Under året har en rad spännande frågor varit på tapeten. Arbetstidsförkortning har diskuterats och basinkomst, även kallad medborgarlön, fortsätter skapa debatt. Dessutom finns flera nyheter när det gäller Försäkringskassan och försörjningsstödet. Syre har, utan inbördes ordning, listat årets viktigaste händelser inom området basinkomst, arbetsvillkor och det ekonomiska trygghetssystemet.
1) Beskattning av de ultrarika
Under året har det kommit upp flera förslag om att beskatta de allra rikaste. På G20-toppmötet, där 19 av världens länder, EU och Afrikanska unionen diskuterar världsekonomin, beslutades att man ska jobba i riktning för att beskatta de ultrarika.
Även om inget liknande beslut fattades på klimattoppmötet COP29 togs frågan upp även där. En bidragande orsak är att den rikaste en procenten av världens befolkning står för en stor andel av världens utsläpp. Frågan har också lyfts i forskningen som även tar upp hur de rikaste inkräktar på även andra planetära gränser, som den biologiska mångfalden. Tidigare i år gick miljonärer ut i ett uppror för att de vill bli beskattade. I ett annat upprop uppmanade bland annat den franske ekonomen Thomas Piketty allmänheten att trycka på för att få EU att beskatta de allra rikaste, något som dock gick i stå i oktober.
2) Några sjuka får det bättre – andra sämre
Det blev aldrig någon återgång till de striktare reglerna för att beviljas sjukpenning, vilket föreslogs i en utredning under våren. Socialförsäkringsminister Anna Tenje sade att detta behövde utredas mer och Sverigedemokraterna tog åt sig äran för stoppet. Tidigare hade Riksrevisionens granskning visat att långtidssjuka lättare kommer ut i arbete med de mjukare regler som gäller nu.
Andra förändringar skedde dock i sjukförsäkringen. De 5 400 personer som lever av sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall får höjd ersättning, vilket är glädjande då gruppen levt på existensminimum, enligt Funktionsrätt Sverige. En annan grupp som dock får det sämre är långtidssjuka flyktingar. De ska nu få det svårare att beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning, tidigare kallad förtidspension, beslutade regeringen och SD. I praktiken kommer de inte beviljas alls, enligt forskare, som ifrågasätter om lagändringen lever upp till FN:s flyktingkonvention.
I sin strävan att stoppa bidragsfusk har regeringen också beslutat att den som gör en bidragsmiss ska tvingas betala en extra avgift. Förslaget har tidigare kritiserats av flera myndigheter och organisationer, eftersom även den som gör fel av misstag kommer straffas med avgiften. Fokuset på individers fusk riskerar också att misstänkliggöra sjuka och funktionsnedsatta, varnar Funktionsrätt Sverige för.
3) FN:s specialrapportör vill införa basinkomst
Under hösten förespråkades basinkomst i en tematisk rapport från FN:s specialrapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter Olivier De Schutter. Det är minst tredje gången som basinkomst diskuteras i det sammanhanget. Denna gång handlade rapporten om att mindre villkorade ekonomiska stöd förbättrar den psykiska hälsan. Men Olivier De Schutter anser också att basinkomst kan vara bra för klimatet om den finansieras genom att skära i höginkomsttagares utgifter. Syre fick en längre exklusiva intervju med honom och du kan läsa den i början av nästa år!
4) Arbetstidsförkortning
Ett ämne som fått en rejäl skjuts under året är arbetstidsförkortning. Fackförbund har drivit frågan, Vårdförbundet har strejkat och LO har gått ut med att utreda samordnade krav om kortare arbetstid, medan bland annat organisationen Svenskt näringsliv kampanjat emot.
Samtidigt påbörjades en stor uppmärksammad studie med fyra dagars arbetsvecka, och andra studier om arbetstidsförkortning avslutades med gott resultat.
Miljöpartiet gick ut med att de vill jobba för fyradagarsveckor och Vänsterpartiet att de ville ha sex timmars arbetsdag. Även Socialdemokraterna såg ut att hoppa på tåget när en arbetsgrupp ledd av tidigare ministern Annika Strandhäll föreslog att arbetsveckan skulle kortas till 35 timmar per vecka till 2035. Men när det slutgiltiga partiprogrammet presenterades var inte förslaget med, utan enbart en luddigare skrivning om arbetstidsförkortning.
I slutet av året kom Konjunkturinstitutet med en ny studie som visade att arbetstidsförkortning skulle minska BNP men förbättra hälsan.
5) Intresset för basinkomst i USA möter motstånd
De många basinkomstprojekten som just nu pågår i USA möter motstånd av republikaner, som försöker förbjuda fler försök. Och nyligen stoppades ett projekt efter att bland annat storföretagare satsat 16 miljoner dollar för att kväsa det. Samtidigt trillar allt fler resultat från basinkomststudierna in, varav flera visar att basinkomst kan ha positiva effekter. En studie visade att basinkomsten ledde till att deltagarna fick bättre jobb och högre lön, i en annan studie fick deras barn bättre betyg. När resultaten från en stor basinkomststudie finansierad av Open-AI-grundaren och techmiljardären Sam Altman blev offentliga spred sig motståndet ända till Sverige; Svenska Dagbladets ledarskribent rackade ned på resultaten, men återgav dock flera av dem felaktigt, vilket Syres ledarskribent Valdemar Möller uppmärksammade.
6) Första studien om basinkomsten i Maricá klar
Basinkomsten i Maricá, Brasilien, har beskrivits som den mest intressanta i världen, då den har införts permanent och delas ut till hälften av befolkningen på den lilla brasilianska orten. Nu har den första studien av basinkomsten blivit klar. Fem års forskning har i vissa avseenden lett till ganska oklara resultat, visar det sig, något som vi går på djupet med i en längre artikel som vi publicerar i mellandagarna.
7) Försäkringskassan riskerar bedöma olika
Sjuka riskerar bemötas olika av Försäkringskassan, visade en ny studie från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) som släpptes under hösten. Utrikesfödda hade oftare nekats sjukpenning än personer födda i Sverige. Dessutom hade vissa kvinnor missgynnats.
Senare under året avslöjade en granskning i Svenska Dagbladet att Försäkringskassan har använt artificiell intelligens för att leta efter folk som fuskar med vård av sjuka barn, så kallat vab. Den hade oftare pekat ut oskyldiga föräldrar med utländsk bakgrund och gruppen mammor generellt felaktigt som vabfuskare.
8) Försäkringskassan kritiseras i jakten på fuskare
Under året har Justitieombudsmannen kritiserat hur Försäkringskassan jagar misstänkta fuskare. I minst två fall har myndigheten fått allvarlig kritik för att ha inkräktat på personens integritet.
Ing-Marie Andersson hängdes ut som bidragsfuskare i media, men hon överklagade och domstolen bedömde att Försäkringskassans återkrav var felaktigt. Nu stämmer hon staten för att hon behövde lägga ut kostnaderna för sitt juridiska ombud, trots att hon vann.
9) Noll basinkomstförespråkare till EU
Inga av de svenska små partierna som driver frågan om basinkomst kom in i Europaparlamentet i EU-valet. På tredje plats bland partierna under fyraprocentsspärren hamnade frihetliga Piratpartiet, som förespråkar basinkomst. Piratpartiet fick fler röster i EU-valet än i riksdagsvalet 2022, men färre än i förra EU-valet. Värdigt liv – en koalition av Feministiskt initiativ och Partiet Vändpunkt, och som också drev frågan om basinkomst inför valet fick 2 545 röster, enligt Valmyndigheten. Miljöpartiet – det enda riksdagsparti som har ett uttalat intresse för basinkomst – blev dock tredje största parti, även om de inte hade basinkomst på sin valpamflett.
10) Skulderna ökar
Allt fler personer blir skuldsatta och skulderna som hamnar hos Kronofogden var i år rekordhöga. Att staten ger skatteavdrag på räntan på lån eldar på skuldsättningen, enligt flera tunga instanser. En del av skulderna som hamnar hos Kronofogden är återkrav till Försäkringskassan. De har mångdubblats under det senaste året och i våras gav Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) ut en rapport som förklarade varför. Det handlar dels om att lagen ändrades hösten 2022, dels om att Försäkringskassan på eget bevåg parallellt infört striktare förhållningssätt till bland annat avbetalningsplaner.
11) Nya regler för gig-arbetare på gång
I mars enades EU:s social- och arbetsmarknadsministrar om det så kallade plattformsdirektivet, som ska stärka rättigheterna för gigarbetare. Det handlar om personer som jobbar via digitala plattformar, även kallat plattformsarbetare, exempelvis cykelbud, taxichaufförer eller andra enklare arbeten.
De har nästan uteslutande räknats som egna företagare, vilket har gjort att ägarna till de digitala plattformarna har kunnat slippa ge arbetarna samma rättigheter som vanliga arbetstagare, exempelvis rätt till semester och sjuklön.
Senare under året tillsatte regeringen en utredare som nu ska undersöka hur EU-direkrivet ska införas i Sverige.
Samtidigt pågår rättsliga processer sedan flera år tillbaka efter att Arbetsmiljöverket velat ställa gigföretagen till svars för arbetsmiljön. Här har domstolarna dömt olika i år. Medan företaget Wolt anses vara arbetsgivare och därmed ha ansvar för arbetsmiljö, anses Bolt inte ha något ansvar.
12) Inkomstklyftorna ökar
Över en halv miljon svenskar är reellt fattiga och har svårt att betala sina räkningar eller andra utgifter. Samtidigt ökar inkomstskillnaderna i Sverige, visar ett globalt jämlikhetsindex, där Sverige har störst skillnad i Norden. Även i regeringens budget lyfts att inkomstskillnaderna ökar. Och inkomstskillnaderna kan vara ännu större än tidigare känt, flaggade Finanspolitiska rådet för i en rapport i början av året. Därtill har inkomstskillnaderna mellan könen ökat – rika män drar ifrån, visar en annan rapport.
13) Rekordfå har försörjningsstöd
Det har aldrig tidigare varit så få som får ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag, av socialtjänsten. Samtidigt flaggar Sveriges stadsmissioner för att allt fler faller mellan stolarna i trygghetssystemet. En av dem var Madelen som nekades både försörjningsstöd och pengar från Försäkringskassan, vilket ledde till att hon fick graviditetsdiabetes. Även stödet personligt ombud, som hjälper människor med psykiska problem, har sett att det blivit svårare att få ekonomiskt bistånd, står det i Socialstyrelsens lägesrapport från i år.
Trots att så få har ekonomiskt bistånd vill regeringen att stödet ska stramas upp ytterligare i syfte att få fler i arbete – en ide som saknar belägg i forskningen gällande gruppen, uppger Finanspolitiska rådet.
I maj kritiserades regeringen av Konstitutionsutskottet för att det är oklart hur nivån på riksnormen, som avgör försörjningsstödet, räknas ut. Och fackförbundet Vision kritiserar regeringen för att sprida missvisande siffror och felaktigheter om försörjningsstödet, vilket vilseleder befolkningen.
