Barn i hushåll med basinkomst fick bättre studieresultat. Men det tycks behövas mer än bara medborgarlön för att alla ensamstående föräldrar ska må bättre psykiskt och fysiskt. Det visar en ny studie som gjorts av University of Pennsylvania.
I september 2021, mitt under pandemin, drog ett mindre basinkomstprojekt i gång i Cambridge, som ligger i delstaten Massachusetts, USA. Nu har resultatet kommit.
Studien visar att pengarna förbättrade ekonomin, ”och gav akut lindring” till de ensamstående vårdnadshavarna, särskilt som pandemin ledde till ökade svårigheter med distansarbete och stängningar av skola och barnomsorg, står det i rapporten som har gjorts av Centret för forskning om garanterad basinkomst vid University of Pennsylvania.
Men när det gäller den psykiska och fysiska hälsan syns inga entydiga resultat. Det gäller framför allt för deltagarna som ansvarar för både barn och för äldre släktingar.
Det tyder på att pengarna inte ensamt räcker för att skapa bättre välmående för vissa vårdnadshavare, står det i rapporten.
”Rättvist skyddsnät”
”Den dubbla bördan av obetalt hemarbete och underbetalt lönearbete minskade kraften hos basinkomsten” står det i rapporten, där det också nämns att många ”tvingades” in i ”beroende eller osunda relationer av nödvändighet och överlevnad snarare än genom val”.
Även om basinkomsten skapade nya möjligheter för vissa, avbröts dessa ofta av olika yttre faktorer. Därför behövs basinkomsten delas ut ”inom ramen för ett säkert, bredare och rättvist skyddsnät som bättre stödjer vårdnadshavare”.
Rapporten lyfter avsaknaden av bland annat prisvärd barnomsorg och flexibla arbetsmöjligheter för föräldrarna.
En förklaring till att basinkomsten inte fick så stor effekt på hälsan kan också vara att de som tilldelades basinkomst yrkesarbetade mer än kontrollgruppen, vilket kan ha bidragit till att det blev mer kaos i hushållet.
Bättre betyg
Samtidigt visar studien att barnen fick bättre studieresultat jämfört med de i kontrollgruppen vars föräldrar inte fick basinkomst.
Flera av de ensamstående vårdnadshavarna som fick basinkomst berättade att de kunde ge sina barn mer uppmärksamhet och även stötta barnen i studierna eller med sina beteendesvårigheter.
Datan från enkäterna pekade också på att dessa barn och ungdomar oftare placerades på mer avancerade nivåer i skolan, hade mindre frånvaro och fick högre betyg än de från kontrollgruppen.
Rapportförfattarna flaggar dock för att föräldrarna inte alltid fick tid till sig själva ”vilket tyder på att mer robust stöd kan behövas för vårdgivare”.
”Många vårdnadshavare använde kontantstödet för att ta hand om andra, snarare än dem själva”, står det också i rapporten.
Seriös studie
Studien skiljer sig från flera andra basinkomstprojekt i USA på så vis att ett universitet varit involverat i utvärderingen, vilket lett till mer vetenskapliga resultat, även om deltagarna var få.
Studien är en så kallad randomiserad studie. 130 stycken låginkomsttagare lottades ut och fick en basinkomst på 500 dollar (ungefär 5 400 kronor) i månaden under 18 månaders tid. Dessutom deltog 156 utlottade personer i en kontrollgrupp, som inte fick någon basinkomst.
Levnadsförhållandena i båda grupperna var ungefär samma. Majoriteten var ensamstående mödrar med afroamerikanskt ursprung, som hade i genomsnitt två barn. Gruppen som fick basinkomst hade en genomsnittlig månadsinkomst som var drygt fem gånger lägre än vad som bedömdes vara en normal levnadsstandard för personer i området med två barn.
”Vilket tyder på att studiedeltagarna upplevde djup fattigdom och ekonomisk påfrestning i ett område med mycket höga levnadskostnader”, står det i studien.
Förutom fyra utvärderingar om deras mående, arbete och barnens studieresultat som genomfördes vid olika tillfällen, gjorde forskarna även semistrukturerade intervjuer.
Basinkomst, även kallat medborgarlön, innebär att personer i ett område får en summa pengar regelbundet utan att behövt uppfylla några särskilda villkor eller prestera något för att fortsätta att få utdelningarna.
