Zoom

Länsstyrelser maskar djurskyddsbrister: ”Följer lagen”

Länsstyrelsen Gotland har maskat uppgifter om vilka djurskyddsbrister som upptäcks vid myndigheternas djurskyddskontroller hos en köttproducent, med hänvisning till offentlighets- och sekretesslagen.

Länsstyrelsen i Gotland vägrade lämna ut uppgifter om de djurskyddsbrister som de upptäckte hos en köttproducent, med hänvisning till att det kan orsaka ekonomisk skada för företaget. ”De sätter helt uppenbart djurindustrins intressen främst”, säger Malin Gustafsson på Djurrättsalliansen. Länsstyrelsen däremot, menar att de följer rådande regelverk.

Organisationen Djurrättsalliansen granskar löpande djurindustrin och de brister som ansvariga myndigheter upptäcker vid sina kontrollbesök i produktionskedjan av kött och mejerier.

– Vi granskar ständigt djurindustrin på olika sätt, bland annat genom att dokumentera slakterier och djurhållare. Vi granskar också myndigheternas kontroller för att kunna ge allmänheten inblick i djurens verklighet och situation, säger Malin Gustafsson, talesperson på Djurrättsalliansen.

När organisationen begärde ut offentliga handlingar från kontrollbesök och besiktningar utförda hos en köttproducent i Gotland, valde länsstyrelsen att maska uppgifterna om vilken typ av djurskyddsbrister myndigheterna upptäckt.

– Det är ju i allmänhetens intresse. Det kan ju vara så att man maskerar adresser och företagsnamn, men just när det kommer till vilka brister som förekommer, så känns det som att man ändå bör kunna få insyn i det, säger Malin Gustafsson.

Skälet som länsstyrelsen i Gotland uppgav till att inte lämna ut uppgifterna, är än mer anmärkningsvärt, enligt Djurrättsalliansen.

– De har valt att i sina handlingar maska vad det är för typ av brister med hänvisning till att det kan ”antas medföra ekonomisk skada i form av sämre konkurrenskraftighet eller inkomstbortfall” för företaget, säger Malin Gustafsson.

Det talar tydligt för att kontrollmyndigheterna står på industrins, och inte djurens sida, enligt Djurättsalliansen.

– Som vi ser det blir det tydligt att de sätter djurindustrins och inte djurens intressen främst, genom att dölja de brister som har uppmärksammats. Det blir att vi har en kontrollmyndighet som skyddar de verksamheter som bryter mot den lagstiftning som finns.

Livsmedelssäkerhet och djurskydd

Då alla utom en av kontrollerna var utförda av Livsmedelsverket, som i sin tur skickar rapporterna till länsstyrelsen, vände sig organisationen istället till SLV för att få ut de maskade rapporterna. Handlingarna från SLV, som Syre har tagit del av, visar att en del av bristerna, som länsstyrelsen valde att maska, rör företeelser som kan innebära risk för livsmedelssäkerhet.

Vid kontroller på levande djur innan slakt, utförd hos köttproducenten vid två olika tillfällen i maj 2019, upptäcktes enligt SLV:s rapporter gödselföroreningar på djuren som bedömdes ha suttit i minst några veckor. Enligt myndighetens bedömning innebär föroreningar av denna typ risk för att gödselpartiklar vid slakt kontaminerar kropparna. Vidare skriver Livsmedelsverket att föroreningar, förutom att vara ett livsmedelshygieniskt problem, i stor utsträckning också är att betrakta som ett djurskyddsproblem. Av handlingarna framgår också att det, i samband med en besiktning på djur från samma köttproducent i oktober 2020, upptäcktes att ett av djuren hade en skada i form av ett brutet horn, som det fått gå med länge – något som Livsmedelsverket bedömer som ”mycket allvarligt”.

Vid ett tidigare kontrollbesök som länsstyrelsen Gotland genomförde 2017 hos samma företag, påvisades också brister som innebär att djurskyddslagstiftningen inte har följts. Vilken typ av brister det rör sig om, har länsstyrelsen dock valt att inte lämna ut.

– Det är fruktansvärt och hjärtskärande varje gång man ser hur djur utsätts för vanvård. Det är svårt att ens föreställa sig hur de här individernas verklighet faktiskt ser ut. Det är en brutal verklighet för djuren inom industrin och det är svårt att fullt ut föreställa sig vad det är de genomlider, säger Malin Gustafsson.

Länsstyrelsen Gotland: ”Följer lagen”

Enligt länsstyrelsen Gotland handlar maskningen av uppgifterna inte om ett val som de själva har gjort. Sanna Palomaa, landsbygdsdirektör på länsstyrelsen Gotland, uppger att myndigheten följer rådande regelverk om att inte lämna ut uppgifter som riskerar att medföra ekonomisk skada i form av sämre konkurrenskraftighet eller inkomstbortfall för det enskilda företaget.

– Enligt lagen ska vi inte röja uppgifter när det gäller enskilda näringsidkare, om näringsidkaren riskerar att lida skada av att vi lämnar ut uppgifterna. Det är en överenskommelse vi har med samtliga länsstyrelser, så vi maskar dessa uppgifter för att det är så lagen säger, säger Sanna Palomaa.

Hon hänvisar till 30. kapitlet och 23 § i offentlighets- och sekretesslagen samt 9 § i offentlighets- och sekretessförordningen, som innehåller sekretessbestämmelser vid myndigheters handläggning vid utlämning och övrig hantering av allmänna handlingar.

Varför maskar ni vilka brister som har uppdagats, och exempelvis inte det enskilda företaget? Ligger det inte i allmänhetens intresse att just kunna ta del av bristerna?

– Absolut kan man tycka så, men vi som myndighet har att följa lagen. Just det här har dessutom diskuterats ganska mycket och man har gjort en gemensam tolkning mellan 21 länsstyrelser. Vi kan inte börja tolka det på något annat sätt, vi behöver följa det som lagen säger, säger Sanna Palomaa.

Djurrättsalliansen bekräftar att de vid flera tillfällen, av olika länsstyrelser, nekats uppgifter om brister som upptäckts vid kontroller.

– Det är något som vi ser ganska regelbundet med hänvisning till just risk för ekonomisk skada för företaget, så det är absolut inte unikt för det här fallet. Men det är viss skillnad mellan olika länsstyrelser, vissa väljer att maska mer, medan en del lämnar ut uppgifter, säger Malin Gustafsson.

Utsågs till ”Årets köttproducent”

Den köttproducent som myndigheterna konstaterade brister i djurskydd och livsmedelshygien hos vid olika tillfällen mellan åren 2017 och 2020, utsågs för bara några månader sedan av Lantbrukarnas riksförbund, LRF, och Sveriges köttproducenter, till ”Årets köttproducent 2021”.

I LRF:s kriterier för utdelning av bemärkelsen årets nötköttsföretagare finns bland annat att företaget på ett positivt sätt ska ha marknadsfört sig till konsument under de senaste fem åren, ha arbetat med ett tydligt lönsamhetsfokus och använt uppföljningsverktyg för detta. I kriterierna som finns med i bedömningen finns också att företaget ska ”arbeta aktivt med djurhälsan och bidra till en positiv utveckling av nötköttsproduktionen nationellt eller regionalt” samt att ”ha en gård som går att visa upp”.

När Syre frågar LRF hur dessa kriterier går ihop med det faktum att företagaren, som blev utsedd till Årets nötköttsföretagare, vid flera tillfällen uppvisat brister som utgör risk för livsmedelshygien samt djurhälsa, svarar Manuel Ferrer, presschef på LRF att ”LRF har som policy att aldrig kommentera information som kommer från eller delgetts av djuraktivister”. Detta trotts att Syre påpekar att bristerna konstaterats i myndighetsrapporter.

”Ett systemproblem”

De brister som uppdagas vid kontroller hos produktionskedjan inom djurindustrin innebär ofta ett lidande för djuren. Men det är systemet, snarare än enskilda företag, som är grunden till problemen, enligt Djurrättsalliansen.

– Vi tycker att det är viktigt att lyfta och berätta om varje enskilt fall, men det är också viktigt att lyfta varför det sker överhuvudtaget. Så länge lagen och kontrollsystemet tillåter att vi utnyttjar och dödar djur, så kommer det att fortsätta finnas fall som dessa, säger Malin Gustafsson och fortsätter:

– Det är viktigt att peka på att det som också sker inom lagens ramar innebär också att djur lever under miserabla förhållanden eller utsätts för brutala våldshandlingar. Skiljelinjen går inte mellan vad som är lagligt eller olagligt när det kommer till vad djur utsätts för, det är hela systemet som är grundproblemet.