Innehåll


  • Glöd

  • Nyheter

  • Radar

  • Zoom

    • Evakuerades inte från Afghanistan – trots nära samarbete med Sverige

      Den svenska insatsen för att evakuera afghaner med svensk koppling är nu avslutad, men minst ett 50-tal personer är fortfarande kvar. Stämmer det att Sverige har gjort allt man kan för att evakuera de allra…
    • De storskaliga evakueringarna från Afghanistan är nu avslutade för Sveriges del.
      Zoom

      Evakuerades inte från Afghanistan – trots nära samarbete med Sverige

      Den svenska insatsen för att evakuera afghaner med svensk koppling är nu avslutad, men minst ett 50-tal personer är fortfarande kvar. Stämmer det att Sverige har gjort allt man kan för att evakuera de allra mest utsatta med svensk koppling? En som blivit kvarlämnad  är den före detta regeringstjänstemannen Ali Reza.

      Ali Reza, som egentligen heter någonting annat, hade samarbetat med Sverige och andra EU-länder i många år innan talibanerna i somras tog över makten i Afghanistan. I samband med deportationerna fungerade han som en länk i kedjan mellan Sverige och Afghanistan. Eftersom Sverige är ett av de EU-länder som har deporterat flest afghaner tillbaka till Kabul hade han ett tätt samarbete med svenska myndigheter och den svenska ambassaden i Kabul. Sverige hade fram till nyår 2021 utöver ett avtal på EU-nivå om återtagande ett bilateralt avtal med Afghanistan om att ta tillbaka de individer man önskar utvisa.

      Som en del i sitt arbete reste Ali Reza i februari 2020 till Sverige på inbjudan av svenska myndigheter. Bilder som Syre har tagit del av visar hur Ali Reza tillsammans med andra afghanska och svenska tjänstemän besöker olika platser i Stockholm och är på sightseeing för att se sig om i staden. Resan till Sverige var ett sätt att knyta närmare band och stärka samarbetet mellan länderna. På en av bilderna poserar Ali Reza med bland andra gränspolischef Patrik Engström och Anders Schogster, som varit chef för den administrativa sektionen på ambassaden i Kabul och bland annat arbetat med deportationerna från Sverige.

      Tidigare har Ali Reza blivit rånad två gånger och vid ett av dessa tillfällen blev han skjuten i benet. Sedan talibanerna tog över har Ali Reza fängslats av talibanerna och fått en hjärtattack. När evakueringarna pågick för fullt i somras var han vid flygplatsen fyra gånger men blev inte insläppt av de amerikanska soldater som höll vakt på grund av att Svenska ambassaden inte hade satt upp honom på listan för evakuering. Han ska även ha blivit slagen med en gevärskolv vid ett av tillfällena. Ali Reza lever i dag gömd och hans psykiska såväl som fysiska hälsa blir sämre för varje dag som går. När talibanerna fängslade honom blev han förhörd både av talibanerna och av nytillsatta tjänstemän på hans gamla arbete. Efter specifika förhandlingar blev han frisläppt men har sedan dess anmälningsplikt på det ministerium som han tidigare arbetat på, och som sedan i somras drivs av talibanerna.

      Både asylrättsjuristen Almina Imamovic och Bertil Kågedal, professor emeritus vid Linköpings universitet och pensionerad överläkare, ger samma beskrivning av Ali Rezas situation. När evakueringarna pågick i somras fick de bekräftat att Ali Reza fanns med på UD:s lista över personer som ska evakueras. Bertil Kågedal fick muntlig bekräftelse via telefonen och skriver i ett mejl till UD den 19 augusti 2021: ”Tack för samtal. Mycket glad för bekräftelsen att han finns på listan. Här kommer det mail som jag skickat tidigare till ambassaden. Detta mail för att verifiera att namn och kontaktuppgifter blev korrekta i telefonsamtalet”. Ali Reza har även själv kontaktat ambassaden angående sin situation.

      Men senare tycks Ali Rezas namn inte längre finnas med. Någon förklaring till detta har de inte kunnat få. Syre har tagit del av över ett dussin mejlkonversationer mellan Almina Imamovic, Bertil Kågedal, Migrationsverket, Utrikesdepartementet och den svenska ambassaden i Kabul, som sedan i somras verkar från Stockholm.

      I fredags evakuerades ytterligare 280 personer från Afghanistan. Enligt utrikesminister Ann Linde är nu insatsen för att evakuera personer med svensk koppling avslutad. Bland de evakuerade fanns enligt Linde tidigare anställda av Försvarsmakten inklusive tolkar, människorättsaktivister, kvinnorättsaktivister och hbtqi-personer, enligt Ekot. Enligt UD finns det ett 50-tal personer kvar som man hade velat evakuera. Skälet är att UD inte fått kontakt med dem, eller att de inte kunnat ta sig till de uppsamlingsplatser som funnits.

      På plats i Stockholm i februari 2020, då Ali Reza på inbjudan av svenska myndigheter var på tjänsteresa i Sverige
      På plats i Stockholm i februari 2020, då Ali Reza på inbjudan av svenska myndigheter var på tjänsteresa i Sverige. Tredje personen sett från vänster, bredvid Ali Reza vars ansikte av säkerhetsskäl täckts över, är gränspolischef Patrik Engström. Längs till vänster på bilden står Anders Schogster, som arbetat på Sveriges ambassad i Kabul, bland annat som andre ambassadsekreterare och chef för administrativa sektionen. Foto: Privat

      Levde farligt

      Flera månader innan talibanerna tog över makten i Afghanistan insåg både Almina Imamovic och Bertil Kågedal vad som komma skulle när de internationella styrkorna drog sig ur: det var bara en tidsfråga innan den afghanska regeringen skulle falla. De riktar skarp kritik mot att Sverige så sent slutade utvisa till Afghanistan, och menar att Sverige hade kunnat vara mycket bättre förberedda än vad man var på talibanernas maktövertagande.

      – De svenska evakueringarna från Afghanistan har varit ett totalt misslyckande. Ann Linde skryter om hur duktiga vi har varit – det är en stor politikerlögn. Man säger att man har evakuerat de som tidigare har arbetat för armén (under den Nato-insats som avslutades 2014) men man har inte gett möjlighet att sätta upp andra personer på listan. Trots att utrikesministern säger att även människorättsaktivister och personer med koppling till Sverige ska evakueras, säger Bertil Kågedal, professor emeritus vid Linköpings universitet.

      Att Ali Reza skulle vara i stor fara den dagen talibanerna tog över visste de båda två och han själv mycket väl. De som samarbetat med västlig makt, något Ali Reza som till och med har varit på tjänsteresa i Sverige i allra högsta grad gjort, står inte högt i kurs hos talibanerna.

      – De som haft samröre med Sverige lever farligt. Ali Reza har arbetat nära svenska myndigheter med återvändande och är därför en måltavla för talibanerna. Han lever ett riskfyllt liv sedan många år, på grund av sin samverkan med Västeuropa och framförallt Sverige. När evakueringarna pågick i stor skala var han vid norra entrén på flygplatsen i Kabul fyra gånger men stoppades från att komma in av amerikansk militär, säger Bertil Kågedal.

      – Ann Linde står och säger i tv att de inte kunnat hjälpa fler eftersom de inte har kommit till flygplatsen. Men det stämmer inte – jag vet flera personer som har varit där men inte har fått komma in, säger asylrättsjuristen Almina Imamovic, som i flera år försvarat framförallt afghaner och har ett stort nätverk.

      Bertil Kågedal och Almina Imamovic försökte få Ali Reza till Sverige på ett affärsvisum innan maktövertagandet. Men ansökan avslogs i juli. Ali Reza är medlem i Freedom Sweden, en relativt nystartad förening för mänskliga rättigheter och mot korruption. Föreningen hade erbjudit sig att stå för alla omkostnader under projektet i Sverige. Bland annat rör det ett skrivprojekt tillsammans med Bertil Kågedal, samt föreläsningar. Enligt den mejlkonversation som fördes mellan Almina Imamovic och Migrationsverkets expert Slavica Kosovic Atmé i juli ska projektet ha godkänts av Ali Rezas chef Wafi Kakar, som vid den här tidpunkten var Afghanistans flyktingminister. Trots det avslog Sverige ansökan om visum.

      Inga tydliga besked

      Almina Imamovic och Bertil Kågedal menar att det råder stor tystnad kring evakueringarna och att det är mycket svårt att få information om vad som pågår. Både han och Almina Imamovic berättar om hur de slussas runt mellan olika myndigheter utan att få några tydliga svar eller besked om vad som ska hända med Ali Reza.

      – Det går ännu inte att få kontakt med de grupperingar som står för dagens evakueringar. När man får svar från svenska ambassaden är det ett standardsvar om att evakueringarna inte har upphört. Ambassaden hänvisar till UNHCR och UD, Migrationsverket hänvisar till UD. Och så håller det på, säger Bertil Kågedal.

      Syre har tagit del av mejlkonversationerna. Bertil Kågedal skickade den 29 november ett mejl till Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik och till myndighetsstaben. I brevet beskriver han detaljerat Ali Rezas situation sedan talibanerna tog över, och deras ansträngningar för att försöka få honom evakuerad. En sekreterare hälsar att hen vidarebefordrat brevet till ansvarig avdelning. Den 10 december återkom Migrationsverkets expert Sofia Karlsson. I mejlet skriver hon att Migrationsverket endast hanterar de ärenden som framställs till dem av ambassaden eller UD. Hon ber därför Bertil Kågedal att skriva till ambassaden.

      Almina Imamovic fick den 29 november ett mejl från ambassaden där ambassaden skriver att om personen är svensk medborgare eller har svenskt uppehållstillstånd ska han kontakta UD-jouren. Gällande vidarebosättning till Sverige är det enligt ambassaden Migrationsverket som ska kontaktas. Men det är, enligt ambassadens mejl, FN:s flyktingorgan UNHCR som ”har det globala ansvarat att bistå flyktingar och kan avgöra vilka personer som bör komma ifråga för vidarebosättning till Sverige”. Evakueringarna från Afghanistan har dock inte skett i samarbete med FN. Däremot har Sverige använt platser som skulle ha givits till kvotflyktingar till de som evakuerats. Sverige har åtagit sig att ta emot omkring 5000 personer årligen via UNHCR, för 2021 var antalet 6400 då inte alla 5000 kunde överföras under 2020. 

      Antalet mejl som skickats fram och tillbaka är stort. Men ingenstans står det svart på vitt vem som gör vad, och det går inte att få någon som helst inblick i hur Sverige rent praktiskt arbetar. Inte heller går det, att döma av mejlkonversationen, att få ett rakt svar gällande den berörda personens skyddsbehov och om det finns några utsikter för att få honom evakuerad.

      Ali Reza tillsammans med Anders Schogster i februari 2020
      Ali Reza tillsammans med Anders Schogster i februari 2020. Schogster är så kallad sambandsman på Sveriges ambassad i Kabul. I praktiken innebär det att han arbetat med deportationer från Sverige till Afghanistan, vilka även Ali Reza arbetat med för Afghanistans räkning. Foto: Privat

      "Svåra förhållanden"

      Syre kontaktar både UD och Migrationsverket. Migrationsverket hänvisar till UD, på grund av ”frågornas karaktär”. Senare skickar presstjänsten knapphändig information om Migrationsverkets roll. Enligt UD, som först ställer upp på en telefonintervju med senare avböjer den på grund av att det uppstått förhinder, kan de inte kommentera enskilda fall.

      – Det är bara UNHCR, och i extraordinära fall, svenska utlandsmyndigheter, som till Migrationsverket kan föreslå personer som ska få vidarebosättning i Sverige (tas emot som kvotflyktingar). Med anledning av den extraordinära situationen i Afghanistan har Sveriges ambassad i Kabul föreslagit personer för vidarebosättning i Sverige. Personerna som Sveriges ambassad i Kabul har föreslagit för Migrationsverket för vidarebosättning är framförallt personer som varit anställda av svenska ambassaden eller av svenska Försvarsmakten samt andra särskilt skyddsbehövande afghaner med koppling till Sverige (människorättsförsvarare, journalister m.m.) och deras närmsta familj. Personerna har valts ut efter kontakt med Försvarsmakten, samarbetspartners, UNHCR och civilsamhällesorganisationer, skriver presstjänsten, och tillägger:

      – För varje person som föreslås ingår bland annat att samla in nödvändig dokumentation och förklara varför personen behöver skydd i Sverige. Det är därefter Migrationsverket som prövar de individuella ärendena inkl. utför en säkerhetsprövning, genomför intervjuer och beslutar om vilka personer som kan tas emot som kvotflyktingar i Sverige.

      Att man inte evakuerade fler än 1100 personer i somras beror enligt UD på att evakueringarna genomfördes under extremt svåra förhållanden.

      – Vi hade ambitionen att evakuera ännu fler svenskar, personer från civilsamhället och Försvarsmaktens tidigare lokalanställda. Att fler inte kunde evakueras berodde bland annat på att talibanerna stoppade afghanska medborgare som vi hade lyckats få ända fram till flygplatsen, enligt presstjänsten.

      Hade gått att evakuera

      Bertil Kågedal menar att Sverige, om man menar allvar med att man vill evakuera de mest utsatta, borde vara öppna för information om vilka dessa individer är. Att evakuera Ali Reza hade enligt honom varit fullt möjligt. Han befann sig på flygplatsen vid flera tillfällen. Talibanerna ser inte med blida ögon på att han har samarbetat med väst och hjälpt återvändare, som i deras ögon är svikare, till ett bättre liv.

      Bertil Kågedal och Almina Imamovic fortsätter att stånga sig blodiga mot svenska myndigheter för att få någon klarhet i varför man agerat som man har gjort i fråga om Ali Reza, som ett drygt år innan talibanernas maktövertagande var inbjuden på tjänsteresa till Sverige. Bertil Kågedal och Almina Imamovic är båda upprörda över bristen på svar och handfast agerande.

      – Om inte Ali Reza evakueras på grund av sitt arbete för att hjälpa Sverige att genomföra deportationer – vem ska då kvalificera sig för att evakueras? undrar Almina Imamovic.

      När den här texten publiceras har utrikesminister Ann Linde deklarerat att den storskaliga evakueringen från Afghanistan är över. Kvar med anmälningsplikt hos talibanerna är dock Ali Reza.

  • Energi

  • Krönika