Zoom

Skulderna skenar: ”Ränteavdragen eldar på”

Jörgen Lund tyckte att det var extremt jobbigt med löneutmätning, eftersom Kronofogden har stora befogenheter att plocka pengar.

Hundratusentals svenskar är fastlåsta i rekordhöga skulder. Det leder till personliga tragedier och kostar samhället miljarder. Samtidigt tjänar kreditinstitut pengar på de obetalda lånen.
– De skär guld med täljkniv, säger Jörgen Lund i Gislaved, som själv haft stora skulder.

Över 417 000 personer var vid årsskiftet registrerade hos Kronofogden. Därför gick regeringen nyligen ut med förslag om att minska skulderna. Men effektiviteten ifrågasätts.

– De eldar snarare på skuldsättningen, säger Lena Pettersson, journalist på Aktuellt, som bevakat frågan och nu skrivit boken Skuldsatt – om hur obetalda lån blev en lysande affärsidé.

En som inte heller känner någon större entusiasm är Gislavedsbon Jörgen Lund, 64 år, som själv haft stora skulder under lång tid.

– Jag tycker politikerna är alldeles för flata, säger han.

Att skuldsatta skulle leva i sus och dus och ta lån för att åka på charter eller köpa hämtpizza är en fast rotad föreställning. Men så var det inte för Jörgen Lund.

– Ofta gömmer det sig en tragedi bakom, säger han.

Det började med en skilsmässa, en jobbig sådan. Han hade inte råd, men valde ändå att bo kvar i huset, för barnens skull, berättar han. Som arbetslös med lite påhugg fick han inte inkomsterna att räcka till vardagsutgifterna. Han hamnade i en djup psykisk svacka. Till slut fick han hjälp av psykiatrin.

– Men när jag vaknade upp ur dvalan var det för sent. Då hade jag redan hamnat hos Kronofogden.

Jörgen Lund ansökte om skuldsanering för de drygt 300 000 kronor han hade i skuld. Men Kronofogden sade nej, i stället blev det löneutmätning. Men trots att han betalade in 3 500–4 000 kronor varje månad till Kronofogden, hade skulden vuxit till runt 500 000 kronor fem år senare, berättar han.

– Det är för djävligt. Att ha ett kredit- eller inkassobolag är som att skära guld med täljkniv.

Jörgen Lund tillägger:

– Det är inget roligt att betala och betala av och se att det inte händer något.

88 öre skuld växte till 948 kronor

Längre norrut, i Stockholm, befinner sig journalisten Lena Pettersson. Hon känner igen Jörgen Lunds sits. Under åren har hon träffat många som han.

– Det är det som är mardrömmen. Du betalar och betalar men beloppet minskar inte utan växer sig större. Det är själva skuldfällan. Det är jättevanligt, säger Lena Pettersson.

Orsakerna är flera. En handlar om att räntorna ska betalas först, enligt avräkningsordningen. Har du en låg inkomst naggar du bara räntorna i kanten. På så vis kan enbart räntorna till slut växa sig större än det ursprungliga lånet.

En annan orsak är de extra avgifter som kreditinstituten lägger till när återbetalningen försenas, som dröjsmålsränta, betalningspåminnelser och – om brevet skickas till Kronofogden – avgifter för kravbrev, ansökningsavgift och ombudsarvode.

Det leder till att en skuld, som från början låg på 88 öre, kan växa sig till 948 kronor, enligt ett verkligt exempel från boken Skuldsatt som också har uppmärksammats av Uppdrag granskning.

– Den bästa kunden är den som inte betalar direkt, som får en påminnelse och sedan inkassokrav, sade Niklas Adalberth, en av grundarna av betaltjänstbolaget Klarna, under en konferens i Helsingfors 2012.

Alla påminnelser, räntor och avgifter gör att det helt enkelt är mer lönsamt om kunden har svårt att betala lånet. En familj i Lena Petterssons bok som skuldsattes efter ett husköp under 1990-talskrisen betalade till exempel beloppet på det ursprungliga lånet nästan tre gånger om på grund av räntorna, samtidigt som de blev av med sitt hus.

– Lånet blir en portal för att lägga på en massa andra avgifter och straffränta som gör hela affären lönsam. Det har blivit en kraftfull maskin för att producera överskuldsättning, säger Lena Pettersson.

Därtill beviljar vissa kreditinstitut lån utan att göra ordentliga granskningar av om personer har skulder sedan tidigare, eller tillräckligt hög inkomst för att kunna betala tillbaka. ”Kreditprövningarnas omfattning tycks generellt sett ha minskat de senaste åren”, konstaterar Finansinspektionen i sin rapport om konsumtionslån 2022.

Att låna kan möjliggöra studier, och köp av bostad får människor att växa, men överskuldsättning – när man inte kan betala löpande kostnader och lån – är ofta förödande, konstaterar Lena Pettersson, journalist och författare till boken Skuldsatt. Foto: Kajsa Göransson

Särskilt drabbade av detta är personerna med svagast ekonomi som tar lån med väldigt hög ränta, så kallade högriskkrediter, enligt en statlig utredning om överskuldsättning som blev klar i somras. Låneavtalen är också ofta så mångordiga och komplicerade att de i sig utgör en fälla för överskuldsättning, konstaterar forskare i boken Skuldsatt. Många utlånare använder sig även av aggressiv reklam, med information om att inga kreditupplysningar görs, och som alltså riktar sig till just grupper med sämre betalningsförmåga.

I dag kan utlånare lätt komma undan att de beviljar lån till människor som inte borde få det. Till exempel ansåg Allmänna reklamationsnämnden (ARN) att banken inte gjorde fel när den lånade ut 29 000 kronor till en person med god man, trots att den gode mannen hade kontaktat banken och begärt att personen skulle spärras eftersom han inte kunde hantera sin ekonomi. I bagaget hade han lån på sammanlagt 120 000 kronor, bland annat snabblån.

En annan bank lånade ut 20 000 kronor till en kvinna med psykisk funktionsnedsättning som levde på försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Inte heller det ansåg ARN vara fel, enligt boken Skuldsatt.

Lagen bygger på Lyxfällanbild

Många hämtar sin bild av skuldsatta från tv-programmet Lyxfällan, där personer överkonsumerar. Den föreställningen präglar även lagstiftningen, med en uppfostrande ton som betonar betalningsmoral, konstaterar Lena Pettersson.

– När det gäller privatlån är moral helt grundläggande i hur lagstiftningen ser ut.

Men för långivarna ser lagarna annorlunda ut. De präglas i stället av fri konkurrens, frivillighet och avtalsfrihet. En lag som betonar utlånarnas ansvar – att de inte får sätta för höga räntor, så kallade ockerräntor – har inte använts sedan 1995.

– Den här obalansen är ett av de sätt som Sverige skiljer ut sig från resten av västvärlden, säger Lena Pettersson.

Som ett exempel tar hon upp att det är lättare att få skuldavskrivning i USA än i Sverige, enligt henne. Där ses skuldavskrivning som ett sätt att skapa balans på lånemarknaden. Genom att fler har chans att få skuldavskrivning, vilket utlånarna förlorar på, sporras de till att genomföra ordentliga kreditprövningar innan de beviljar lån.

Samtidigt är det unikt för Sverige och Finland att ha en skattefinansierad verksamhet som har ett så stort ansvarsområde som den svenska kronofogden, uppger Lena Pettersson. Även i de fall då långivarna haft aggressiv marknadsföring, gett lån till spelberoende eller inte gjort ordentliga kreditprövningar har Kronofogden i uppdrag att driva in skulden.

Om bankerna eller kreditinstituten på grund av sin oansvariga utlåning riskerar att gå i konkurs räddas de ofta av staten. Men helt andra regler gäller när privatpersoner får problem på grund av lån.

Stora samhällskostnader

Överskuldsättningen kostar samhället flera miljarder kronor varje år. Den leder till sjukskrivningar. Psykisk ohälsa. Självmord. Antal personer som nu är registrerade hos Kronofogden är nästan lika många som under 1990-talskrisen. Lånesumman har aldrig tidigare varit så hög.

Därför presenterade regeringen nyligen två förslag för att minska överskuldsättningen. Det ena handlade om att ta bort rätten att dra av på skatten för räntan på så kalllade blancolån – lån som inte kräver att du har egendom som säkerhet. Det andra handlade om att låta Finansinspektionen utreda i fall bolånetaket kan höjas, så att folk kan ta större bostadslån – något som Finansinspektionen senare visade sig vara skeptisk till.

I överskuldsättningsutredningen föreslås att det ska finnas ett register över låntagare, så att seriösa utlånare ska ha lättare att göra kreditprövningar. Det är ett av de förslag som regeringen just nu behandlar. Regeringen med finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i spetsen har även lagt fram ett förslag om att förbjuda spel med lånade pengar. Foto: Jessica Gow/TT

Syre möter upp finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) bland guldstuckaturen på Grand hotel i Stockholm, där han deltagit i en konferens om försäkringar.

– Ränteavdraget används som ett sätt att övertala människor att ta blancolån. Det är en väldigt aggressiv försäljning. Det är inget som aska uppmuntras av skattesystemet, säger han.

En höjning av bolånetaket förklarar Niklas Wykman med att många har toppat sina bolån med blancolån.

– Det är inte tanken att öka utlåningen. Tidigare har man lånat till sin bostad fast utan bostaden som säkerhet.

Enligt Finansinspektionen är det dock bara en av tio som tar blancolån för att finansiera bostadsköp, och myndigheten varnar för att ett höjt bolånetak skulle öka skuldsättningen och höja bostadspriserna.

Regeringen arbetar också med förslagen i överskuldsättningsutredningen som blev klar i somras, säger Niklas Wykman.

– Regeringens starka utgångspunkt är att man inte ska kunna låna ut pengar till människor som inte har möjlighet att betala tillbaka dem. Det kommer prägla vårt arbete.

Avdragen kostar 52 miljarder

De sammanlagda ränteavdragen uppskattas ha kostat staten runt 52 miljarder kronor förra året, enligt Ekonomistyrningsverket. Avdragen pekas också ut som en orsak till att svenskarna är de mest skuldsatta folket i världen. Men regeringen anser att även annat bidrar till skulderna och har inga planer på att avskaffa avdraget för annat än just blancolån.

– Det skulle vara en mycket stor skattehöjning för alla som har bostad och bil. Så det är inte aktuellt, säger Niklas Wykman, som inte heller planerar någon sänkning av övriga ränteavdrag.

Att inte göra mer åt ränteavdragen anser Lena Pettersson är märkligt. Hon pekar på att flera tunga instanser som Finansinspektionen, Riksbanken, IMF och OECD varnat för att ränteavdragen förvärrar skulderna, och att de bör sänkas.

– Om samhället har problem med överskuldsättning är det svårt att se poängen med att staten ger rabatt på lån. Även om ränteavdrag tas bort på blancolån eldar det ju fortfarande på skuldsättningen.

Även förslaget att låta människor låna mer till sin bostadsrätt förkastar hon.

– Det är att slänga ved på skuldbrasan. På organisationen Sveriges konsumenter är man också skeptiska till höjt bolånetak.

– Det blir en orättvisa mot den som saknar fast egendom, säger Jan Bertoft, generalsekreterare.

De som inte har belånat hela bostaden upp till bolånetaket kan nämligen ta konsumtionslån med bostaden som säkerhet.

– De kan låna för att bygga en swimmingpool eller till en resa, och få både låg ränta och ränteavdrag på det lånet, säger Jan Bertoft, som i övrigt håller med regeringen om att ränteavdrag på blancolån borde tas bort.

Vad gäller överskuldsättningsutredningen från i somras anser Lena Pettersson att den innehåller flera bra idéer, men att det behövs ännu fler åtgärder. Under åren har hon sett hur regeringar med olika politisk färg försökt stoppa snabblån och ockerräntor, men också hur kreditbolagen lyckats runda reglerna.

Även i överskuldsättningsutredningen syns kryphål. Till exempel finns inga tvingande krav kring hur kreditprövningarna ska gå till och det blir fortfarande möjligt för utlånarna att använda sig av avräkningsordningen som den ser ut i dag.

– Det finns inga tydliga tecken på att det skulle vara stora förändringar i sikte. Jag tror på det när jag ser det.

”Det var rena lyckan för mig”

Tillbaka till Jörgen Lund i Gislaved. Även om överskuldsättningen ökar i samhället har framtiden ljusnat i varje fall för hans del. Efter åratal av skulder och godtycklig långdragen löneutmätning blev han till sist beviljad skuldsanering vid 59 års ålder.

– Det var rena lyckan för mig. Då visste jag att efter fem år var jag fri.

Nu har han levt på existensminimum under den tiden och förra året nollades skulderna. Men strax efter att skuldsaneringen blivit klar fick han ett brev. Det hade skickats ut av misstag av ett inkassobolag som krävde att han skulle betala 100 000 kronor i räntor.

Själva lånet hade varit 30 000 kronor.

– Det är en jävla ful marknad.

Syre har sökt branschorganisationen Finansbolagen som har tackat nej till en intervju.

Fyra åtgärder för överskuldsatta

Om man har en skuld och personen, företaget eller myndigheten har vänt sig till Kronofogden
utreder Kronofogden i fall man kan betala tillbaka. Här är några sätt att bli skuldfri för den
som inte har pengar att betala tillbaka:

  1. Utmätning av egendom: Exempelvis aktier, bilar, smycken, elektronik, hus eller mark.
  2. Löneutmätning: Innebär att arbetsgivaren drar en summa på lönen varje månad. Pengarna går till den man har en skuld till. Man har rätt att behålla ett så kallat förbehållsbelopp, som motsvarar existensminimum och bestäms en gång.
  3. Skuldsanering: Innebär att du lever på existensminimum i fem år, bortsett från juli och december. Efter de fem åren nollas skulderna, även om man inte haft tillräckligt med pengar att betala igen alla skulder. Inte alla beviljas skuldsanering, till exempel är det svårare för yngre. För att få skuldsanering krävs att du inte kan betala dina skulder inom överskådlig tid, har rimliga orsaker till skulderna och har ansträngt dig för att betala tillbaka. Oftast ges bara en chans till skuldsanering.
  4. Överklaga skulden: Om du anser att skulden är oriktig kan du vända dig till domstol. Men förlorar du kan det bli dyrt för dig.

Så kollar du upp lån

  • Alla lån kostar pengar. Förutom ränta på det lånade beloppet kan kreditinstitut lägga på avgifter – till exempel uppläggningsavgift och aviavgift.
  • Genom att kolla på så kallad effektiv ränta går det att se vilket lån som är dyrast, inklusive avgifterna. Det motsvarar jämförelsepriset i mataffären men på lånemarknaden.
    För högkostnadskrediter – ett lån vars effektiva ränta överstiger referensräntan plus 30 procentenheter – finns det ett kostnadstak, som innebär att alla avgifter inklusive räntan inte får överstiga själva lånesumman. För övriga lån finns inget tak, så då kan räntorna växa sig hur stora som helst på lång sikt.
  • Hos Konsumenternas.se går det att räkna ut vad den effektiva räntan blir för lån. Snurran är dock inte anpassad för kortare konsumtionslån, men kan ändå användas för att ge ett hum om vad den effektiva räntan blir om lånetiden är minst en månad.
  • Det är alltid viktigt att också kolla upp det finstilta i låneavtalet. Där nämns bland annat vad dröjsmålsräntan blir om du inte betalar i tid.
  • Upptäcker du att utlånaren marknadsför villkor som bryter mot exempelvis kostnadstaket kan du anmäla detta till Konsumentverket. Om utlånaren kräver dig på mer än vad kostnadstaket tillåter ska du klaga. Kommer ni inte överens kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden för att få ärendet prövat.
Källa: Konsumenternas.se och SOU 2023:38