Fredsrörelsen: ”Sveriges vapenexport eldar på kriget i Ukraina”

Det var den 24 februari som ryska styrkor påbörjade en invasion av Ukraina. Den ukrainska presidenten har manat till motstånd och även bett omvärlden om bistånd, framförallt efterfrågas militär hjälp.

Inom ramen för EU-samarbeten har Sverige beslutat att skicka pansarskott, skyddshjälmar och skyddsvästar till Ukraina. Det är första gången sedan andra världskriget som Sverige skickar vapen till ett annat land i konflikt. Beslutet har mött liten kritik, tvärtom verkar det råda bred konsensus bland riksdagspartierna att bistå Ukraina militärt.

Under en presskonferens på söndagen sade statsminister Magdalena Andersson att Sverige och Europa befinner sig i “en exceptionell situation”.

– Min första och sista fråga som statsminister är vad som bäst tjänar Sverige och svenska folkets säkerhet. Min slutsats är att vår säkerhet bäst tjänar på att vi nu stöttar Ukrainas möjligheter att försvara sig mot Ryssland, sade Magdalena Andersson till TT.

Vänsterpartiet splittrat

Hon fick under måndagen stöd i riksdagen för förslaget, enbart Vänsterpartiet framförde invändningar mot att Sverige skickar pansarskott. Fem vänsterpartister frångick partilinjen och avstod från att rösta.

– Det här är inte en enkel fråga. Vi anser att det finns skäl att hålla på det regelverk som finns för vapenexport. Ska man ändra på det krävs en mer noggrann analys, sade Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ali Esbati till SVT.

Stödpaketet omfattar 5 000 pansarskott 86, 5 000 skyddsvästar, 5 000 hjälmar och 135 000 fältransoner. Dessutom ger Sverige ett direkt stöd på 500 miljoner kronor till Ukraina för att stärka landets försvar. Leveransen kommer att ske snarast möjligast även om ingen exakt tidsplan kan presenteras, meddelade försvarsminister Peter Hultqvist.

– Det här är frågor som man av säkerhetsskäl inte ska prata om. Men det är klart att vi ska göra det här så fort som möjligt, säger Peter Hultqvist till TT.

Fredsrörelsen kritisk

Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, IKFF, är kritiskt till Sveriges militära stöd till Ukraina.

– Vi tycker det är jättetråkigt att Sverige fattar beslut som eldar på kriget. Sverige har en lagstiftning som egentligen förbjuder export av vapen till länder i väpnad konflikt. Att man så enkelt lägger den hållningen åt sidan är jättetråkigt. Mer vapen förlänger kriget och gör det mer dödligt. Det ligger inte i civilbefolkningens intresse, säger Malin Nilsson.

Hon betonar att just den typ av pansarvapen som Sverige ska skicka till Ukraina lätt hamnar i fel händer, eftersom de är enkla att använda för i princip vem som helst. De skulle alltså finnas kvar i landet om Ryssland får makten i Ukraina, precis som vapen finns kvar i Afghanistan och har stärkt talibanernas position.

– Det finns inga rätta händer för de vapnen, de vandrar lätt vidare. Det här är ett förhastat och kortsiktigt beslut, säger Malin Nilsson.
 
Dessutom innebär det att Sverige får svårt att agera diplomatiskt, betonar hon.

– När man tydligt tar ställning för vapen säger man upp sin chans att vara medlare, en roll som Sverige ofta har velat inta historiskt. Vi skulle vilja se ett mycket mer långsiktigt tänkande, säger Malin Nilsson och tillägger:

– Det Ryssland gör är ett uppenbart brott mot folkrätten, men genom att ge vapen triggar Sverige konflikten ytterligare. Det kommer att bli en upptrappning.

Men menar ni att Sverige bara borde lämna Ukraina i sticket?

– Absolut inte, men det som behövs är väldigt tydlig humanitär hjälp och stöd till det ukrainska och ryska civilsamhället. Det är där alternativen för att bygga fred formuleras. Vi måste tänka långsiktigt. Hur ska samhället se ut när kriget är över? Många hoppas på att det här blir slutet för Putinregimen, men det finns inget som säger av Ryssland inte kan tas över av en annan makthavare som är lika despotisk. Därför behöver vi stärka de demokratiska krafterna inne i Ryssland. Jag tror inte humanitär hjälp och stöd till civilsamhället skulle stoppa kriget i morgon, men alla konflikter vi har sett har förvärrats av att man skickar vapen, säger Malin Nilsson.

Hon menar att Sverige i stället borde stödja civilsamhället i båda länderna, dels ekonomiskt, dels genom att hjälpa till att bygga upp kapacitet för demokrati och mänskliga rättigheter, till exempel genom utbildningar och kunskapsutbyte.

Patriarkala strukturer

Förutom dödandet och trauman hos befolkningen leder krig också till att patriarkala strukturer skapas och förstärks.

– Vi ser redan nu hjälteberättelser om ukrainska män som slåss för sitt fosterland. Det kan vara värt att notera att Ukraina just nu delar upp sin befolkning enbart baserat på kön, säger Malin Nilsson, och syftar på att alla män över 18 år tvingas, i vissa fall mot sin vilja, delta i kriget, medan landet vädjar om att kvinnor och barn ska evakueras.

– Männen förväntas dö och slåss för landet, medan kvinnor och barn klumpas ihop till offer. Könsrollerna förstärks under krig. Det är ett problem när konflikten tar slut. Det blir många steg tillbaka i jämställdhetsarbetet, säger Malin Nilsson.

Hon ifrågasätter att västvärlden inte har jobbat mer förebyggande för att hindra Putins framfart. Till exempel genom att inte göra sig beroende av rysk gas och olja, ge mer stöd till demokratirörelser och utesluta Ryssland ur internationella samarbeten. Vad gäller Sveriges del är hon också kritisk till att vi inte tydligt tagit ställning till det globala förbudet mot kärnvapen.

– Det har funnits en idé bland vissa om att kärnvapen skulle upprätthålla stabiliteten i världen. Den är grusad nu. Den rädsla som många upplever har man kanske inte känt sedan kalla kriget, säger Malin Nilsson.

En ljusglimt i det hela skulle kunna bli en annan syn på kärnvapen, tror hon.

– Jag hoppas att det här sätter fart på debatten om nedrustning. Vi kan inte ha ett antal stater som håller folk i gisslan med de här vapnen, säger hon.

Förutom fredsrörelsen finns det också konspirationsteoretiker som är emot att Sverige stöttar Ukraina, men då med argumentet att Putin skulle göra rätt i att anfalla Ukraina. Vad tänker ni om det?

– Att gruppera ihop fredsrörelsen med konspirationsteoretiker och folk som är positiva till Putin känns extremt orättvist. Vi vill att Sverige ska stötta demokratirörelsen i Ryssland. Vår kritik har inget att göra med specifikt Ryssland och Ukraina utan vi har varit emot vapenexport i 100 år, säger Malin Nilsson.

Även Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, som kallas Svenska freds, är negativa till vapenexporten. I ett pressmeddelande skriver de att den ryska invasionen är en folkrättsvidrig attack, men att skicka vapen är fel beslut. Föreningen menar att det inte finns någon militär lösning på kriget i Ukraina och att de 5 000 pansarskotten inte gör någon avgörande skillnad för utfallet i kriget, utan kommer att försvaga Sveriges roll som röst för medling och diplomati.

Istället föreslår Svenska freds att regeringen bör fortsätta införa och upprätthålla sanktioner riktade mot den ryska ledningen och eliten, samt avsluta all handel med gas, olja och uran. Sverige bör också verka för alla former av diplomatiska initiativ och förbereda sig på att ta emot flyktingar från krisen.

– Pausa alla militära övningar. Sverige övar denna vecka tillsammans med det amerikanska försvaret i Älvdalen. Denna sorts övningar riskerar att höja konfliktnivån och spänningarna. I detta läge bör alla militära övningar i vårt och Rysslands närområde pausas, skriver Svenska freds i ett pressmeddelande.

Föreningen Kvinnor för fred stämmer in i kritiken mot Sveriges vapenexport.

”I solidaritet med Ukrainas folk, begär vi att alla krigshandlingar upphör och att förhandlingar återupptas för att finna en politisk lösning på konflikten”, står det i ett uttalande.

Putin och kärnvapen kan inte få finnas i samma värld