Radar · Basinkomst

Ojämlikheten sannolikt större än tidigare känt

Förmögna som åker lyxfartyg

Sverige bör återinföra förmögenhetsstatistik för att ha koll på de ökade inkomstskillnaderna, som troligtvis är större än tidigare känt, skriver Finanspolitiska rådet i en ny rapport.
— Att inte införa statistik, det är att förtiga fakta, säger Lars Heikensten, ordförande.

Inkomstskillnaderna har utan tvekan ökat markant sedan 1990-talet om kapital räknas in, står det i Finanspolitiska rådets rapport som släpps under onsdagen.

Men den statistik som finns tillgänglig i dag kan inte ge hela bilden. Sannolikt är inkomstskillnaderna ännu större, skriver Finanspolitiska rådet, en myndighet som har till uppgift att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.

Orsaken är att vård, skola och omsorg har fått mindre andel av statens budget samtidigt som de rikaste äger allt mer kapital.

— Alla subventioner inom den offentliga sektorn utjämnar levnadsstandarden i samhället, säger Jesper Roine, professor och ledamot i Finanspolitiska rådet.

Viktig data

Skillnaden i arbetsinkomster har dock inte ökat sedan 1990-talet. Utan ökningen av inkomstskillnaderna beror på att en liten klick har fått mycket mer kapital och tillgångar. Men exakt hur stora dessa tillgångar är, är oklart.

Även svenskarnas skulder har ökat. Men också där saknar Sverige statistik. Därför efterfrågar Finanspolitiska rådet att datan tas fram ”skyndsamt”. 

Även om det inte är säkert att Sverige har blivit ett väldigt ojämlikt samhälle finns skäl att vara uppmärksam på utvecklingen, skriver myndigheten. 

”En alltför hög grad av ekonomisk ojämlikhet har en destruktiv inverkan på flera samhällsområden”.

Bland annat kan tillväxten bli lägre om skillnaderna inom vård och skola ökar. Dessutom finns risk för att brottsligheten ökar om människor upplever samhället som orättvist. Det kan också leda till minskad tilltro till den politiska processen, står det i rapporten.

”Då är demokratin i fara.”

”Inte att införa förmögenhetsskatt”

Finansmarknadsministern Niklas Wykman (M) har tidigare dragit likhetstecken mellan att samla in statistik över personers tillgångar och skulder med att införa en förmögenhetsskatt. Det värjer sig Jesper Roine emot.

— Det är mycket olyckligt att de här frågorna sammanblandas. Frågan om vi ska ha information om det här är inte alls samma sak som att man skulle förespråka någon särskild skattepolitik, utan det handlar om att vi måste ha koll på de här sakerna.

— Det är en viktig del av ekonomi. Det är en viktig del för hur man bedriver ekonomisk politik, för kunskapsläget, säger Jesper Roine under presskonferensen.

Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten håller med.

— Det är två helt separata frågor. Man ska inte i en väl fungerande demokrati gynna sin politiska uppfattning genom att förtiga fakta. Att inte införa statistik, som många andra länder har, det är att förtiga fakta, säger han.

Artikeln har uppdaterats.