Zoom

Spänt läge på kärnvapenkonferens: ”Nato får Sverige att backa”

Just nu pågår årets översynskonferens av FN:s icke-spridningsavtal om kärnvapen (NPT).

I fyra veckor har världens stater befunnit sig i New York för att diskutera FN:s icke-spridningsavtal om kärnvapen (NPT). Men det spända säkerhetsläget tär på hoppet om ett effektivt resultat – och Sverige ändrar hållning.
– Det visar tydligt hur nedrustningspolitiken påverkats av Natoansökan, säger Malin Nilsson, IKFF, som är på plats i New York.

Imorgon, fredag, avslutas FN:s översynskonferens om icke-spridningsavtalet om kärnvapen (NPT) som har pågått i New York sedan den 1 augusti. Målet är att medlemsstaterna, inklusive kärnvapenstaterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA – tillika säkerhetsrådets fem permanenta medlemsländer – ska komma överens om ett gemensamt slutdokument om avtalets tre pelare; nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi. Men pågående krig och hot om kärnvapen i ett allt mer spänt säkerhetsläge – i synnerhet mellan kärnvapenstaterna – försvårar möjligheterna till framsteg.

– Vi vet ännu inte om det kommer att antas ett slutdokument, men av det vi hört hittills finns det inget som tyder på att dokumentet skulle innehålla några konkreta nedrustningsåtaganden, tidslinjer eller dylikt. Om ett dokument antas på fredag så kommer det sannolikt att vara väldigt utvattnat, eftersom konsensusregeln kräver att alla stater godkänner det, säger Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), som följer konferensen på plats i New York.

Även om det kan ses som en framgång att mötet överhuvudtaget kan hållas, med bland annat rysk, amerikansk och ukrainsk närvaro, har det spända säkerhetsläget satt sin prägel på konferensen. Kärnvapenstaterna utgör inte längre en enad front, som de ibland kunnat göra vid tidigare översynskonferenser, berättar Malin Nilsson.

– De lägger visserligen fram samma typer av argument och hänvisar alla till det försämrade säkerhetsläget som en förklaring till varför de inte kan nedrusta, men spänningarna är påtagliga.

Men trots att det – av allt att döma – inte förväntas bli några framsteg inom nedrustningsområdet, då kärnvapenstaterna fortsätter motsätta sig krav på det, har det presenterats en del progressiva förslag, enligt Malin Nilsson.

– Flera stater har exempelvis drivit på för inkluderingen av ”all genders” i arbetet för nedrustning och icke-spridning och lyft vikten av ett genusperspektiv i arbetet med dessa frågor. Det är ett nytt inslag i sammanhanget och att stater driver ett språk som rör sig bort från en konservativ syn på kön är framsteg, även om det inte speglas i slututkastet.

”Sverige gör helomvändning”

Ett annat viktigt steg som togs under konferensen var det uttalande som, med hänvisning till kärnvapnens katastrofala humanitära konsekvenser, markerar att ”det är i mänsklighetens intresse att kärnvapen aldrig, under några omständigheter, används igen”. 145 stater ställde sig bakom formuleringen, men Sverige finns inte med på listan. Det är en skillnad mot översynskonferensen 2015, då Sverige uttryckte att kärnvapen gör oss mindre säkra och att dess roll i policys och dokument bland annat därför bör minskas.

Enligt IKFF är det ett tydligt tecken på en ny svensk anpassning för att inte stöta sig med Natos kärnvapenstater. Något som de också, tillsammans med Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Svenska läkare mot kärnvapen, uppmärksammat i en insändare i DN, där de skriver att ”Svensk nedrustningspolitik är urholkad av Natoansökan”.

– När Magdalena Andersson meddelade att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato lovade hon att detta inte skulle påverka Sveriges engagemang i kärnvapennedrustning. Vi ser nu tydligt att detta inte alls stämmer utan att Natoansökan i allra högsta grad fått Sverige att backa från tidigare hållningar, säger Malin Nilsson och fortsätter:

– Just formuleringen ”under några omständigheter” var enligt Sverige inte förenlig med den pågående Natoansökan. Detta väcker såklart frågan om under vilka omständigheter Sverige tycker att kärnvapen kan användas och visar tydligt hur nedrustningspolitiken påverkats av Natoansökan, säger Malin Nilsson.

Kritiken får mothugg av utrikesminister Ann Linde (S), som bland annat hänvisar till att nedrustnings- och ickespridningsdiplomatin präglas av ”stark polarisering” och att det inte ligger i Sveriges intresse att ”polarisera frågan ytterligare”.

”Sverige har vid upprepade tillfällen, senast i de anföranden vi har framfört i kommittén för nedrustningsfrågor under den pågående översynskonferensen i New York, framfört att användning av kärnvapen skulle få katastrofala humanitära och miljömässiga konsekvenser och att alla länder har ett ansvar att se till att det aldrig sker igen”, skriver hon i en replik i DN.

I samband med att Sverige officiellt bjöds in som ansökarland till Nato lämnade utrikesminister Ann Linde (S) över ett brev, en avsiktsförklaring, till generalsekreterare Jens Stoltenberg. Där går bland annat att läsa att ”Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och försvar, vilket inkluderar den avgörande roll som kärnvapen spelar”.

Regeringen har tidigare även kritiserats för att ha backat från FN:s konvention om kärnvapenförbud (TPNW), som trädde i kraft i januari 2021. Konventionen antogs i FN:s generalförsamling 2017, då 122 länder, däribland Sverige, röstade för den. Men 2019 valde Sverige att backa och ta avstånd från det tidigare beslutet, bland annat efter varningar från USA om att ett undertecknande skulle få negativa konsekvenser för Sveriges försvarssamarbete med landet.

Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), är tillsammans med Lina Hjärtström, ansvarig för politisk påverkan i organisationen, på plats som observatörer på årets översynskonferens
Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), är tillsammans med Lina Hjärtström, ansvarig för politisk påverkan i organisationen, på plats som observatörer på årets översynskonferens. Foto: IKFF

”Skifta samtalet”

För att en dag uppnå en värld fri från kärnvapen är det enligt IKFF av yttersta vikt att fortsätta lyfta de fruktansvärda humanitära konsekvenser som kärnvapen har. Samtalet kring kärnvapen bör inte kretsa kring så kallad nationell säkerhet för stormakterna, utan om de hot som dessa vapen faktiskt innebär för hela mänsklighetens säkerhet, understryker Malin Nilsson.

– Det gör det mycket svårare att försvara fortsatt kärnvapeninnehav.

Hon ser ikraftträdandet av FN:s konvention om kärnvapenförbud (TPNW) som ett av de viktigaste stegen som har tagits inom området under de senaste åren. Något som hon menar att Sverige inte borde stå utanför.

– Att signera TPNW är det största och mest konkreta bidrag till kärnvapennedrustning som Sverige skulle kunna göra nu, förutom att dra tillbaka sin ansökan till kärnvapenalliansen Nato.

Läs mer:

”Det är beklagligt att Sverige väljer kärnvapendoktrinen”

Skarp kritik mot New York-video: ”Går inte att skydda sig mot kärnvapen”

Kritiken mot Sverige: ”Försöker vara Natodugliga”

Så tycker svenska fredsrörelsen om Nato: ”Behöver diskutera kärnvapen”