Det har, som alltid, varit ett händelserikt år på migrationsfronten. Krisen på EU:s gräns mot Belarus, kriget i Tigray och talibanernas övertagande i Afghanistan är bara några av flera saker värda att uppmärksamma. Syre sammanfattar några av de största händelserna från i år.
Belarus flög in flyktingar
Belarus diktator Alexander Lukasjenko har sedan i somras, enligt EU, agerat resebyrå åt flyktingar. Men som man bäddar får man ligga: det är inte första gången som en auktoritär ledare utanför EU har använt flyktingar som ett politiskt maktvapen. Hur vidrigt det än är att utnyttja människor på det här sättet så är det EU som gjort det möjligt. Om man inte gjorde allt i sin makt för att inte behöva ta emot fler asylsökande skulle det inte vara möjligt att använda människor som ”ett vapen”.
Läget längs den polska gränsen har varit allra mest uppmärksammat, bland annat för att det främlingsfientliga Polen den andra september utlyste undantagstillstånd längs med gränsen. I praktiken har det inneburit att hjälporganisationer, journalister och aktivister nekats tillträde till gränsområdena. Istället för att enhälligt fördöma Polens agerande har EU talat om människorna som kommer som hot, och gjort allt man kunnat för att sätta stopp för flyktingarna. I sin iver att trycka till Belarus har man, enligt flera människorättsorganisationer, satt mänskliga rättigheter åt sidan.
Läs mer:
Flera migranter har dött på gränsen mellan Polen och Belarus
Ygeman: Rimligt med asylundantag
Kris i Engelska kanalen
Inget annat år – någonsin – har så många flyktingar och migranter tagit sig över Engelska kanalen från nordöstra Frankrike till Storbritannien. Omkring 25 000 individer. Och aldrig förr har det varit så spänt mellan Frankrike och Storbritannien av denna anledning. Frankrike har avböjt den brittiska premiärministern Boris Johnssons förslag om gemensamma patruller för att stoppa migranterna innan de ger sig av från den franska kusten.
I slutet av november dog 27 personer, inklusive barn, när deras båt sjönk i kanalen. Det är den incidenten som ytterligare satt press på Frankrike och Storbritannien. Frankrike har bland annat anklagat Storbritannien för att skapa de förhållanden som dödar i kanalen. Dels genom att det inte finns några lagliga vägar till Storbritannien, och dels genom en slavlik arbetsmarknad där det går att arbeta utan att ha dokument.
Läs mer:
Trots upprepade försök: Storbritannien misslyckas stoppa båtmigrationen
Flyktingar riskerar livet på surfbrädor i Engelska kanalen
Talibanerna tog över i Afghanistan
Redan i våras började USA och Nato att dra sig ur Afghanistan, trupp för trupp. Under sommaren blev säkerhetsläget i snabb takt värre – talibaner tog över i provins efter provins. Totalt har Afghanistan 34 provinser, som i sin tur är indelade i 398 olika distrikt. Den 15 augusti intog talibanerna huvudstaden Kabul – något som föranledde den största massevakueringen i modern tid. Enligt rapporter från hjälporganisationer väntas det värsta svältkatastrofen någonsin i vinter, då fattigdomen ökat kraftigt. Att Afghanistan drabbats av svår torka sedan 2018 bidrar också till den allt skralare tillgången på mat.
Resten är mer eller mindre historia: alla som kan lämna landet har gjort det, kvinnor har förlorat sina rättigheter och fattigdomen har ökat. Sverige har nu avslutat den storskaliga evakueringsinsatsen, men det finns många kvar i landet som fruktar för sina liv. Syre rapporterade i förra veckan om en man som trots sitt nära samarbete med Sverige inte har evakuerats. Talibanerna har redan fängslat och misshandlat honom en gång, men ingen hjälp har gått att få från svensk sida.
Trots att det var uppenbart att Afghanistan var i fritt fall under sommaren dröjde det till den 16 juli innan Sverige stoppade deportationerna till landet.
Läs mer:
Evakuerades inte från Afghanistan – trots nära samarbete med Sverige
Afghanistan: I vinter väntas den värsta hungerskrisen någonsin
Krisen i Jemen blir allt värre
I Jemen har situationen förvärrats ännu mer under året. Den humanitära krisen i landet är en av de värsta i världen och i september i år varnade FN för att 16 miljoner jemeniter snart kan svälta. Hjälparbetare vittnat om barn som ser ut som skelett. Coronapandemin har slagit hårt mot landet, vars befolkning är illa rustad för att klara av att motstå ett virus.
Syre rapporterade för några veckor sedan om snabbt stigande priser på dagligvaror och mat. Sedan kriget började har priserna på exempelvis mjöl mångdubblats. 99 procent av de tillfrågade uppgav att de inte längre har råd att köpa varor som mjöl och kött.
Läs mer:
Levnadskostnaderna i Jemen på rekordhöga nivåer
Striderna rasar i Jemen: Civila betalar ett högt pris
Sverige fick en ny migrationslag
Sommaren 2019 gav regeringen en parlamentarisk kommitté, Migrationskommittén, i uppdrag att ta fram en hållbar, human, rättssäker och effektiv migrationspolitik för Sverige. I kommittén satt representanter för alla riksdagspartier. I juli i år fick Sverige till sist en ny, permanent migrationslagstiftning. Om den är hållbar, human och rättssäker råder det delade meningar om. Den nya lagen är ett eko av den tillfälliga migrationslag som gällde från 2016 fram till att den nya lagen trädde i kraft i somras. Båda lagarna har kritiserats av organisationer och forskare. Bland annat för att det som politikerna säger sig vilja uppnå med den nya lagen: som bättre integration och effektivare asylprocesser, inte kommer bli verklighet med den nu gällande migrationslagen.
Läs mer:
Röda Korset: Möjligheten för krigsskadade och torterade att läka försämras med nya asyllagen
Den nya migrationspolitiken döms ut på förhand
Tigray: Inget ljus i tunneln
Sedan i november 2020 har kriget rasat allt mer intensivt i Tigray i norra Etiopien. Tigreanska befrielsefronten (TPLF), och flera olika mindre rebell- och milisgrupper, strider mot den etiopiska regeringen. Drönare och annan modern teknik har enligt rapporter använts mot civila och svälten är ett faktum. Det har varit svårt för hjälporganisationer att föra in livsnödvändig akuthjälp och många har flytt in i grannlandet Sudan.
En rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch som släpptes i december samlade bevis om att tigreanska styrkor avrättat 49 civila i samhällena Chenna och Kobo. Det var bara de senaste bevisen på grova brott som begåtts under konflikten. Även Etiopiska regeringsstyrkor, som fått stöd av Eritrea, har gjort sig skyldiga till brott som enligt Human Rights Watch skulle kunna vara krigsbrott. Bland annat sexuellt våld, attacker mot flyktingar och utomrättsliga avrättningar.
Läs mer:
Kriget i Tigray: HRW bekräftar krigsbrott samtidigt som svälten ökar
EU är skyldiga till döden i Medelhavet
En rapport från FN:s kontor för mänskliga rättigheter konstaterade i maj i år att EU genom sin migrationspolitik är medskyldiga till döden i Medelhavet. Rapporten konstaterar att dödsfallen skulle gå att undvika – men att EU:s politik istället för att skydda människor dödar dem. EU:s politiker fortsätter i motsats till det att hävda att man gör allt man kan för att förhindra tragiska dödsfall. Ord som bara blir tommare och tommare ju längre tiden går. Mänskliga rättigheter är inte längre en självklarhet inom EU och dödsfallen är enligt FN inte en ”tragisk avvikelse, utan snarare en konsekvens av konkreta politiska beslut och praxis”.
Al Jazeera konstaterade i veckan att EU under 2021 stärkte sin yttre gräns ytterligare. Ännu vet vi inte var detta ska sluta. Men att EU-kommissionen, efter utvecklingen i Belarus under hösten, föreslagit att man ska få ”tumma” på asylrätten och andra bestämmelser som finns till för att skydda flyktingar är värt att notera. Migrationsminister Anders Ygeman tycker detta är ”rimligt”. När får vi se ett slut på den här förskjutningen, där vissa människors rättigheter inte längre är absoluta?
Läs mer:
FN anklagar EU för att vara delaktiga i döden i Medelhavet
Mer än 45 000 migrantdödsfall sedan 2014
Listan skulle kunna göras lång…
… detta är bara ett fåtal av flera, minst lika, viktiga och stora händelser. Sveriges fortsatta motvilja att ta ansvar för medborgare i nordöstra Syrien, flyktingströmmarna i Syd- och Centralamerika och USA:s fortsatt repressiva migrationspolitik under president Joe Biden är till exempel också värda att nämna. 53 migranter dog i en bilolycka i början av december i Mexiko, och allt fler korsar den farliga djungel-gränsen mellan Panama och Mexiko. Krisen i Syrien, som hamnar i allt mer skymundan medan EU-landet Danmark och Storbritannien under året har diskuterat deportationer dit, fortgår också.
