Innehåll


Livebevakning


  • Radar

  • Zoom

    • Nya lagar som påverkar dig från 2023

      Längre arbetsliv, billigare solceller, chippa katten, kroppsvisitering och koll på dina plattformar. Det är några av de lagar som träder i kraft 2023. När vi skålar in det nya året, och nyårsklockorna ringer in, träder även…
    • 2022 – Ett dystert år för freden

      2022 lär gå till historien som ett mörkt år, sett ur ett fredsperspektiv. Krig, svält, kärnvapenhot och militär upprustning världen över har satt sin prägel på det gångna året. Det blev också året då Sverige…
    • 2022 har varit ett dystert år, med ökade spänningar, krig och militär upprustning.
      Zoom

      2022 – Ett dystert år för freden

      2022 lär gå till historien som ett mörkt år, sett ur ett fredsperspektiv. Krig, svält, kärnvapenhot och militär upprustning världen över har satt sin prägel på det gångna året. Det blev också året då Sverige bestämde sig för att gå med i militäralliansen Nato. Men trots den dystra tillvaron bjöd 2022 även på några ljuspunkter. Här är ett urval av årets viktigaste händelser.

      Januari 2022

      FN varnar för svältkatastrof i Afghanistan

      Miljontals människor i Afghanistan riskerar att drabbas av svält om inte mer biståndspengar snabbt når fram till landet, varnar FN:s livsmedelsprogram WFP den 14 januari 2022. ”Katastrofen är ett steg bort”, säger WFP:s landdirektör i Afghanistan. Tidigare finansierades drygt 75 procent av Afghanistans statsbudget, inklusive sjukvården, av internationellt bistånd. Det försvann över en natt när tillgångarna frystes efter talibanernas maktövertagande.

      En sjuksköterska kontrollerar vikten på ett barn på en provisorisk vårdcentral nära staden Herat i nordvästra Afghanistan i december 2021
      En sjuksköterska kontrollerar vikten på ett barn på en provisorisk vårdcentral nära staden Herat i nordvästra Afghanistan i december 2021. Foto: Mstyslav Chernov/AP/TT

      Linde: ”Alliansfriheten tjänar oss väl”

      När Sveriges förre utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finska motsvarighet Pekka Haavisto träffade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel den 24 januari 2022, i ett minst sagt spänt läge mellan Ryssland och Nato, var beskedet tydligt. Alliansfriheten tjänade Sverige väl.

      ”Vi har en lång erfarenhet av den militära alliansfrihet som har tjänat oss väl länge, också i väldigt svåra situationer. Och vi är övertygade om att den fortsätter att tjäna oss väl, sa Ann Linde efter mötet med Stoltenberg.

      Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och förre utrikesministern Ann Linde i Bryssel i januari 2022
      Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och förre utrikesministern Ann Linde i Bryssel i januari 2022. Foto: Olivier Matthys/AP/TT

      Februari 2022

      Ryssland invaderar Ukraina – Europa vaknar upp till krig

      De första veckorna under 2022 var spänningarna kring Ukraina påtagliga. Ryssland riktade krav mot Nato och USA om att inte expandera ytterligare österut till forna Sovjetrepubliker och ville ha garantier på att Ukraina inte skulle bli medlemsland i Nato. Snart kom uppgifter om att Ryssland hade stationerat 100 000 soldater vid den Ukrainska gränsen.

      Den 21 januari träffades USA:s och Rysslands utrikesministrar i ett akut möte om den eskalerande konflikten, vilket avslutades utan framgång, med låsta positioner. Den 26 januari meddelade Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg och USA:s utrikesminister Anthony Blinken att de skickat ett skriftligt svar på Ryssland krav. Både Nato och USA vidhöll att de inte går med på kraven.

      Tidigt på torsdagsmorgonen den 24 februari 2022 vaknade världen upp till det som många befarat – ett nytt krig. Ryssland hade gått in i Ukraina – och attackerade från flera håll.

      En far tar farväl av sin dotter vid tågstationen i Kiev. Foto: Emilio Morenatti/AP/TT
      Ett sönderbombat hyreshus i Borodyanka, Ukraina. Foto: Vadim Ghirda/AP/TT
      Personbilar och stridsvagnar färdas på samma väg vid Donetsk i östra Ukraina. Foto: Vadim Ghirda/AP/TT
      Öppna i helskärm
      1 / 3

      EU och USA skickar vapen till Ukraina

      För första gången i EU:s historia meddelade unionen den 27 februari 2022 att man kommer att skicka vapen till ett krig. Enligt det initiala beslutet skulle EU spendera 450 miljoner euro på vapen och utrustning till Ukraina. Flera europeiska länder hade dessförinnan meddelat att de är beredda att skicka vapenleveranser till Ukraina med anledning av att landet är under attack.

      Den 27 februari blev även en historisk vändpunkt för Sverige, då dåvarande statsminister Magdalena Andersson meddelade att Sverige kommer bistå Ukraina med ett militärt stödpaket bestående av bland annat 135 000 fältransoner, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 5 000 pansarskott. Senast Sverige officiellt skickade vapen till ett land i krig var när Sovjetunionen angrep Finland 1939. Vänsterpartiet var det enda parti som till en början ställde sig emot att skicka pansarskott – vilket partiet senare backade ifrån.

      USA hade skickat sin första leverans av ”militärt bistånd” till Ukraina redan i januari. Den 25 februari beordrade president Joe Biden det amerikanska utrikesdepartementet att tillsätta ytterligare 350 miljoner dollar i vapenstöd till Ukraina.

      Vapenleveranserna till det pågående kriget från både EU-länder och USA har sedan dess fortsatt. Något som väckt kritik både i fredsrörelsen och bland forskare, med hänvisning till att det enbart riskerar till ett utdraget krig med fler civila offer.

      Mars 2022

      Afrikaner som flyr Ukraina vittnar om rasism

      Vittnesmålen om olikbehandling och rasism av människor som försökte fly Ukraina duggade tätt på sociala medier under de inledande veckorna av kriget. Många studenter från flera afrikanska länder uppgav att de nekades korsa gränsen till framförallt Polen och även till att komma ombord på tåg och bussar. På en video som Damiliare Arah twittrade och som visades av flera miljoner ses hur framförallt afrikaner blir kvar på en överfylld perrong medan ett evakueringståg avgår därifrån.

      Flyktingar i kö vid gränsövergången från Ukraina till Medyka, Polen
      Flyktingar i kö vid gränsövergången från Ukraina till Medyka, Polen. Många från Afrika och Indien har vittnat om hur de nekats korsa gränsen och komma ombord på bussar och tåg, till förmån för ukrainare. Foto: Markus Schreiber/AP/TT

      Regeringen vill stärka försvaret

      Den socialdemokratiska regeringen föreslog den 3 mars 2022 att försvaret stärks och att anslaget till det militära försvaret ökar till 2 procent av BNP så snart det går. 2 procent av BNP ligger i nivå med Natos riktlinje, och det är även vad oppositionen i riksdagen krävt att anslaget ska ökas till.

      Statsministern: ”Svenskt Natomedlemskap inte aktuellt”

      En svensk ansökan om Nato-medlemskap är inte aktuellt, uppgav statsminister Magdalena Andersson (S) under en pressträff den 8 mars 2022.

      – I det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa, säger Magdalena Andersson, drygt tre veckor efter att Ryssland invaderat Ukraina.

      Knappt två veckor senare gör även Finlands president Sauli Niinistö ett liknande uttalande, där han varnar för att en finländsk ansökan om medlemskap i Nato skulle medföra en stor risk för en eskalering av situationen i Europa.

      Sipri: Vapenimporten ökar kraftigt i Europa

      Den 14 mars publicerar fredsforskningsinstitutet Sipri en ny rapport som visar att vapenimporten i Europa har ökat kraftigt under de senaste åren. Enligt rapporten ökade importen av vapen med 19 procent under perioden 2017–2021, jämfört med perioden 2012–2016.

      Krigsprotest i direktsänd rysk tv

      Den 15 mars 2022 genomför en kvinna en kupp på rysk stats-tv då hon under en nyhetssändning visar en skylt med budskap mot kriget. Kvinnan sprang in bakom programledaren under Rysslands mest sedda kvällsnyhetssändning och höll upp en skylt med texten ”Nej till krig. Tro inte på propagandan. Här ljuger man för er”.

      Mitt under en rysk nyhetssändning tog sig en kvinna in i studion och protesterade mot kriget
      Mitt under en rysk nyhetssändning tog sig en kvinna in i studion och protesterade mot kriget. Kvinnan dömdes senare till böter. Foto: Kanal 1/via Reuters/TT.

      Larm om människohandel med kvinnor på flykt

      FN:s migrationsorganisation IOM flaggar för att människor som flyr från Ukraina riskerar att utsättas för människohandel och övergrepp.

      Socialdemokraterna öppnar upp för Natomedlemskap

      Tongångarna i Socialdemokraterna angående ett svenskt medlemskap ändras drastiskt. Rysslands invasion av Ukraina har förändrat säkerhetsläget i grunden, uppger förre statsministern Magdalena Andersson i SVT:s 30 minuter den 30 mars 2022, knappt tre veckor efter sitt senaste uttalande.

      – Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, säger Magdalena Andersson.

      April

      Tecknare i upprop mot Nato – ”Står vid ett vägskäl”

      Tecknare över hela landet går ihop i ett gemensamt bildupprop mot ett svenskt medlemskap i Nato. ”Vi motsätter oss den världsordning som bygger på militärt maktutövande och kärnvapenhot”, säger satirtecknaren Karin Zarić Sunvisson.

      Flera svenska tecknare har gått ihop i ett gemensamt bildupprop mot Natomedlemskap
      Flera svenska tecknare har gått ihop i ett gemensamt bildupprop mot Natomedlemskap. Foto: Ahmad Qaddura/Karin Z Sunvisson/Bim Eriksson. Montage: Syre

      V kräver folkomröstning om Nato

      Vänsterpartiet, som enda riksdagsparti, kräver en folkomröstning i Natofrågan. “De flesta väljarna röstade på partier som lovade att inte gå med i Nato”, säger partiledaren Nooshi Dagostar.

      Ebba Busch: Varför sköt man inte skarp?

      Kristdemokraternas ledare Ebba Busch gör ett starkt kritiserat uttalande i Ekots lördagsintervju när hon ifrågasätter varför polisen inte sköt skarpt under påskhelgens upplopp.

      – Vi har alltså minst 100 skadade poliser och den stora frågan som borde ställas nu är: varför har vi inte minst 100 skadade islamister, 100 skadade kriminella, 100 skadade upprorsmakare, säger hon och fortsätter;

      – Så frågan som borde ställas, det är ju varför sköts det inte skarpt?

      Maj

      Stor demonstration mot Nato: ”Motståndet behöver få höras”

      Den 7 maj samlas hundratals i en demonstration i Stockholm för att säga nej till Nato. Bland arrangörerna finns Ung vänster Storstockholm, SSU Stockholm och Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, IKFF.

      ”Vi är med för att visa att det finns ett motstånd i Sverige, som inte har synts i medierapporteringen”, säger Elin Liss på IKFF.

      Hundratals samlades i Stockholm med budskapet ”Nej till Nato”
      Hundratals samlades i Stockholm med budskapet ”Nej till Nato”. Foto: Corinne Platten

      Socialdemokraterna vänder - säger ja till Nato

      Regeringspartiet Socialdemokraterna ger den 15 maj 2022 det historiska beskedet om att de stödjer en ansökan till Nato. Det innebär en stor majoritet i riksdagen för en ett medlemskap, samt att Sverige som land överger sin alliansfrihet för första gången på 200 år.

      Nato-ansökan skickas in

      Den 18 maj 2022 lämnar Sverige och Finland in sina ansökningar om att bli medlemmar i Nato.

      Juni

      Första statspartsmötet för kärnvapenförbud - viktiga beslut och svensk kritik

      Den 21-23 maj 2022 arrangeras det allra första statspartsmötet någonsin mellan de 65 länderna som har ratificerat FN:s konvention om kärnvapenförbud, TPNW, i Wien. Sverige, som beslutat att stå utanför konventionen, deltar som observatör.

      Det svenska anförandet under mötet består mestadels av kritik mot avtalet, som påpekanden om dess brister. Sverige framhåller även att regeringens beslut om att ”varken signera eller ratificera avtalet” står fast. Anförandet väcker kritik hos bland annat Svenska Freds och Svenska läkare mot kärnvapen, SLMK.

      Trots Sveriges kritik fattar dock statsparterna flera viktiga beslut, bland annat om hur man ska främja att fler länder går med, hur statsparterna ska jobba för att konventionen ska stärka andra avtal samt hur kärnvapenstater ska nedrusta när de går med. Samtidigt växer antalet länder som ratificerar avtalet – i dagsläget har en tredjedel av världens länder gått med.

      Juli

      Natoprotokoll undertecknas

      Den 5 juli 2022 undertecknar samtliga Natoländer anslutningsprotokollet för Sverige.

      Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och Sveriges utrikesminister Ann Linde tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg under en presskonferens i samband med Natos anslutningsprotokoll för Finland och Sverige undertecknats
      Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och Sveriges utrikesminister Ann Linde tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg under en presskonferens i samband med Natos anslutningsprotokoll för Finland och Sverige undertecknats. Foto: Olivier Matthys/AP/TT

      Kvinna knivdödas under Almedalsveckan – gärningsmannen har nazistkopplingar

      SKR:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren knivhuggs till döds vid ett torg i centrala Visby den 5 juli 2022. Den 33-åriga gärningsmannen har tidigare uttryckt sympati för Nordiska motståndsrörelsen, Alternativ för Sverige och Sverigedemokraterna, uppger flera medier.

      USA:s tidigare FN-ambassadör erkänner inblandning i statskupper

      John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare till USA:s förre president Donald Trump och tidigare amerikansk FN-ambassadör, erkänner i en tv-intervju med CNN den 12 juli 2022 att han har hjälpt till att planera statskupper i andra länder.

      Augusti 2022

      Besvikelse och hopp efter strandat ickespridningsavtal

      Under fyra veckors tid, i augusti 2022, befinner sig världens stater i New York för att diskutera FN:s icke-spridningsavtal om kärnvapen (NPT). Det spända säkerhetsläget sätter sin prägel på konferensen och det blir ingen konsensus kring ett slutdokument. Ryssland blockerar dokumentet, som behöver godkännas av alla 191 länder som deltar. Inte heller under mötet 2015 lyckades man nå konsensus.

      Trots det tas en del progressiva steg. Ett är det uttalande som, med hänvisning till kärnvapnens katastrofala humanitära konsekvenser, markerar att ”det är i mänsklighetens intresse att kärnvapen aldrig, under några omständigheter, används igen”. 145 stater ställer sig bakom formuleringen, men Sverige finns inte med på listan. Det är en skillnad mot översynskonferensen 2015, då Sverige uttryckte att kärnvapen gör oss mindre säkra och att dess roll i policys och dokument bland annat därför bör minskas. Enligt Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), Svenska Freds och Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK), är det ett tydligt tecken på en svensk anpassning för att inte stöta sig med Natos kärnvapenstater.

      FN:s icke-spridningsavtal om kärnvapen (NPT) hölls i augusti 2022
      FN:s icke-spridningsavtal om kärnvapen (NPT) hölls i augusti 2022. Foto: IKFF

      September 2022

      FN: Över 700 barn i Somalia döda av undernäring

      Runt 730 barn har mellan januari och juli dött på vårdinrättningar som behandlar undernärda personer i Somalia, rapporterar FN. Världsorganisationen varnar också för att den verkliga siffran skulle kunna vara mycket högre.

      Ett undernärt barn som undersöktes på ett sjukhus i Somalias huvudstad Mogadishu i lördags
      Ett undernärt barn som undersöktes på ett sjukhus i Somalias huvudstad Mogadishu i lördags. Foto: Farah Abdi Warsameh/AP/TT

      Amerikanskt fartyg på Gotland: ”Påtaglig närvaro sedan Natoansökan”

      Det amerikanska amfibietransportfartyget USS Arlington (LPD 24) besöker Gotland. Syftet med fartygets besök är enligt Försvarsmakten att visa upp personal samt att fylla på sina depåer av bränsle och förnödenheter.

      – Sedan Natoansökan har vi dock sett en påtaglig närvaro av amerikanska styrkor, säger Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska freds.

      Proteststorm i Iran efter Masha Aminis död

      Omfattande protester mot den iranska regimen utbryter i landet efter att 22-åriga Mahsa Amini avlider under oklara omständigheter, efter att ha gripits av landets ”moralpolis” för att inte ha burit sin huvudsjal ”på korrekt vis”. Enligt flera vittnen ska kvinnan ha dött till följd av tortyr. Protesterna i Iran får snabbt spridning och stöttas av kvinnor runt om i världen.

      Masha Aminis död föranledde omfattande protester i Iran
      Masha Aminis död föranledde omfattande protester i Iran. Foto: Middle East Images/AP/TT

      Oktober 2022

      Barnadödlighet ökar i krigets Tigray

      Nästan två år efter att kriget inleddes i Tigrayregionen i Etiopien är spädbarnsdödligheten fyra gånger vanligare än före kriget. Den etiopiska regionens fem miljoner invånare lider stor brist på sjukvård och mediciner, enligt en studie som lokala myndigheter genomför med stöd av FN.

      Ny ursäkt till samiska folket från Svenska kyrkan

      Svenska kyrkan ber det samiska folket om ursäkt för att ha bidragit till koloniala övergrepp. Det rör sig bland annat om att ha verkat för skolor som skilt på barn och föräldrar samt delaktighet i att rasbiologer kunde ”studera” samer. Det är andra gången som Svenska kyrkan ber samerna om ursäkt. Den första officiella ursäkten framfördes i november 2021.

      Svenska kyrkan framför sin andra officiella ursäkt till det samiska folket för att ha bidragit till övergrepp och förtryck
      Svenska kyrkan framför sin andra officiella ursäkt till det samiska folket för att ha bidragit till övergrepp och förtryck. Foto: Fredrik Sandberg/TT

      FN fördömer Rysslands olagliga annekteringar

      FN:s generalförsamling röstar med en överväldigande majoritet för att fördöma Rysslands olagliga annektering av de ockuperade ukrainska regionerna Cherson, Luhansk, Donetsk och Zaporizjzja. Sammanlagt 143 av de 183 medlemsländerna röstar för ett fördömande av Ryssland. Fem röstar emot och 35 lägger ned sina röster.

      November 2022

      Rädda barnen om Tidöavtalet: ”Skillnad på barn och barn”

      Rädda barnen uttrycker oro över hur Tidöavtalet, som slöts mellan M, KD, L och SD, kommer att påverka barn i Sverige.

      ”Rädda Barnen är djupt oroade över att regeringen och deras samarbetspartier, lägger så många förslag som kränker barns rättigheter. Vi befarar att det är de barn som redan lever i de mest utsatta och svåra situationerna, som kommer att drabbas hårdast”, skriver organisationen i ett pressmeddelande.

      Partiledarna Jimmie Åkesson (SD), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) håller en gemensam pressträff i riksdagens presscenter angående regeringsbildningen och presenterar ”Tidöavtalet”
      Partiledarna Jimmie Åkesson (SD), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) håller en gemensam pressträff i riksdagens presscenter angående regeringsbildningen och presenterar ”Tidöavtalet”. Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT

      S kräver besked om kärnvapen på svensk mark

      Socialdemokraterna begär att utrikesminister Tobias Billström (M) och försvarsministern Pål Jonson (M) kommer till utrikes- respektive försvarsutskottet. Detta för att ”klargöra” regeringens inställning till kärnvapen på svensk mark.

      Ja till lag om utlandsspioneri

      Den 16 november antar riksdagen det starkt kritiserade förslaget om utlandsspioneri, som bland annat innebär ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Lagändringarna kritiserats från många håll med hänvisning till att de kommer att skada yttrandefriheten och medias möjlighet att granska oegentligheter och missförhållanden i exempelvis internationella insatser och samarbeten.

      Samma dag som riksdagen röstade om utlandsspionerilagen höll Stödkommittén för Julian Assange en manifestation utanför riksdagen
      Samma dag som riksdagen röstade om utlandsspionerilagen höll Stödkommittén för Julian Assange en manifestation utanför riksdagen. Foto: Jenny Rönngren/Syre

      Nordisk fredsallians mot militarism

      Ett fyrtiotal organisationer från bland annat Danmark, Finland, Sverige och Norge påbörjar arbetet för en nordisk fredsallians. Som ett alternativ till rustning och militarism, ska nätverket utbyta och sprida kunskap för att främja en nordisk icke-militär freds- och säkerhetspolitik.

      ICRC larmar: Undernäring ökar kraftigt bland afghanska barn

      Antalet barn som lider av undernäring och lunginflammation har ökat lavinartat i Afghanistan under det senaste året. Familjer tvingas välja mellan värme eller mat, uppger Internationella Rödakorskommittén, som uppmanar internationella utvecklingsorgan att återvända till landet.

      Afghanska barn som arbetar i en tegelfabrik i utkanten av Kabul, Afghanistan, i augusti 2022
      Afghanska barn som arbetar i en tegelfabrik i utkanten av Kabul, Afghanistan, i augusti 2022. Barnarbete i Afghanistan har ökat sedan ekonomin kollapsade efter talibanernas maktövertagande för mer än ett år sedan. Foto: Ebrahim Noroozi/AP/TT

      December

      SEB och AP3 investerar i kärnvapenbolag

      Storbanken SEB har lån i utländska kärnvapenbolag och statliga Tredje AP-fonden fortsätter att finansiera kärnvapenindustrin med svenska pensionspengar, visar en ny rapport.

      Fortsatt våld mot civila i Tigray

      Eritreanska styrkor fortsätter att döda civila i regionen Tigray i Etiopien, enligt en rapport från FN-organ och ickestatliga organisationer. Detta trots att en överenskommelse om vapenvila slutits mellan huvudparterna i konflikten. Någon nödhjälp från WHO når heller inte fram.

      Flickor håller en banderoll som stödjer vapenvila mellan Etiopiens regering och rebellerna i Tigray i samband med en gatufestival i Mekele
      Flickor håller en banderoll som stödjer vapenvila mellan Etiopiens regering och rebellerna i Tigray i samband med en gatufestival i Mekele. Foto: AP/TT

      Vapenhandel ökar trots störda leveranskedjor

      Internationell vapenhandel fortsätter att växa, trots störningar i leveranskedjorna, enligt en rapport från fredsforskningsinstitutet Sipri.

      11 000 barn döda eller lemlästade i Jemen

      Mer än 11 000 barn har sedan 2014 dödats eller lemlästats under kriget i Jemen, uppger FN. Omkring 2,2 miljoner barn är akut undernärda, en fjärdedel av dem är yngre än fem år, och är extremt utsatta för kolera, mässlingen eller andra sjukdomar som går att vaccineras mot.

      Svenska försvaret rustar – beställer fler robotar från USA

      Försvarets materielverk (FMV) har gjort en ny beställning av robotar till luftvärnssystemet Patriot från USA, rapporterar SVT Nyheter.

      Luftvärnssystemet Patriot har levererats till Försvarsmakten och beställning av ytterligare robotar har gjorts
      Luftvärnssystemet Patriot har levererats till Försvarsmakten och beställning av ytterligare robotar har gjorts. Foto: Johan Nilsson/TT
  • Krönika