FN:s konvention om förbud mot kärnvapen antogs i FN:s generalförsamling 2017, då 122 länder, däribland Sverige, röstade för konventionen. Men 2019 valde Sverige att backa och ta avstånd från det tidigare beslutet, bland annat efter varningar från USA om att ett undertecknande skulle få negativa konsekvenser för Sveriges försvarssamarbete med landet.

Det första startpartsmötet för konventionen, som trädde i kraft i januari 2021, hölls i förra veckan i Wien – något fördröjt på grund av coronapandemin. Att Sverige, trots beslut om att stå utanför, deltog som observatör tillsammans med länder som Norge, Tyskland, Finland och Nederländerna, välkomnades av svenska kärnvapenkritiker.

Men det svenska anförandet under mötet ledde dessvärre till besvikelse. Det bestod mestadels av kritik mot avtalet, som påpekanden om dess brister och att inga kärnvapenstater anslutit sig. Sverige framhöll även att regeringens beslut om att ”varken signera eller ratificera avtalet” står fast.

Signal till Nato

Svenska Freds var en av de föreningar som hade representanter på plats under mötet och anser att anförandet var ”extremt opassande” och mer kritiskt även i jämförelse med de Natoländer som var på plats.

– Sveriges hårda kritik såg många som ett hån mot alla de länder som kämpar hårt för att driva på för nedrustning. Att säga att avtalet är dåligt på grund av att kärnvapenstaterna bojkottar det, är att ge kärnvapenstaterna ännu mer legitimitet i en tid då kärnvapenhotet ökar, säger Gabriella Irsten, ansvarig för fred och nedrustningsfrågor på Svenska Freds.

Hon tycker att kritiken mot att kärnvapenstaterna bojkottar avtalet bör riktas mot dem, och inte mot det avtal som försöker driva på för internationell nedrustning. Sveriges anförande tolkar hon som en signal till Nato, i och med den svenska ansökningsprocessen.

– Enligt S-kongressens beslut från november 2021 ska Socialdemokraterna verka för att utveckla och förtydliga kärnvapenkonventionen, med målet att Sverige ska ansluta sig. Något sådant arbete gjordes inte från svensk sida på detta möte. Det enda sättet att tolka Sveriges anförande är att regeringen försöker visa sig Natodugliga, säger Gabriella Irsten.

”Respektlöst”

Svenska läkare mot kärnvapen, SLMK, som också var på plats i Wien, tycker att det svenska tonläget och den skarpa kritiken som framhölls var respektlös mot de kärnvapenfria länder som tar ansvar för att driva på för kärnvapennedrustning.

– Vi oroas starkt över Sveriges uttalande om att avtalet inte är realistiskt på grund av att kärnvapenstaterna inte är med. Först kommer förbud, sedan nedrustning, det är så internationell humanitär rätt fungerar och Sverige borde vara medvetna om detta, säger Josefin Lind, generalsekreterare för SLMK, och fortsätter:

– Sveriges anförande bevisar att militära samarbeten och Natomedlemskap numera är viktigare än multilaterala nedrustningsavtal och diplomati.

Viktiga beslut

Trots Sveriges kritik mot avtal och dess utformning, fattade statsparterna flera viktiga beslut under mötet. Bland annat om hur man ska främja att fler länder går med samt, hur statsparterna ska jobba för att konventionen ska stärka andra avtal samt hur kärnvapenstater ska nedrusta när de går med.

– Irland och Thailand lade till exempel fram ett konkret förslag om hur man kan jobba med att få förbudet att stärka andra nedrustningsavtal, som icke-spridningsavtalet. Det resulterade i beslut om utnämning av en informell samordnare för att formulera områden för samarbete mellan förbudet och icke-spridningsavtalet, samt samarbeta med andra internationella organ, såsom Internationella atomenergiorganet (IAEA) och Provstoppsavtalets genomförandeorganisation (CTBTO), berättar Gabriella Irsten.

Med på mötet fanns även atombombsöverlevare. Stöd för människor som utsatts för massförstörelsevapens fasansfulla konsekvenser var också något som statsparterna fattade beslut om.

– Avtalet är det enda i sitt slag i att erkänna atombombsöverlevare och inkludera deras rätt till stöd och bland annat beslutades att upprätta en fond för att stödja dem. Det fastställdes även en tioårig deadline för förstörelse av kärnvapen för kärnvapenstater som ansluter sig, och beslöts att fördöma de senaste kärnvapenhoten, säger Josefin Lind.

En tredjedel förbjuder kärnvapen

Trots att Sverige – i och med militära samarbeten med kärnvapenstater och den nu påbörjade Natoprocessen – verkar distansera sig alltmer från avtalet, växer antalet länder som ratificerar det. Dagen innan mötet valde Östtimor, Grenada och Kap Verde att gå med och sist ut är Malawi. Därmed hamnar antalet länder som har ratificerat avtal på 66.

– Det betyder att en tredjedel av världens alla länder nu är med och förbjuder kärnvapen, säger Gabriella Irsten.

Dessutom uppgav ytterligare åtta länder, Brasilien, Demokratiska republiken Kongo, Dominikanska republiken, Ghana, Indonesien, Moçambique, Nepal och Nigeria, under mötet, att de förbereder en ratificering. Även Schweiz har öppnat upp för att i slutet av året ompröva sitt tidigare beslut om att avvakta med anslutning.

Natomedlem och kärnvapenmotståndare?

Regeringen har tidigare uttryckt att ett Natomedlemskap inte är ett hinder för att Sverige ska arbeta för fred och nedrustning. ”Sverige kommer att fortsätta att vara en stark röst för nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll även som framtida Natomedlem. Det gemensamma målet är en värld fri från kärnvapen”, sa utrikesminister Ann Linde i samband med att hon presenterade den nya utrikespolitiska deklarationen.

Samtidigt är Nato tydliga med att de är en kärnvapenallians: ”Så länge som kärnvapen finns i världen kommer Nato att förbli en kärnvapenallians”, står att läsa på deras hemsida.

Men trots motsägelsen, föreligger inga rent juridiska hinder att ratificera FN:s konvention mot kärnvapen och samtidigt vara Natomedlem, även om det kan innebära stor press och kräva hårt arbete, berättar Gabriella Irsten.

– Det skulle innebära att det skulle vara förbjudet för Sverige att ha kärnvapen på svenskt territorium, Sverige skulle inte kunna delta i den gemensamma planeringen av kärnvapenaktiviteter inom Nato, och inte heller delta i de gemensamma kärnvapenövningarna. Sverige måste redan nu vara tydligt med att ta avstånd från Natos kärnvapenaktiviteter för att kunna fortsätta arbeta för kärnvapennedrustning, säger hon.

Josefin Lind är av samma uppfattning. Det är möjligt, men politiskt svårt – som Natomedlem. Att säga att man vill att kärnvapnen ska avskaffas och samtidigt acceptera Natos firts-use policy och delta i övningar med kärnvapen, är en svår, och inte särskilt trovärdig, linje.

– Främst då USA och Nato tydligt har tagit avstånd från konventionen.
Sverige har sedan flera år utgjort en allt svagare röst för nedrustning och anpassat sin politik efter kärnvapenstater och deras allierade. Som fullvärdig medlem blir det ännu svårare att verka för nedrustning. Hur man ska lyckas med detta kan vi inte se framför oss.

Läs mer: 

Länderna samlas emot kärnvapen ”Förinta dem innan de förintar oss”

Fredsrörelsen växer – trots Natobeslut: ”Vi ger aldrig upp”

Så tycker svenska fredsrörelsen om Nato: ”Behöver diskutera kärnvapen”

Samtidigt som Chalmers utfärdade sitt manifestationsförbud i veckan avbokades israeliska Elbit systems svenska dotterbolag från en jobbmässa på högskolan. Förbudet har nu hävts, och orsaken till protesterna kvarstår.

Elbit systems är en av Israels största tillverkare av elektroniska system för vapen och försvarsteknologi. Sedan 2020 finns en svensk filial i Göteborg och så sent som i slutet av oktober tecknades ett nytt tioårigt ramavtal mellan Elbit systems Sweden och Försvarsmakten till ett värde av 1,7 miljarder kronor.

I ett öppet brev till utrikesminister Tobias Billström och utrikeshandelsminister Johan Forssell begär Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) att regeringen ska kräva en omedelbar vapenvila i Gaza, och att attacker mot civila omedelbart upphör. De uppmanar också regeringen att bryta avtalet med Elbit, för att uppfylla sin skyldighet att verka för upprätthållandet av internationell rätt och internationell fred och säkerhet.

Stödjer indirekt krigsbrott

Det aktuella avtalet innebär att Elbit systems Sweden kommer att leda den svenska arméns digitaliseringsprocess och medför en omfattande expansion av företaget. Det framgår av ett pressmeddelande från Elbit systems Sweden. Moderbolaget Elbit systems marknadsför sitt krigsmateriel som ”stridstestat” vilket innebär att det har använts mot den palestinska befolkningen enligt exempelvis organisationen Corporate watch.

Genom att köpa produkter av dotterbolaget stödjer Sverige de pågående folkrättsbrotten och krigsbrotten, menar IKFF. Oftast är det vapenexport som är föremål för kritik, och det finns riktlinjer som säger att Sverige inte ska sälja vapen till krigförande stat, något som dock inte följs. Export till de stridande parterna i kriget i Jemen är ett av exemplen på det.

– Vi kritiserar oftast Sveriges vapenexport, men resonemanget funkar även för import. Man vill inte sälja vapen till krigförande stater eftersom det legitimerar kriget, och det är samma sak här, att sluta avtal just nu med ett israeliskt krigsmaterielföretag ger legitimitet åt företagets verksamhet och deras inblandning i det som Israel nu gör Gaza, säger Lina Hjärtström, ansvarig för politiskt påverkansarbete på IKFF.

Skyller på långa avtal

Nu är det här inte första gången Sverige gör affärer med Elbit och att Sverige köper israeliskt krigsmateriel har också lett till att Sverige exporterar krigsmateriel till Israel, enligt uppgifter från Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som Svenska freds redogör för på sin vapenkarta.

– Det är ett problem vi ser hela tiden, Sverige ingår otroligt långa avtal och binder upp sig i komplexa försvarssystem som kräver mycket underhåll och uppdateringar, som gör att Sverige skapar ett beroende av samarbetet med problematiska aktörer, eller som i det här fallet där vi ser belägg för att Israel begår krigsbrott, säger Lina Hjärtström.

Men det är inte alls omöjligt att bryta dylika avtal.

– Man kan dels luta sig mot FN-stadgan som säger att man ska arbeta för fredliga lösningar. Sverige är också statspart till FN:s vapenhandelsavtal. Det täcker förmodligen inte just de här Elbit-produkterna, eftersom det verkar handla om digitalisering inom militären, att produkterna används mer för att bestämma vem man ska skjuta än att vara själva vapnet. Men vapenhandelsavtalet innehåller också skrivningar om syftet, att förhindra att vapenhandeln hindrar internationell fred och säkerhet och att vapen används för att begå brott mot internationell humanitärrätt – krigets lagar – eller mot de mänskliga rättigheterna.

"Oacceptabelt"

– Nu när FN:s säkerhetsråd lyckats enas om vikten av humanitär paus skulle jag säga att det är oacceptabelt att stödja aktörer som inte agerar i enlighet med det. Regeringen och ISP hänvisar ofta till vad lagstiftningen tekniskt tillåter och inte, även när man har möjlighet att agera på ett moraliskt riktigt sätt. Att ducka undan sitt ansvar för att försöka stoppa pågående krigsbrott med hänvisning till att vapenaffärer inte är olagliga tycker vi är oacceptabelt, säger Lina Hjärtström.

Det är regeringen som har det yttersta ansvaret för svensk vapenexport, fortsätter hon:

– Även om det inte finns samma regelverk för vapenimport borde regeringen se till att alla svenska myndigheter agerar för att upprätthålla folkrätten och aldrig legitimera krigsbrott. Nu har man har inte utnyttjat sitt handlingsutrymme. Vi fördömer allt våld mot civila, från alla aktörer. Regeringen har hittills misslyckats med att ta ställning mot våldet, och för folkrätten.

Den nuvarande situationen sätter fingret på problemen med vapenhandeln – det här riskerar alltid att hända, menar Lina Hjärtström.

– Vi ser att vapen inte skapar säkerhet, utan skapar möjligheten att bedriva krig. Den tar investeringar från annat som kan skapa säkerhet. Enligt siffror från SIPRI för år 2022 utgör Israels militära utgifter 12,17 procent av statens offentliga utgifter, att jämföra med Sveriges andel som ligger på 2,72 procent.

Omstridd medverkan på mässa

I veckan var företaget Elbit också i händelsernas centrum när Chalmers tekniska högskola i Götebörg på måndagen meddelade det ovanliga beslutet att förbjuda manifestationer på sitt campus. Rektor Martin Nilsson Jacobi och studentkårens ordförande Isabelle Jarl skrev i ett gemensamt uttalande att det handlade om allmänna oroligheter i världen och att man ville säkerställa en trygg arbetsplats för studenter och anställda.

Samtidigt hade protester riktats mot Chalmers med anledning av att Elbit systems Sweden skulle medverka på den arbetsmarknadsmässa som ägde rum på högskolan i tisdags, och som arrangerades av studentkåren.

Privatpersoner hade bedrivit namninsamlingar via organisationen Skiftet och Svenska freds hade i en blixtaktion uppmanat människor att kontakta mässan och kräva att de avslutar samarbetet med vapenföretaget.

I sista stund, dagen efter beskedet om allmänt förbud mot politiska manifestationer, drogs företagets medverkan in. Enligt uppgifter från Chalmers pressavdelning var det ett gemensamt beslut av högskolan, studentkåren och Elbit systems Sweden, som togs efter att man fått kännedom om en eventuellt planerad manifestation i samband med mässan.

"Knappast en slump"

Enligt Chalmers var det inte enbart kritiken mot Elbits medverkan som föranledde förbudet.

Ett antal olika händelser där både studenter och anställda upplevt otrygghet, starkt obehag och hot ligger bakom, men vi hoppas snart kunna justera detta, så länge vi kan säkerställa trygghet och arbetsmiljö här, skriver Chalmers pressavdelning i ett mejl till Syre.

I Göteborg finns nätverket Stäng ner Elbit, som planerade en lugn manifestation med flygbladsutdelning på arbetsmarknadsmässan, på initiativ av ett antal engagerade studenter och anställda.

Vi har svårt att se Chalmers beslut kring ”politiska manifestationer” som något annat än en direkt respons på det. Om de med ”allmänna oroligheter” hänvisar till den senaste tidens motståndsvåg i Palestina och Israels folkmordsrespons (vilket man väl i sammanhanget kan anta) så har de haft över en månad på sig att reagera, så att det här beslutet kommer direkt efter att protesten mot Elbit flammade upp är knappast en slump, skriver de i ett mejl.

De skriver också att ”det går inte att tolka förbudet på annat sätt än att Chalmers värderar kontakterna med folkmordsprofiterande företag över studenters rätt att uttrycka sina åsikter och att de tänker kämpa för att kunna upprätthålla dessa kontakter”.

"Kan fråga sig hur man resonerat"

Manifestationsförbudet väckte förvåning och upprördhet, och många menar att det går stick i stäv med yttrandefriheten. Och redan på fredagen meddelade Chalmers rektor Martin Nilsson Jacobi att förbudet hävs:

– Vi ser och hör att beskedet om att inte tillåta politiska manifestationer har skapat starka reaktioner och väckt känslor, sa han då till Göteborgs-Posten.

Att Chalmers är en stiftelse och sålunda en privat aktör betyder att de får ha ordningsregler. För ett statligt universitet skulle det vara annorlunda. Då är det staten som begränsar mötesfriheten vilket kräver stöd i lag, förklarar Mikael Ruotsi, universitetslektor vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet.

– Men oavsett kan enskilda personer ha en rätt att demonstrera på platser dit allmänheten har tillgång. Jag kan konstatera att det blir svårt upprätthålla ett sådant förbud, man kan fråga sig hur man har resonerat.

Läs mer: 

Chalmers backar – tillåter manifestationer

Manifestationsförbud på Chalmers sågas – ”Inte tillräckliga skäl”

Israels krigsnota: 28 miljarder per dag

Protester mot israelisk vapenfirmas filial i Göteborg

När fredsmässan intar Solidaritetshuset i Stockholm på lördag är det inte för att dryfta teorier om de mest aktuella konflikterna, utan målet är att ta ett helhetsgrepp om fredsfrågan tillsammans med människor som arbetar med den i praktiken. Inte minst vill man få upp på agendan att fred och miljö är tätt sammanbundna områden.

– Vi försöker få ett samlat fokus och inte bara en brandkårsutryckning om den senaste konflikthärden, utan vi säger att alla frågor är en och samma. Dessutom har vi den starka lokala kopplingen, med Matvärn från Jämtland och Ångermanland, Skogsvärn från Södertörn och Grönt initiativ från Tensta som tar upp hur vi kan stärka tilliten lokalt, säger en både laddad och stressad Tord Björk.

Han hör till föreningen Jordens vänner som är en av mässans arrangörer och som för några år sedan myntade parollen Fred på jorden, fred med jorden, ett budskap som förekommit i olika fredssammanhang sedan dess, och som har att göra med vad Tord Björk anser är fundamentalt i strävan mot en fredlig värld.

– Det är oerhört viktigt att vi ser att fredsfrågan har två sidor, dels den mellan människor och den mellan länder, men det andra är att vi också måste ha ett annat förhållningssätt till naturen.

Organiserat ifrågasättande

Han hoppas att mässan kan bli början på en mer organiserad verksamhet runt hela landet för den sammanhållna idén om fred och klimatomställning.

– Och att få ett mer organiserat ifrågasättande av den här politiken med ensidig militär upprustning, och börja räkna på vad för mer konstruktivt vi kan använda militärbudgetpengarna till. Det finns en väldigt rädsla i dag, man känner att det är så tyngande med alla konflikter och att man så helt och hållet har ändrat den svenska välfärds- och utrikespolitiken. Många känner sig maktlösa, säger Tord Björk.

Bilden av det vänliga Sverige har bytts mot en där vi nu är ledande i en nyliberal och militärhetsande värld, fortsätter han.

– Jag hoppas att det här kan förlösa någonting, när vi får ihop alla som genuint och utan dubbla måttstockar samlas i att det här är ett gemensamt problem som vi gemensamt måste ta itu med det, och att folk kommer ur sina fack och silos. När man pratar med folk håller de med om att fred och miljö är samma sak, det är partierna som försöker separera dem. Men vi kan inte ena dan säga att Sverige lever som om vi har fyra planeter, och nästa dag att vi ska satsa enorma mängder på militär upprustning.

Ny arbetsgrupp lanseras

Bland deltagarna på mässan finns Stockholms fredsförening, som är Svenska freds- och skiljedomsföreningens lokala sektion. De tar tillfället i akt och lanserar i helgen en arbetsgrupp för fred och rättvis klimatomställning, ett upprop för att samla folkrörelser kring vad de menar är dagens två ödesfrågor, väpnad konflikt och klimatkrisen.

På programmet står också ett samtal med ledaren för det kurdiska Demokratiska unionspartiet PYD, Salih Muslim, som kommer att finnas med på länk för att tala om möjligheterna till fred i Rojava. 

– Det är ju ett säkerhetsmässigt bekymmer, han har gått under jorden i Rojava eftersom han ständigt är jagad av Turkiet. Så samtalet sker under former som gör att han inte kan avslöjas, förklarar Tord Björk.

Inga dubbla måttstockar

PYD hör till de kurdiska organisationer som Sverige tagit avstånd från efter påtryckningar från Turkiet i samband med Nato-ansökan och Muslim kan säkert uppfattas som en kontroversiell gäst av somliga. Detsamma gäller även för ryskan Oksana Chelysheva som varit ordförande i den rysk-tjetjenska vänskapsförening som avslöjade många av de ryska brotten mot mänskligheten i Tjetjenien.

– Det var den första organisationen som blev förbjuden enligt de nya extremistlagarna i Ryssland 2008. Hon har varit utomlands sedan dess och inte fått återvända hem, men har fortsatt med samma dokumentation av brott mot mänskligheten. Eftersom hon gör något så ovanligt som att försvara mänskliga rättigheter utan dubbla måttstockar har hon blivit anklagad för att vara ryssvänlig, berättar Tord Björk.

Lätt att prata, svårt att göra

Inför den första upplagan av fredsmässan har arrangörerna försökt att nå ut brett.

– Samtidigt är det genuint svåra saker, det är inte lätt att ordna goda kontakter med Rojava, och inte lätt att få människor som i praktiken jobbar i sina byar att komma hit. Vad som är lätt är att få folk som kommenterar, men inte att få folk som gör. Det är den radikala skillnaden här, det är en väldig elitism som har hänt, där man bara frågar etablerade experter som kommenterar utvecklingen, men inte de som organiserar. Vi har märkt det här väldigt mycket, och det gäller även den statsbidragsstödda pressen, det är en del av en professionalisering att man har släppt folkrörelserna.

– Dessutom, om man säger att alla frågor hänger ihop, då är det ett motstånd över hela linjen. Man säger att frågorna måste separeras, att det inte är begripligt för folk annars, men det är ju en lögn, slår Tord Björk fast.

Läs mer: 

”Fredsaktivister får alltid skit när det blir krig”

”Grön omställning för Ukraina närmare EU och främjar fred”

”Frankrike för en militaristisk politik genom att väpna Armenien, uppmuntra revanschistiska krafter i Armenien och lägga grunden för att nya krig ska kunna provoceras fram i vår region”, sa Azerbajdzjans auktoritäre president Ilham Aliyev via ett uttalande som läses upp av en talesperson i Baku, skriver TT.

Enligt Politico har Frankrike Europas största armeniska minoritet eller ”diaspora” och har traditionellt sett medlat i den flera decennier gamla konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om Karabach.

Frankrikes utrikesminister Catherine Colonna sa vid ett blixtbesök i Armenien i början av oktober att Paris kommer att leverera militär utrustning till Armenien.

Några dagar efter utrikesministerns blixtbesök undertecknades ett kontrakt om köp av militärutrustning från den franska vapentillverkaren Thales Group.

Enligt Politico undertecknade länderna också en ”avsiktsförklaring” för köp av Mistral luftvärnssystem från vapentillverkaren MBDA – Europas största tillverkare av kryssningsmissiler.

Ländernas respektive ledare har träffats vid flera tillfällen under hösten, då primärt EU och USA har försökt medla. Men Azerbajdzjan har ställt in sin närvaro vid de senaste tillfällena och anklagat västländerna för att stå alltför mycket på Armeniens sida, skriver TT.