av en överdriven exteriör premieras på utställning. Speciellt när även organisationens egna regelverk menar att överdriven exteriör som kan bidra till andningsproblem inte ska premieras, säger hon också till tidningen.
Emma Brunberg menar att uppfödare av sällskapsdjur måste kontrolleras bättre. Hon tycker att det skulle finnas en defektlista för sällskapsdjur med en beskrivning av sjukdomar som innebär avelsförbud och kommenterar att det finns för hästar och lantbruksdjur.
– Nu är det dags för myndigheterna att se till att de utmärkta avelsföreskrifter som finns följs. Det får inte födas fler hundar vars exteriör och anatomi gör att de inte kan leva ett fullgott hundliv. Sådan avel är olaglig och vi behöver sätta stopp för det nu, helt oavsett om hundarna är registrerade i SKK eller föds upp utanför organisationen. Det här är inget nytt problem, så nu får det faktiskt räcka, säger Emma Brunberg till Tidningen djurskyddet.
Hon påpekar att länsstyrelserna, Jordbruksverket och veterinärkliniker måste stötta veterinärer så att de uppfyller anmälningsplikten vid misstanke om olaglig avel. Veterinären Jonna Johansson tycker också det är viktigt. Hon berättar att ingen arbetsgivare någon gång under hennes yrkesliv har påtalat den lagstadgade anmälningsplikten. Snarare har den blivit ifrågasatt. När Jonna Johansson anmälde uppfödaren med de sjuka engelska bulldoggarna frågade hennes arbetsgivare om det verkligen var nödvändigt.
– Jag var tvungen att förklara att jag måste göra det, jag har inte valt att anmäla. Många förstår inte det. De tror att man kan välja om man ska anmäla eller inte.
Alla anmäler inte
Veterinärer undviker att anmäla för att det är besvärligt, tar tid, för att de tycker synd om djurägare, eller inte vill få dåligt rykte där de bor. De kan också förlora arbetsinkomst om de behöver ställa upp som vittne till exempel.
– Det är en extrem tröskel för de flesta. De kan få jobba över flera timmar om de gör en anmälan och det står inte arbetsgivaren för. Vem ska betala för det? säger Jonna Johansson.
Klinikchefer är också rädda för att förlora kunder. Uppfödaren av de engelska bulldoggarna som fick avelsförbud hotade ägaren av veterinärkliniken med att ge dåliga recensioner och sprida ett dåligt rykte. På en annan av sina arbetsplatser fick Jonna Johansson inte utföra valpbesiktningar, därför att hon anmärkte på besiktningsprotokollen när valparna hade problem och missbildningar.
– Det allra viktigaste på den kliniken var att uppfödarna skulle komma dit och ett sätt att få dem att komma dit var att släppa igenom valparna på besiktningarna.
Jonna Johansson tycker också det är problematiskt att besiktningen som ligger till grund för att försäkringsbolag registrerar hundar som friska sker redan runt åtta veckors ålder.
– Det är helt galet. De är inte färdigvuxna, de har inte ens rätt bett än. Det är långt ifrån att kunna bedöma om de är anatomiskt avvikande på något sätt som skulle kunna ge sjukdomar eller skador. Men de här djuren får en frisedel. Och det är då många djuruppfödare väljer vilka individer de ska avla på.
Hon påpekar att det finns många rutiner som kan förbättras för att friska individer ska avlas fram. Förutom den certifierade aveln finns det många rashundar som går under radarn. Syre Djurrättskollen har också rapporterat att illegal handel med smuggelhundar har ökat. Det kan vara svårt för köpare att avgöra vilka uppfödare som följer lagen. Smugglare lägger ut annonser med bilder på hundar som anges vara föräldrar till valparna och hunddagis kan agera som mellanhänder. Hundköpare har ändå ett ansvar för att det är friska och välmående hundar som efterfrågas.
Tidigare i år fastställde en domstol i Norge att avel på hundraserna engelsk bulldog och cavalier king charles spaniel strider mot djurskyddslagen, eftersom de framavlade raserna ofta drabbas av olika sjukdomar.
Läs mer:
