Svårare att få sjukpenning längre än ett halvår. Hänvisad till arbeten som kanske inte existerar. Det är några av förslagen i en statlig utredning om sjukförsäkringen som presenteras i dag.
– Det här är en återgång till de gamla reglerna, säger Per Johansson, utredare.
Nu föreslås förändringar i sjukförsäkringen. De lättnader i reglerna som infördes 2021 och 2022 av den rödgröna regeringen har utretts på uppdrag av den nuvarande regeringen, och förslaget är att majoriteten ska bort.
– Vi hittar inga positiva hälsoeffekter på att människor får vara sjukskrivna längre, säger utredaren Per Johansson, under en presskonferens på tisdagen.
Enligt Försäkringskassan finns dock regler som tycks ha fungerat enligt intentionen. Folk som får vara sjukskrivna längre än sex månader tycks ha behövt mer tid än så för att återhämta sig och många återgår sedan innan året är slut till sitt tidigare jobb, vilket bland andra Ekot rapporterat om. Men detta tas inte upp på presskonferensen.
Dyrt
Något som däremot tas upp är att kostnaderna har ökat. Det får Daniel Törnqvist att reagera. Han är administratör på Facebook-gruppen Försäkringskassanupproret.
– Sjukförsäkringen går med vinst varje år. Regeringen har ett incitament att ta de pengarna och använda dem till annat, säger han.
Det han syftar på är att alla intäkter från arbetsgivaravgifterna, som ska gå till bland annat sjukförsäkringen, inte används enbart till trygghetssystemen. I stället har regeringar – oavsett politisk tillhörighet – använt pengarna till bland annat skattesänkningar, vilket Syre skrivit om tidigare.
Daniel Törnqvist var nära ett panikanfall när han såg presskonferensen. Han är själv sjukskriven sedan många år tillbaka, och under några år stod han helt utan inkomst, vare sig från Försäkringskassan, socialtjänsten eller Arbetsförmedlingen.
– Nu vill de tillbaka till den sjukförsäkringen som var helt kaos. Det synsättet på arbetet och medborgare är vämjeligt, säger han.
Under presskonferensen nämner Per Johansson att sjukförsäkringen inte kan vara individanpassad. Det får Daniel Törnqvist att reagera.
– Det är anmärkningsvärt att han säger att den inte ska gälla för alla.
Vägledande dom
Den som har särskilda skäl ska dock fortfarande kunna vara sjukskriven längre än sex månader – en bestämmelse som fanns även med de gamla reglerna. Till exempel kan personer med allvarligt utmattningssyndrom behöva vara sjukskrivna i minst ett år, enligt Socialstyrelsens riktlinjer, som bygger på vetenskap.
En dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2022 hänvisade till att förlängning av sjukskrivning bör vara möjlig även för personer med psykisk ohälsa. Men utredaren säger att han inte är säker på hur gruppen kommer omfattas.
– Jag är inte medicinare, så jag kan inte avgöra detta, säger Per Johansson.
– För enskilda individer kanske det blir sämre, men för det stora flertalet blir det bättre, säger han om de förändringar som föreslås.
Bortre tidsgränsen
Det borde också utredas om den bortre tidsgränsen ska återinföras, anser Per Johansson. Den bortre tidsgränsen infördes av den dåvarande alliansregeringen och kallades då för stupstocken av kritikerna.
Den bortre tidsgränsen innebar att du efter 2,5 års sjukskrivning blev av med sjukpenningen och det omprövades om du hade behov av den igen.
Tanken var att fler skulle komma ut i arbete, men så blev inte fallet, visade Inspektionen från socialförsäkringen i en utredning 2022. Sammantaget minskade personernas inkomster från arbete med 4,4 procent och sämst gick det för dem som var mest sjuka. Många av dem tvingades leva på försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag.
”Normalt förekommande arbete”
Andra förslag i dagens utredning är att ta bort kravet på Försäkringskassan att ange vilken yrkesgrupp som den sjukskrivne antas kunna jobba i när sjukpenningen dras in.
Innan den rödgröna regeringen införde detta kunde exempelvis personer som var sängbundna bli hänvisade till att hitta ett ”normalt förekommande arbete” där de låg ned och jobbade – eller andra jobb som inte alltid var lätta att hitta på arbetsmarknaden.
Regeln om angiven yrkesgrupp har dock försvårat för folk att återgå i arbete, enligt utredningen, som också hänvisar till att folk inte heller har fått större förståelse för varför de nekas sjukpenning.
En annan lättnad som utredaren vill ta bort gäller en specialregel för sjukskrivna äldre. I dag kan gruppen som är nära pensionsåldern, och som inte är friska nog att gå tillbaka till sin gamla arbetsgivare, fortsätta få sjukpenning. Men i utredningen föreslås att äldres förmåga att arbeta ska prövas mot hela arbetsmarknaden efter ett halvårs sjukskrivning, en regel som gäller för andra så länge de inte uppfyller några av undantagen. Det betyder att de har att välja mellan att försöka hitta ett nytt jobb eller leva utan sjukpenning, även om de bara har några år kvar till pension.
Även mer förmånliga regler för vikarier och behovsanställda tas bort, bland annat för att det är svårt för Försäkringskassan att bedöma vilka som har rätt till dessa.
Något som utredaren dock valt att behålla är regeln om att äldre ska ha lättare att beviljas sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, än andra.
Oklart när ändringarna införs
Under presskonferensen fick Anna Tenje (M), socialförsäkringsminister, frågan om när förändringarna ska införas. Men hon hänvisade till att förslagen först ska ut på remiss.
– Vi vet att onödigt långa sjukskrivningar bara riskerar att föra en än längre bort från arbetsmarknaden och in i ett utanförskap. Vad det kostar samhället går ju inte ens att räkna på, säger hon.
Tidigare har Sverigedemokraterna sagt sig vara emot striktare regler i sjukförsäkringen, vilket skulle kunna stoppa förslagen. Men nu säger inte SD blankt nej till regeländringarna.
”Vi kommer behöva mer tid för att sätta oss in i alla detaljer. Det är också angeläget att remissinstanserna får säga sitt”, skriver Clara Aranda, SD:s gruppledare i socialförsäkringsutskottet, till TT.
Syre har sökt Per Johansson för en enskild intervju, men han har inte gått att nå.
Rättelse: Tidigare stod det fel gällande sjukersättningen för äldre.
Artikeln har uppdaterats.
