Innehåll


Livebevakning


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Svensk politik blir aldrig sig lik efter 2022

      Maktskifte, Natomedlemskap, Tidöavtal, krig och ett bantat klimatarbete. 2022 blev året då allt förändras. Igen.
    • Magdalena Andersson, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson var huvudpersoner i den svenska politiken 2022.
      Zoom

      Svensk politik blir aldrig sig lik efter 2022

      Maktskifte, Natomedlemskap, Tidöavtal, krig och ett bantat klimatarbete. 2022 blev året då allt förändras. Igen.

      24 februari 2022.
      Det finns ett före och efter det datumet för då invaderade Ryssland Ukraina och världen förändrades.
      Även politiken förändrades.
      Under året återkom politikerna till det datumet och det faktum att det som gällde då inte längre är grunden för de beslut, värderingar och ställningstaganden de gör i dag.

      Som det svenska medlemskapet i Nato. Att inte ansluta Sverige till en militärallians hade varit en av socialdemokratins grundpelare från 1949 när Nato bildades. Så sent som i november 2021 slog en enig partikongress fast att den hållningen skulle bevaras. Dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) gav i talarstolen en personlig garanti till sina partivänner.

      – Det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering. Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en sådan process. Det kan jag garantera alla, sa Peter Hultqvist.

      ”Den militära alliansfriheten är ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik. Vi vill inte att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap”, gick att läsa på Socialdemokraternas sajt.

      Men Peter Hultqvist ändrade sig och i maj fattade Socialdemokraternas partistyrelse sitt historiska beslut om att Sverige ska lämna den militära alliansfriheten och söka medlemskap i försvarsalliansen Nato.
      Tillsammans med Finland ansökte Sverige om medlemskap, och nu väntar ansökan på att bli godkänd.

      Finlands president Sauli Niinistö och dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) vandrar sida vid sida allt närmare ett finskt och ett svenskt Natomedlemskap
      Finlands president Sauli Niinistö och dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) vandrar sida vid sida allt närmare ett finskt och ett svenskt Natomedlemskap. Foto: Anders Wiklund/TT

      Turkiet säger nej till Sverige

      Turkiets president Recep Erdogan reserverar sig mot ett svenskt och finskt medlemskap i Nato för att han anser bland annat att Sverige är en fristad för terrorister där de till och med sitter i riksdagen. En av dem som pekades ut var Amineh Kakabaveh som var politisk vilde sedan hon 2019 lämnat Vänsterpartiet.

      – Den turkiska regeringen vill få tyst på mig, en socialist, kurd och kvinna. En som står upp för kvinnors rättigheter, kurdiska rättigheter och minoriteters rättigheter, sa Amineh Kakabaveh till Dagens Nyheter.

      För att Turkiet skulle släppa sitt veto mot att godkänna Sverige och Finland som medlemmar i Nato skrevs en överenskommelse med tio punkter under av de tre ländernas utrikesministrar. Det fick Vänsterpartiet och Miljöpartiet att hårt kritisera regeringen och de krävde bland annat att dåvarande utrikesminister Ann Linde (S) skulle komma till utrikesutskottet och förklara sig.

      Tillåter vapenexport

      Invasionen av Ukraina fick även både Miljöpartiet och Vänsterpartiet att ändra sig i frågan om vapenexport.
      Miljöpartiet har rötter i fredsrörelsen, har alltid sagt nej till ett svensk medlemskap i Nato och vill avveckla vapenexporten. Men i slutet av februari beslutade förtroenderådet och partistyrelsen att stå bakom att Sverige skulle skicka krigsmateriel, bland annat 5000 pansarskott, till Ukraina.

      När regeringen den 28 februari föreslog att skicka vapen till Ukraina så röstade Vänsterpartiet som enda parti nej. Två dagar senare, efter ett nytt partistyrelsemöte, ändrade sig Vänsterpartiet och stödde vapenleveranser.

      Högerextremisten Rasmus Paludan var på plats under Almedalsveckan i Visby, men få brydde sig och hans egna följe var större än var större än åskådarantalet
      Högerextremisten Rasmus Paludan var på plats under Almedalsveckan i Visby, men få brydde sig och hans egna följe var större än var större än åskådarantalet. Foto: Erik Pettersson 

      Påskkravallerna och Ebba Busch

      I bland annat Örebro, Norrköping, Landskrona, Malmö och Linköping utbröt det som kom att kallas påskkravallerna under april. En utlösande orsak var att högerextremisten Rasmus Paludan fått tillstånd att hålla allmän sammankomst och bränna koraner på platserna.
      Krisdemokraternas ledare Ebba Busch fick omfattande kritik för sina uttalanden i Ekots lördagsintervju angående påskkravallerna.

      – Vi har alltså minst 100 skadade poliser och den stora frågan som borde ställas nu är: varför har vi inte minst 100 skadade islamister, 100 skadade kriminella, 100 skadade upprorsmakare, sa hon och fortsatte.

      – Så frågan som borde ställas, det är ju varför sköts det inte skarpt?

      Det rättsliga efterspelet, och Rasmus Paludan, blir återkommande under året. Men uppståndelsen och intresset kring Paludan tynade bort.

      Misstroende gjorde Magdalena Andersson förbannad

      Amineh Kakabaveh var även huvudperson när Sverigedemokraterna väckte misstroende mot dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S), och fick stöd av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Anledningen till misstroendet var Morgan Johanssons hantering av kriminalpolitiken.

      Dåvarande statsminister Magdalena Andersson blev på ren svenska förbannad och sa att om Morgan Johansson tvingas att avgå, då avgår hon och resten av regeringen också.
      På en pressträff var hon mycket skarp mot oppositionens agerande i det säkerhetspolitiska läge som rådde.

      – Vi befinner oss nu tre månader före ett ordinarie val, och det pågår ett krig i vårt direkta närområde. Vi befinner oss i ett mycket känsligt läge för vår Natoansökan. Det är fullständigt oansvarigt. Det är oerhört. Vi är inte i ett läge för politiskt spel. Det här är farligt på riktigt, sa Magdalena Andersson.

      Morgan Johansson fick behålla jobbet. Då.
      Amineh Kakabaveh valde till slut att lägga ned sin röst.

      Mordet på Ing-Marie Wieselgren var inte ett terrorbrott
      Mordet på Ing-Marie Wieselgren var inte ett terrorbrott. Men det var mordförberedelserna mot Annie Lööf. Theodor Engström dömdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Foto: Tim Aro/TT

      Mord och terrorbrott

      Efter pandemin öppnade politikerveckan i Almedalen i Visby upp igen, men även där förändrades politiken.
      Ing-Marie Wieselgren, Sveriges Kommuner och Regioners, SKR, psykiatrisamordnare och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, mördades under ett knivdåd. Klockan 14 skulle Centerpartiets partiledare Annie Lööf hålla pressträff på en restaurang vid Donners plats mitt i Visby. Men strax intill, bara tio minuter tidigare, attackerades Ing-Marie Wieselgren och skadades så svårt att hon senare avled av skadorna. När det några timmar senare var dags för Annie Lööf att hålla sitt tal i Almedalen, klev hon upp på scenen i svarta kläder och hon och publiken samlades i en tyst minut.

      – I kväll är inte Almedalen en plats för politiska utspel, konflikter och hårda ord. I kväll är det en plats för samling och eftertanke. Vi har än en gång påmints om hur viktigt det är att ta vara på varje dag, varje timme. Att vi måste göra mer för att trycka tillbaka våldet. Det ska inte ha någon plats i vårt samhälle, sa Annie Lööf.

      På dagen fem månader senare dömdes Theodor Engström för mord på Ing-Marie Wieselgren samt förberedelse till terroristbrott genom mordplanerna på Annie Lööf.
      Påföljden blir rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

      I september, bara dagar efter valet, meddelade Annie Lööf att hon avgår som partiledare. Anledningarna var flera, men en av dem var det hot och hat hon utsatts för och Theodor Engströms planerade attack mot henne.

      EAT:s grundare och VD Gunhild Stordalen och professor Johan Rockström hade båda höga förväntningar på Stockholm +50, men båda blev besvikna
      EAT:s grundare och VD Gunhild Stordalen och professor Johan Rockström hade båda höga förväntningar på Stockholm +50, men båda blev besvikna. Foto: Fredrik Persson/TT

      Besvikna på Stockholm+50

      För 50 år sedan bidrog dåvarande statsminister Olof Palme till att göra miljöfrågorna till världspolitik då FN:s första miljökonferens hölls i Stockholm. Ett halvsekel senare, den 2-3 juni, stod Sverige tillsammans med Kenya, värd för ett nytt högnivåmöte på Älvsjömässan i Stockholm: Stockholm+50. En konferens som hade fått sitt namn för att det nu var 50 år sedan FN höll sin första miljökonferens.

      Dåvarande klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) var hoppfull inför mötet men väl medveten om att det nu krävdes verkstad för att klara klimatkrisen.
      Efteråt fick mötet hård kritik just för att inte ha lett till “verkstad” av bland andra professor Johan Rockström och miljöaktivisten och grundaren av EAT Foundation, Gunhild Stordalen.

      – Jag ser inga tecken på att det här mötet leder till några framsteg, några beslut eller några försök att verkligen ändra på kursriktningen, sa Johan Rockström till Syre.

      Veckorna före Stockholm+50 meddelande nätverket Aurora att de tänker stämma staten för bristande klimatåtgärder.
      Den 25 november lämnades stämningen in.

      Valet mellan statsministerkandidaterna

      2022 var det också val. Efter Rysslands invasion av Ukraina, Sveriges ansökan om Natomedlemskap, Stockholm +50, påskkravallerna, dådet i Almedalen med mera skulle det hållas val. På grund av bland annat allt detta rådde något av en borgfred under våren och sommaren, men sedan kom valrörelsen i gång. Utspelen haglade, och mycket av retoriken gick ut på vad den andra politiska sidan hade gjort för fel, eller inte gjort alls.

      Ulf Kristersson hade gått till val på att tillsammans med Kristdemokraterna bilda en regering, som samarbetar med Liberalerna och Sverigedemokraterna.
      Den andra sidan, som skulle ha kvar Magdalena Andersson som statsminister, var mer otydlig eftersom Socialdemokraterna ville bilda regering med Miljöpartiet och Centerpartiet, och få stöd av Vänsterpartiet. Men Vänsterpartiet krävde plats i regeringen, medan Centerpartiet uteslöt det.

      Annie Lööf tyckte Magdalena Andersson var mer lämplig som statsminister än Ulf Kristersson, så länge hans parti Moderaterna tog stöd av Sverigedemokraterna. Men hon kunde tänka sig att samarbeta med en regering där Ulf Kristersson är statsminister, men då måste han “klippa banden” med Sverigedemokraterna.

      "Vi har gjort ett bra val"

      När valdagen sedan väl kom, och gick över till natt, tydde SVT:s vallokalsundersökning och de första rösträkningarna på att de rödgröna skulle vinna valet och det jublades på valvakorna bland socialdemokrater och miljöpartister.
      Men när de olika valvakorna stängde hade ledningen gått över till högersidan.
      På Socialdemokraternas valvaka gick Magdalena Andersson upp på scenen.

      – Jag kan konstatera en sak redan nu. Vi socialdemokrater har gjort ett bra val, sa Magdalena Andersson.

      Det var ett uttalande hon fick äta upp senare när valanalyserna gjordes. SSU konstaterade att det var ett historiskt dåligt val. För visserligen gick Socialdemokraterna fram två procent i riksdagsvalet och gjorde bra ifrån sig i många kommuner och regioner. Men deras valresultatet på 30,3 procent var det näst sämsta valresultatet för partiet. Och de förlorade regeringsmakten.

      Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar tappade väljare
      Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar tappade väljare. Dåvarande klimatpolitiske talespersonen Jens Holm pekades ut som en av anledningarna till tappet i en valanalys som Hanna Gedin har lett. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Agnes Stuber/Vänsterpartiet

      "Jens Holm fick oss att tappa väljare"

      Vänsterpartiet tappade en dryg procentenhet i valet, och gick från 8,0 procent i valet 2018 till dryga 6,7 procent 2022. I partistyrelsens valanalys gavs flera förklaringar. En av de mer ovanliga var att partiets nya klimatpolitik ”underminerades gång på gång genom att enskilda medlemmar och klimattalespersonen offentligt ifrågasatte inriktningen.”

      Dåvarande klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet var Jens Holm, i dag ledamot av kommunfullmäktige Stockholms stad.

      – Därför är det märkligt att partistyrelsen pekar ut en enskild person på det här viset, och det känns orättvist när jag var en av de som arbetade hårt i hela valrörelsen för en vänstervalseger, sa Jens Holm till Syre.

      "Det överlägset största partiet med nazistiska rötter"

      Sverigedemokraterna hade gått om Moderaterna och blev Sveriges näst största parti.
      Sverige stod inför ett systemskifte, vilket fick oss och övriga världen att reagera.

      – SD är för närvarande det överlägset största partiet i världen med nazistiska rötter, sa Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik och lärare i interkulturella studie vid Karlstads universitet till Syre.

      Att ett sådant parti skulle få vara med och styra landet var “en jordbävning inom svensk politik” enligt brittiska The Guardian.

      Johan Pehrson (L),  Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD) bildade regering med stöd av Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna
      Johan Pehrson (L),  Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD) bildade regering med stöd av Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna. Foto: Jessica Gow/TT 

      Tidöavtalet

      Det tog tid, men en dryg månad efter valet stod det klart att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna skulle bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna.

      Sverigedemokraterna fick ett samarbetskansli med politiska tjänstemän i regeringskansliet, och kom senare under hösten att medverka på pressträffar från regeringskansliet. Hur samarbetet mellan partierna skulle fungera stod nedskrivet i ”Tidöavtalet: Överenskommelse för Sverige” efter Tidö slott utanför Västerås där de haft sina förhandlingar.

      Det största området i överenskommelsen är migration och integration som ägnas 19 sidor åt i det 62 sidor långa dokumentet. Den nya regeringens migrationspolitik utgår i stor delar från Sverigedemokraternas politik.

      Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi sa att fredagen den 14 oktober kommer att gå till historien som en mörk dag för Sverige.

      – Det är ett dråpslag mot Sveriges klimatarbete, men också mot arbetet mot barnfattigdom och ett dråpslag mot Sveriges möjlighet att vara en stark röst för fred och frihet i världen, sa Märta Stenevi till TT.

      Även inom Liberalerna kom hård kritik.

      – Ingen kan säga att de här förslagen är liberal politik. Men det är priset man betalar om man vill sitta i regering med ett väldigt stort nationalistiskt parti, sa Liberalernas dåvarande socialborgarråd i Stockholm Jan Jönsson till Dagens Nyheter.

      Romina Pourmokhtari (L) blev ny  klimat- och miljöminister men utan eget miljödepartement
      Romina Pourmokhtari (L) blev ny  klimat- och miljöminister men utan eget miljödepartement. Foto: Christine Olsson/TT

      Miljödepartementet lades ned

      När nytillträdde statsministern Ulf Kristersson (M) la fram sin regeringsförklaring står det att läsa att ”Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös”. Men när Ulf Kristersson lade fram sin regeringsförklaring nämndes inte miljödepartementet, utan det lades ned.

      Den nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) blev istället statsråd i det nya klimat- och näringslivsdepartementet och fick Ebba Busch (KD) som chef i och med att hon utsågs till ny energi- och näringsminister, och vice statsminister.

      Romina Pourmokhtari hade som ordförande för Liberala ungdomsförbundet profilerat sig som en stark motståndare till Sverigedemokraterna. Nu blev hon miljö- och klimatminister i en regeringen vars migrationspolitik på många sätt präglas av partiet, och fokuserar mindre på miljöfrågorna.

      På Liberalernas senaste partiråd  bar hon en tröja med texten ”Göm en flykting, blir det olagligt göm två”. Nu sitter hon med i en regering som vill tvinga offentligt anställda att ange papperslösa.

      Samma dag som utnämnandet ändrade hon i sin Twitter-biografi. Uttrycket “kämpar mot rassar, sossar & patriarkatet” togs bort. Kvar blev ”tror på AIK och friheten”.

      När hon fick posten svämmande Twitter över av kommentarer likt: ”Vad kostar en ryggrad? En ministerpost.” Men Romina Pourmokhtari tycker inte att hon har tystats med en ministerpost.

      "En regering för hela Sverige"

      – Jag kommer nu bilda en regering för hela Sverige och för alla som bor här, sa Ulf Kristersson i sin regeringsförklaring.

      Men Tidöavtalet, och vad de nytillträdda ministrarna sagt och gjort hittills, visar på en helt annan verklighet.
      Den nya regeringen vill med stöd av Sverigedemokraterna minimera antalet kvotflyktingar, villkoren ska skärpas för familjeåterförening och anhöriginvandring och man ska bara ges tillfälliga uppehållstillstånd.
      En utredning ska undersöka om det är möjligt att låta de asylsökande själva betala för asylprocessen. 
      Utlovade förslag om visitationszoner och anonyma vittnen ska bli verklighet.

      Den nya regeringen vill även tillsätta en utredning som ska se över förutsättningarna att införa möjligheten att utvisa utländska medborgare som visar brister i sin vandel.

      Som exempel på ”bristande vandel” lyfts bristande regelefterlevnad, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer, missbruk och prostitution.

      Vallöften eller inte?

      Den nya regeringen och Sverigedemokraterna gick även till val på kraftigt sänkta drivmedelspriser och ett högkostnadsskydd för att skydda hushållen mot höga elräkningar.
      Men när Elisabeth Svantesson (M) för första gången som finansminister la fram sin budget bröts en rad av dessa löften.

      En dryg vecka före valet, den 2 september, skrev Ulf Kristersson, via sin pressekreterare, ett sms till TT. I det skrev han att han hade pratat med partiledarna Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) och att de fyra är överens.

      “Om vi vinner valet och Sverige får en ny regering, så kommer vi se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett gemensamt vallöfte.”

      Men så blev det inte.
      Istället satsas 55 miljarder i ett kontantstöd till alla elanvändare med eget avtal i södra Sverige, elområde 3 och 4, medan de i norra Sverige, elområde 1 och 2, inte får någonting.

      Under valrörelsen gick Sverigedemokraterna ut med löftet om att de skulle sänka drivmedelspriserna genom en sänkt bränsleskatt, sänkt moms på bränsle och sänkt reduktionsplikt. Så sent som dagen innan valdagen lovade partiledare Jimmie Åkesson tio kronor billigare diesel per liter.
      Men så blev det inte.
      I slutändan blev det en sänkning med 40 öre per liter för diesel och 14 öre per liter för bensin.

      Men Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt är inte orolig för att hamna i en svekdebatt.

      – Jag tror att väljarna är helt införstådda med att om ett parti inte har egen majoritet så har man inte möjlighet att få igenom 100 procent av sin politik. De enda som inte förstår det är journalister och socialdemokrater, sa han till Dagens Nyheter.

      Med den nya regeringens politik och budget riskerar Sverige att inte nå klimatmålet till 2030
      Med den nya regeringens politik och budget riskerar Sverige att inte nå klimatmålet till 2030. Men det verkar inte oroa finansminister Elisabeth Svantesson (M). Foto: Maja Suslin och Jessica Gow/TT

      "Plattan i mattan mot en klimatkatastrof"

      Vad gäller regeringens klimatambitioner säger Miljöpartiets Per Bolund att budgeten är en skam för Sverige internationellt och att regeringen trycker ”plattan i mattan” mot en klimatkatastrof. Med den nya regeringens politik så riskerar Sverige att inte nå klimatmålet till 2030.
      Men det är inget som verkar bekymra Elisabeth Svantesson.

      – Gör vi inte det så gör vi inte det, sa hon till Svenska Dagbladet.

      Hur det ska gå, vad den nya regeringen kommer att göra och den nya politiken kommer att innebära väcker oro.
      Ulf Kristersson planerar att sitta kvar vid makten. Fjärde advent  flyttade han och hustrun Birgitta Ed in i statsministerbostaden i Sagerska palatset i Stockholm. Julen firade han på Harpsund.

      Räknar med att bli omvald

      I senaste opinionsmätningen från mitten av december tappar Moderaterna, Socialdemokraterna går starkt framåt och skulle det vara val i dag skulle den rödgröna sidan vinna med god marginal.
      Men Ulf Kristersson är säker. Han kommer bli omvald om fyra år.

      – Absolut. Jag tror att alla kommer att förstå att fyra år är för kort tid för att vända på skutan när vi pratar brottslighet, migration, integration, hela energisystemet, att fullfölja det svenska Nato-medlemskapet, säger Ulf Kristersson till Svenska Dagbladet.

      – Svenska folket ska vilja ha mer av våra fyra partier efter nästa val.

      Läs mer:

      Vart är S på väg i Natofrågan?

      ”Besvikna på Stockholm +50”

      M, KD och L bildar regering med stöd av SD

      En regering för hela Sverige?