Innehåll


Livebevakning


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Ny vägledande dom kan slå hårt mot hemlösa

      Socialtjänsten ska hjälpa till med bostad för vissa utsatta som inte kan fixa ett hem själva. Men en ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen riskerar ändra på det. I varje fall för dem som har en…
    • En regering för hela Sverige?

      Nya regeringens politik kommer enligt de experter Syre pratat med att leda till en ändrad syn på våra medmänniskor, en försämrad jämställdhet och att Sverige sänker sina klimatambitioner. – Om det finns en ambition på…
    • Statsminister Ulf Kristersson (M) sa i sin regeringsförklaring att han kommer “bilda en regering för hela Sverige och för alla som bor här” .
      Zoom

      En regering för hela Sverige?

      Nya regeringens politik kommer enligt de experter Syre pratat med att leda till en ändrad syn på våra medmänniskor, en försämrad jämställdhet och att Sverige sänker sina klimatambitioner.
      – Om det finns en ambition på klimatområdet är det att montera ner stora delar av vår klimatpolitik, säger Mathias Fridahl, klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.

      Den 17 oktober valdes Moderaternas partiledare Ulf Kristersson till Sveriges 35:e statsminister, och dagen efter höll han sin regeringsförklaring.
      Den nya regeringen består av de tre partierna Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna och kommer att få stöd av Sveriges näst största parti Sverigedemokraterna.

      Hur det här samarbetet ska gå till, vilken politik som ska drivas under den kommande mandatperioden och enligt den nya regeringen gärna ytterligare kommande mandatperioder, går att läsa i överenskommelsen Tidöavtalet, namngivet efter Tidö slott utanför Västerås där partierna haft sina förhandlingar.

      – Jag kommer nu bilda en regering för hela Sverige och för alla som bor här, sa Ulf Kristersson i sin regeringsförklaring.

      – En regering som är förankrad i starka värderingar, och som därför har lätt att respektera andras värderingar. En regering som vill se vad som förenar, inte bara det som skiljer. Som vill samla, inte splittra. Jag vill som statsminister leda Sverige från ett delat land, till ett enat land.

      Hårdare krav

      Men Tidöavtalet, och vad de nytillträdda ministrarna sagt hittills, visar på en helt annan verklighet. Istället för att arbeta för ett Sverige för alla som bor här tänker regeringen ”införa förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller, skärpta villkor för familjeåterförening och stimulanser för frivillig återvandring för den som vill” enligt Ulf Kristersson i regeringsförklaringen. Han fortsatte:

      – Arbetet för att införa transitcenter påbörjas. Skärpta krav införs för medborgarskap, och återkallande av uppehållstillstånd ska ske i fler fall.

      Den nya regeringen vill med stöd av Sverigedemokraterna minimera antalet kvotflyktingar, villkoren ska skärpas för familjeåterförening och anhöriginvandring och man ska bara ges tillfälliga uppehållstillstånd.
      En utredning ska undersöka om det är möjligt att låta de asylsökande själva betala för asylprocessen.
      Förslagen på hur den framtida politiken och med den det förändrade ideologiska sättet att se på medmänniskor väcker reaktioner.

      Regeringen vill införa transitzoner
      Regeringen vill införa transitzoner. Det är Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges kvinnoorganisationer kritisk till. Bilden är från en transitzon i Ungern Foto: Sandor Ujvari/TT

      – Inskränkningarna som görs i asylrätten kommer att slå särskilt hårt mot kvinnor eftersom man minskar anhöriginvandringen där kvinnor är i majoritet och antalet kvotflyktingar som är ett sätt för kvinnor på flykt att komma till säkerhet, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges kvinnoorganisationer.

      – De föreslår att mottagandet ska ske i transitzoner trots att man vet från många andra länder att det ofta är en plats där det finns stor risk för sexuella övergrepp och våld mot kvinnor. Det är absolut inte den sortens mottagande man ska ha om man vill eftersträva jämställdhet och säkerhetsställa kvinnors rättigheter.

      Enligt Clara Berglund kommer detta leda dels till att färre kvinnor kommer att kunna komma till Sverige och dels att det finns risk för att mottagandet försämras om man skulle införa transitzoner. Hon har gått igenom Tidöavtalet och är kritisk till den föreslagna politiken på flera punkter.

      – När det gäller ekonomisk jämställdhet är vi kritiska till att det kan bli tal om reformer som kommer att öka inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män som har legat oförändrade i 25 år, säger Clara Berglund.

      – Det är en förlust i sig att inkomstskillnaderna inte minskat mellan könen sedan 1995, men nu vill man gå fram med skattesänkningar på både kapital och företagande och man vill göra om 3:12 reglerna (det regelverk för ägarbeskattning som gör att utdelning från småföretag i vanliga fall beskattas betydligt högre än utdelning från storföretag i Sverige reds. anm.) Det är 80 procent män som gynnas av det eftersom det är 80 procent män som driver fåmansbolag. Där finns stora risker att man kommer att spä på den ekonomiska ojämnställdheten, säger Clara Berglund.

      Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnoorganisationer anser att inskränkningarna som görs i asylrätten kommer att slå särskilt hårt mot kvinnor
      Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnoorganisationer anser att inskränkningarna som görs i asylrätten kommer att slå särskilt hårt mot kvinnor. Foto: Caitlin Littlewood

      Jämställd sjukvård

      Det enda stället där jämställdhet nämns i Tidöavtalet är kopplingen till hälso- och sjukvården där man vill satsa på jämställd vård och forska på kvinnors sjukdomar. Man vill även ha ett större nationellt ansvar för förlossningsvården, något som för Clara Berglund är välkomna satsningar.
      Men hon anser även att bemanningen inom hälso- och sjukvården måste utökas kraftigt och det finns det inga förslag i Tidöavtalet som säkerställer.
      Clara Berglund anser att man bör arbeta för förbättrade arbetsvillkor och rimliga löner och göra det arbetet nu med en gång.

      – Vi vet från tidigare inflation och lågkonjunktur att det har lett till kraftiga åtstramningar i den offentliga sektorn som har drabbat kvinnors arbetsvillkor i välfärden väldigt hårt och det finns stor risk för att det kommer att ske igen. Kommunerna och regionerna går redan på knäna ekonomiskt. Den mörka framtiden svarar inte Tidöavtalet upp mot, säger Clara Berglund och fortsätter:

      – Vi ser att det som har varit utkomsten av de här förhandlingarna i stor utsträckning är förslag som är dåliga för kvinnors rättigheter och dåliga för jämställdheten.

      Den nya regeringen vill se över förutsättningarna att utvisa utländska medborgare som visar bristande vandel som exempelvis prostitution
      Den nya regeringen vill se över förutsättningarna att utvisa utländska medborgare som visar bristande vandel som exempelvis prostitution. Foto: Foto: Sandra Qvist/TT

      Brister i vandel

      Den nya regeringen vill även tillsätta en utredning som ska se över förutsättningarna att införa möjligheten att utvisa utländska medborgare som visar brister i sin vandel.

      ”Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svensk gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkningen” står det att läsa i Tidöavtalet.

      Som exempel på ”bristande vandel” lyfts bristande regelefterlevnad, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer, missbruk och prostitution.

      Clara Berglund var en många som skrev under en debattartikel i Aftonbladet. Skribenterna anser att med denna formulering likställs brottsutsatta med brottslingar, vilket urholkar synen på prostitution som våld. 1999 blev Sverige det första landet i världen att kriminalisera sexköp. Bakgrunden var en statlig utredning där utredarna följt med och intervjuat kvinnor i prostitution under flera års tid. Utredningen slog fast att kvinnorna i regel befann sig i en mycket utsatt situation och att sexköpen innebar ett utnyttjande av detta. Sexköparna ville ha sex, kvinnorna ville ha mat och tak över huvudet och för att få det tvingades de sälja sina kroppar.
      Nu vill den nya regeringen straffa kvinnor, och andra personer i prostitution, som är utsatta för människohandel med en av lagens strängaste påföljder det vill säga utvisning.

      – Det är obegripligt. Kvinnor och andra personer i prostitution är utsatta för ett brott. Det är olagligt att köpa sex, inte sälja sex i Sverige. En redan väldigt utsatt grupp människor som blir utsatta för ett brott ska nu kunna utvisas på grund av det. Det är svårt att se hur någon i den här utsatta gruppen ska vilja kontakta polis eller söka hjälp framöver om man också ska riskera att bli utvisad, säger Clara Berglund och fortsätter.

      – Vi har varit övertygande om att vi skulle röra oss åt andra hållet, att vi skulle förstärka skyddet för de här utsatta kvinnorna. Nu gör man istället tvärtom.

      När Tobias Billström (M) tillträdde som utrikesminister var han tydlig från dag ett att han inte tänkte bedriva någon feministisk utrikespolitik
      När Tobias Billström (M) tillträdde som utrikesminister var han tydlig från dag ett att han inte tänkte bedriva någon feministisk utrikespolitik. Foto: Christine Olsson/TT 

      Ingen feminism

      När Tobias Billström (M) tillträdde som ny utrikesminister var han tydlig redan från dag ett att han inte tänkte bedriva någon feministisk utrikespolitik likt sin föregångare Ann Linde (S).

      – Jämställdheten mellan man och kvinna är ett kärnvärde för både Sverige och den här regeringen, men nej, vi kommer inte att bedriva en feministisk utrikespolitik. Den etiketten har inte fyllt något vidare bra syfte och den har skymt framför allt det faktum att svensk utrikespolitik måste grunda sig i frågan vad som är svenska värden och svenska intressen, säger Tobias Billström till Aftonbladet.

      Clara Berglund tycker det beslutet är djupt olyckligt.

      – De avskaffar den feministiska utrikespolitiken i ett läge där den kanske behövs mer än någonsin nu när vi ser en feministisk revolution i Iran, säger Clara Berglund.

      – Det är en sorg för oss men framförallt finns det en stor besvikelse bland systerorganisation, andra kvinnoorganisationer i andra delar av världen. Där har den feministiska utrikespolitiken varit väldigt viktig för dem att kunna luta sig mot. Den kommer vara saknad av många kvinnor och många kvinnoorganisationer i många länder. Det blir ett tomrum som kommer att märkas.

      Clara Berglund är bekymrad över den kommande mandatperioden.

      – Vi ser att det finns risk för att ojämställdheten kommer att befästas eller till och med öka. Samtidigt som vi då har inflation och lågkonjunktur och händelserna i omvärlden som också kan drabba kvinnor och flickors rättigheter. Det är med den oron vi känner inför mandatperioden som börjar nu. Vi kommer göra allt vi kan för att granska all politik och alla reformer som kommer ur ett jämställdhetsperspektiv och nagelfara dem.

      Andrea Spehar, docent i statsvetenskap ser inte regeringens mål med migrationspolitiken som ett "paradigmskifte i synen på asylmottagande"
      Andrea Spehar, docent i statsvetenskap ser inte regeringens mål med migrationspolitiken som ett "paradigmskifte i synen på asylmottagande".  Foto: Johan Wingborg

      ”Ett paradigmskifte”

      Migration och integration är det område som får överlägset mest utrymme i regeringsunderlaget Tidöavtalet. Regeringen, och kanske framförallt Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, återkommer till att målet med den nya migrationspolitiken är ett ”paradigmskifte i synen på asylmottagande”. Men det håller inte Andrea Spehar, docent i statsvetenskap och föreståndare på Centrum för global migration vid Göteborgs universitet, med om.

      – Den här politiken som har presenterats av den nya regeringen följer på gamla beslut och gamla diskussioner som har funnits inom svensk politik under tre decennier, säger Andrea Spehar.

      Tidigare statsminister Göran Persson (S) pratade om problemen med ”social turism” när det gällde EU- migranter redan i november 2003 och framåt för att motivera övergångsregler för de nya EU-medborgarna, regler som skulle hindra missbruk av svenska välfärdsregler. Socialdemokraternas partiledare, och tidigare statsminister, Magdalena Andersson (S) delar den uppfattningen.

      – Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi, säger hon till Expressen.

      – Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning i Sverige råder det ingen tveksamhet om, fortsätter hon.

      Magdalena Andersson poängterar att det är mycket som fortfarande är oklart i den nya regeringens politik, eftersom det är så mycket som ska utredas. Men hon vill i dagsläget inte ta avstånd från någon del av den föreslagna migrationspolitiken.

      – Jag skulle inte säga att det är så mycket nytt, säger Andrea Spehar.

      – Men jag tycker retoriken kring hela problematiken kring migration är mer stigmatiserande mot migranter i dag. Man har en större tendens i dag än för 10, 20 eller 30 år sedan att klumpa ihop invandrargrupper och utveckla den här ”framingen” att de utgör en problematik i hur vårt samhälle fungerar.

      De slår samman dem i en och samma grupp och pekar ut dem som ett problem?

      – Ja, framför allt för välfärden och för vår ekonomi. Man pekar ut dem som en ekonomisk belastning och som en säkerhetsrisk, säger Andrea Spehar och fortsätter:

      – Det är ingen ledande politiker i den politiska debatten som egentligen har förklarat för väljarna vad kopplingen mellan migration och den påstådda dåliga ekonomin eller hotet för välfärden egentligen är utan det är väldigt anekdotisk kunskap som är väldigt ideologiskt präglad.

      Kritikerna säger att regeringen går Sverigedemokraternas vägar. Delar du den uppfattningen?

      – Inte helt och hållet. Det som möjligen kommer att bli en skillnad är att många av de här förslagen som har funnits på agendan inte minst sedan 2015–2016 och framåt kanske nu kommer att bli verklighet till slut. Jag tänker framför allt på de nya kraven kring medborgarskap där de som ansöker om medborgarskap kommer att behöva visa språkkunskaper och genomföra samhällsoriteteringstest, säger Andrea Spehar och fortsätter:

      – De ska även utreda om språkkrav kommer vara ett krav för uppehållstillstånd, vilket kommer att ha mycket större konsekvenser för många invandrare än för medborgarskap eftersom det är just med uppehållstillstånd som många sociala rättigheter följer med.

      Sverige är i dag ett av de få länder i Europa som inte har språkkrav för medborgarskap, och nästan alla länder i Europa kräver att den som vill bli medborgare ska ha bott i landet betydligt längre än fem år. I Danmark gäller som exempel tio år.
      Det som sticker ut i de nya förslagen är, enligt Andrea Spehar, de föreslagna reformernas fokus på beteende, värderingar, vandel och lojalitet.

      – Det skulle jag säga är det viktigaste av alla dessa förslag som har lyfts fram av den nya regeringen. Jag uppfattar det som ganska gammaldags sätt att se på verkligheten. Också att använda begreppet vandel, det är något som annars inte används längre. Det är det nya. Det tyder väldigt mycket på att den nuvarande regeringen och inte minst Sverigedemokraterna vill trycka ännu mer på assimileringskrav och att de har en bild av hur en invandrare ska vara för att passa in i det samhälle som de ser framför sig.

      Sverigedemokraterna har pratat tidigare pratat om den här typen av frågor. Förvånar det dig att regeringspartierna gått med på förslagen om att invandrare ska testas och bevisa sin lojalitet?

      – Jag är förvånad. Definitivt. Och inte minst att Liberalerna gått med på sådana krav.

      Enligt Tidöavtalet ska alla kraftslag bära sina egna kostnader och därför ska staten inte stödja stamnät till havs och Svenska kraftnät ska inte få lägga kablar som reducerar risk för investerarna att utveckla vindkraft till havs
      Enligt Tidöavtalet ska alla kraftslag bära sina egna kostnader och därför ska staten inte stödja stamnät till havs och Svenska kraftnät ska inte få lägga kablar som reducerar risk för investerarna att utveckla vindkraft till havs. Foto: Fredrik Sandberg/TT

      Klimatfrågan inte prioriterad

      I regeringsförklaringen står det att läsa att ”Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös”. Men när Ulf Kristersson lade fram sin regeringsförklaring nämndes inte miljödepartementet. Den nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) blir istället statsråd i det nya klimat- och näringslivsdepartementet och får Ebba Busch (KD) som chef i och med att hon utses till ny energi- och näringsminister, och vice statsminister. Mathias Fridahl, klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet, anser att både nedläggandet av miljödepartementet och valet av liberalen Romina Pourmokhtari som miljö- och klimatminister, har ett signalvärde.

      – Att ta bort miljödepartementet och att ge klimat- och miljöministerposten till en person som saknar gedigen erfarenhet på området är en signal om att klimatomställningen inte är högst prioriterad i den här regeringen. Om de stora partierna, det vill säga Moderaterna och Sverigedemokraterna, hade prioriterat klimatfrågorna högre hade den här ministerposten gått till just Moderaterna och inte till ett av de mindre samarbetspartierna, säger Mathias Fridahl och fortsätter.

      – Å andra sidan kan man också se det som en signal att Liberalerna tycker den här ministerposten är så viktig att de vill ha den. Så det kan tolkas på båda sätt, tänker jag. Liberalerna är den kraft bland de här partierna som håller emot och faktiskt vill mer på klimatområdet. Så det kan också vara ett sätt för Liberalerna att visa att de slår vakt om de här frågorna. Det ena utesluter inte det andra.

      Anser du att Tidöavtalet visar på att regeringen inte sätter miljö och klimat så högt på agendan?

      – Ja. det gör det ju och tittar man på valrörelsen och tittar man på budgetmotionerna från 2021 som handlade om budgeten 2022 så … allting drar åt samma håll. Liberalerna är de som delvis vill stå upp för klimatpolitiken som vi har fört i Sverige det senaste tio åren och de andra partierna vill egentligen lägga ned väldigt, väldigt många av de instrument som vi har använt för att styra på klimatområdet, säger Mathias Fridahl och fortsätter:

      – Allting signalerar att man går till en reducering av klimatfrågan till att innebära elsystem och att det handlar väldigt, väldigt mycket om att det ska lösas med hjälp av kärnkraft. För mig är det väldigt, väldigt svårt att förstå hur man kan skriva om vindkraft i Tidöavtalet, att vi måste konkurrera på lika villkor, alla kraftslag måste bära sina egna kostnader och därför ska vi inte hålla på med stamledningar eller stamnät till havs och Svenska kraftnät ska inte få lägga kablar som reducerar risk för investerarna att göra vindkraft till havs. Och samtidigt säga att nu ska vi gå in och superstödja kärnkraft. Det känns oärligt att först säga att alla kraftslag ska bära sin egen kostnad och så i nästa andetag välja en teknik som vinnare och säga att just den här tekniken måste vi gå in och subventionera med kreditgarantier och så vidare.

      Är det också en signal på samma sätt som nedläggandet av miljödepartementet och valet av liberalen Romina Pourmokhtari som miljö- och klimatminister?

      – Jag tycker det drar åt samma håll och har samma tendenser. Att man lägger ner miljödepartementet … det är ju pinsamt internationellt. Jag satt med några kollegor från Norge i möte och de var tvungna att fråga mig: är det sant ska ni lägga ned miljödepartementet?! Stämmer det? Har vi hört rätt? Det är svårt att förstå faktiskt, säger Mathias Fridahl.

      Diagrammet visar potentiell utsläppsförändring om respektives partis politik skulle bli verklighet
      Diagrammet visar potentiell utsläppsförändring om respektives partis politik skulle bli verklighet. Hela 33 miljoner ton utsläpp skiljer SD:s och L:s politik åt. Sedan Tidöavtalet slöts finns det dock inte lika stora skillnader mellan partierna i regeringsunderlaget, eftersom även Liberalerna gått med på en sänkning av reduktionsplikten till EU:s miniminivåer.

      ”Rasistiska nötter”

      Romina Pourmokhtari, som tidigare var ordförande för Luf, har varit kritisk dels mot Sverigedemokraterna, dels mot att Moderaterna väljer att samarbeta med dem.

      ”Rasister slutar inte vara rasister bara för de klär sig i kostym och byter logga. Politiken är ett maratonlopp, tänk långsiktigt för Sveriges skull. Sverigedemokraterna är fortfarande rasistiska nötter med nazistiska rötter” skrev hon på Twitter 2018.

      Under regeringsförhandlingarna var hon tydlig med att hon inte ville se en regering där Sverigedemokraterna ingår, och såg det som en omöjlighet för Liberalerna att rösta för en regering där Sverigedemokraterna ingår.
      På Liberalernas senaste landsmöte var hon emot inskränkt anhöriginvandring, visitationszoner och anonyma vittnen, alltså reformer som den nya regeringen nu lovar att införa.

      Samma dag som det offentliggjordes att hon utnämnts till klimat- och miljöminister ändrades Romina Pourmokhtaris Twitterbiografi och formuleringen ”kämpar mot rassar, sossar & patriarkatet” togs bort och kvar blev ”Tror på AIK och friheten”.
      När hon fick posten svämmande Twitter över av kommentarer likt: ”Vad kostar en ryggrad? En ministerpost.” Men Romina Pourmokhtari tycker inte att hon har tystats med en ministerpost.

      – Absolut inte. Jag har varit väldigt tydlig under valrörelsen: en röst på mig är en röst för regeringsskifte, säger Romina Pourmokhtari till Dagens nyheter.

      – Nu har Liberalerna, precis som vi sa, och som jag också sa innan valet, röstat på Ulf Kristersson som statsminister och bildat en regering tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna. Det är en regering med ett avtal och en regeringsförklaring där jag ser goda möjligheter att driva igenom radikal förbättrad klimat- och miljöpolitik som är vetenskapligt förankrad, så jag ser fram emot att sätta igång med det arbetet, säger Romina Pourmokhtari till SVT Nyheter.

      När Ulf Kristersson la fram sin regeringsförklaring nämndes inte miljödepartementet
      När Ulf Kristersson la fram sin regeringsförklaring nämndes inte miljödepartementet. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) blir istället statsråd i det nya klimat- och näringslivsdepartementet och får Ebba Busch (KD) som chef i och med att hon utses till energi- och näringsminister. Foto: Christine Olsson/TT

      ”Sänker inte ambitionerna”

      På en pressträff inför FN:s klimatkonferens Cop27 i Egypten säger Romina Pourmokhtari att utvecklade länder som Sverige har stort ansvar att visa globalt ledarskap och att de kommer att ”visa hur vårt land gör en kraftfull omställning där näringsliv och klimatfråga går hand i hand”. Men hon får flera frågor om hur det går ihop med beslut om sänkt reduktionsplikt, det slopade nya reseavdraget och sänkt skatt på bensin och diesel som experter, däribland Klimatpolitiska rådet, menar kan göra det svårare att nå Sveriges klimatmål och snarare kommer att leda till ökade utsläpp.

      – Vi har ett svårt läge som gör att flera regeringar i Europa behöver anpassa sig till människors verklighet, se till att människor har råd att åka till jobbet och kan leva sina liv. Det är det som det handlar om, säger Romina Pourmokhtari.

      – Men det sänker inte våra ambitioner i klimatpolitiken. Tvärtom behöver vi ställa om och se hur vi kan göra det här på ett vetenskapligt baserat, effektivt sätt som faktiskt fungerar med människors verklighet.

      Mathias Fridahl är tveksam till om Romina Pourmokhtari verkligen kommer att kunna driva igenom någon ”radikal förbättrad klimat- och miljöpolitik”.

      – Det återstår att se. Varje år ska det förhandlas en ny budget och det är klart att om Liberalerna är väldigt hårda i budgetförhandlingarna och prioriterar miljö- och klimatpolitik väldigt högt då finns utrymmet där. Men man måste göra de saker som står i Tidöavatelet, annars spricker hela samarbetsprojektet, säger Mathias Fridahl och fortsätter:

      – Vi får heller inte glömma bort att vi har ett väldigt stort klimatrelaterat bistånd i Sverige. Ska man skära i biståndsbudgeten betyder det att det blir väldigt svårt att prioritera klimatrelaterat bistånd och gör man det så måste man skära i allt annat bistånd och det kan bli ganska tufft. Det måste hon acceptera som klimat- och miljöminister. Det finns i Tidöavtalet och det går inte att komma undan.

      Mathias Fridahl tar även upp att i Tidöavtaket finns förslaget om att det kommunala vetot kring vindkraft ska tas bort samt att man inte ska bygga stamnät till havs finns.

      – Det är saker som hon inte kan driva igenom i budgetförhandlingar så hon är bakbunden av det avtalet om man tittar på miljö- och klimatpolitik, säger Mathias Fridahl.

      Han fortsätter och tar upp exempel som reduktionsplikten för förnybara drivmedel som den nya regeringen vill sänka till lägsta möjliga nivå och bonus malus där Liberalerna vill satsa betydligt mer än de andra partierna.

      – På område efter område är det väldigt svårt att se hur Liberalerna ska kunna stå upp för alla de instrumenten. Det är så många områden där Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill skära ned så det kommer att vara väldigt tufft för Liberalerna att stå upp för de punkterna och bedriva någon slags progressiv klimatpolitik.

      Mathias Fridahl, klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet, ser nedläggandet av det nuvarande miljödepartementet och valet av Romina Pourmokhtari som klimat- och miljöminister som en signal
      Mathias Fridahl, klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet, ser nedläggandet av det nuvarande miljödepartementet och valet av Romina Pourmokhtari som klimat- och miljöminister som en signal. Foto: Magnus Johansson

      Utsläppen ökar kraftigt

      Med de åtgärder som regeringen vill genomföra väntas koldioxid-
      utsläppen öka kraftigt under den kommande mandatperioden visar beräkningar som bland andra Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen gjort tillsammans med konsultföretaget PWC, som Syre berättat om tidigare.
      Mathias Fridahl delar den uppfattningen.

      – Det låter jätterimligt, för vi kommer att få minskad utbyggnad av förnyelsebar el i Sverige: Det kommer att halta i den utbyggnadstakt som vi har haft under lång tid. Vi kommer inte att kompenseras av kärnkraft under den här mandatperioden. Det finns inte chans att ha kärnkraften så utbyggd på fyra år sikt, säger Mathias Fridahl.

      Han anser även att vi kommer att få stora utsläppsökningar inom transportsektorn och skogssektorn. Mathias Fridahl är oroad över hur klimatpolitiken kommer att utvecklas den kommande mandatperioden.

      – Som det ser ut finns det ingen ambition på klimatområdet utan tvärtom det som finns är mångt och mycket att plocka bort väldigt många av de instrument vi har som styr på närtid, säger Mathias Fridahl och fortsätter.

      – Om det finns en ambition så är det att att montera ned klimatpolitiken i Sverige med det viktiga undantaget koldioxidskatten och industrins klimatomställning som är bra saker som de vill hålla kvar vid hoppas jag.

      Det låter som en mörk framtid?

      – För mig som jobbar väldigt mycket med klimatpolitik i min forskning känns det som en mörk bild, ja.

      Erik Pettersson

  • Energi

  • Krönika