3 januari: En halv miljard djur kan ha dött i Australiens bränder

480 miljoner däggdjur, reptiler och fåglar har dött i de australiensiska bränderna, och flera arter helt kan vara utrotade. Det befarar ekologer vid University of Sydney. ”Bränderna har spridit sig så snabbt och varmt att dödligheten för djuren i träden har varit otroligt hög”, sade naturskyddsrådets ekolog Mark Graham till det australiensiska parlamentet, enligt News Au.

Läs mer: En halv miljard djur kan ha dött i bränderna 

24 januari: Könsbalans på Göteborgs filmfestival

Göteborgs drygt fyra decennier gamla filmfestival tar nya grepp som män med makt i gynekologstol. År 2020 blir den så kallade 50/50-visionen verklighet, med hälften kvinnor och hälften män bland festivalens regissörer.

Läs mer: Sårbart och särat på Göteborgs filmfestival

7 februari: Avatarer kan bli EU:s nya gränsvakter

Lögndetektor och virtuella gränsvakter som man ska passera för att komma in i Schengen-området. Låter det som hämtat från framtiden? I så fall är framtiden redan här. Som en del i ett EU-försök har resenärer frågats ut före ankomst till EU för att avgöra om de talar sanning eller utgör ett säkerhetshot. Men ny teknik innebär också nya risker – som kränkning av den personliga integriteten. 

Läs mer: Avatarer sållar vid EU-gränsen

10 mars: Protester mot Preems utbyggnadsplaner i Lysekil

Extinction rebellion demonstrerar inför rättegången i Mark- och miljööverdomstolen om Preems utbyggnadsplaner i Lysekil. 

Läs mer: Protester mot Preemraff efter anklagelser om greenwashing

16 mars: Kroppsaktivister på bioturné

“Kroppsaktivismen har betytt jättejättemycket för mig. Jag får känna igen mig. Det är inte Biggest loser eller Du är vad du äter utan människor som ser ut som mig i ett sammanhang där de mår bra, och har ett liv. Det har gett mig livsglädje”, säger 22-åriga kroppsaktivisten Pauline Lindborg, från hyllade danska dokumentären Fat front.

Läs mer: ”Att jag dansar naken kan vara livsavgörande”

24 mars: Sverige vill utvisa Alis pappa

Marie Nordström och Habib Niazi fick sonen Ali Nordström 2017. I år fyller han tre år och kan – om Migrationsverket får bestämma – bli av med sin pappa. Habib får inte stanna i Sverige.

Läs mer: Sverige vill utvisa Alis pappa

30 april: Dömdes för stöld efter fritagning av kaniner

Lykke Cahier Brodin och Natanael Sällqvist döms till villkorlig dom och 40 dagsböter var, för stöld av tre kaniner från en kaninfarm i Sörmland. Tillsammans ska de betala 10 000 kronor. ”Vi är skyldiga till det som har hänt, vi har varit öppna med det hela tiden. Då får man ta konsekvenserna”, säger Lykke Cahier Brodin.

Läs mer: Dömdes för stöld efter fritagning av kaniner

8 maj: Köttkonsumtionen ökar risken för pandemier

Alla ställen där vilda djur kommer i kontakt med oss eller våra tamdjur är potentiella risker för ny smittospridning, enligt Björn Olsen, professor och överläkare i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Hans slutsats är att vi måste minska vår köttkonsumtion. “Att ha en syn på djur och natur som oändliga resurser och förbrukningsvaror, det är farligt. Det är så vi skapar pandemier och antibiotikaresistens.”

Läs mer: Vad kan vi lära oss av coronapandemin?

4 juni: 8000 stockholmare trotsar coronaregler för BLM-demo

Tre privatpersoner, aktiva i Black lives matter-rörelsen som protesterar mot den amerikanska polisens dödsmisshandel av  George Floyd i USA,  fick tillstånd för en manifestation mot polisvåld och rasism på Sergels torg i Stockholm 3 juni. Trots coronaregler om max 50 personer samlades runt 8000 stockholmare för att demonstrera.

Läs mer: Black lives matter-demonstration väcker starka reaktioner

15 juni: Jobbar i regnrock i brist på skydd

På Orionteaterns scen i Stockholm har föreställningar lämnat plats åt volontärers förklädesfabrik. “Personal inom till exempel hemtjänsten ringer fortfarande  till oss och gråter. Av glädje eller förtvivlan. En del är glada för att de har fått förkläden som vi  har gjort. Andra är i desperat behov av skydd och står och jobbar i regnrockar i brist på bättre”, berättar Anette Eriksson, som är en av volontärerna.

Läs mer: Jobb i regnrock i brist på bättre skydd 

29 juli: Amazon försvarar sin dominans – och nu blir Sverige nästa marknad

Representanter för Apple, Amazon, Google och Facebook förhörs av den amerikanska kongressen, i ett försök att motarbeta monopolbildning. Samtidigt kommer uppgifter om att det amerikanska e-handelsföretaget Amazon planerar att etablera sig i Sverige.

Läs mer: Amazon försvarar sin dominans – och nu blir Sverige nästa marknad 

5 augusti: Beirut i chock efter explosionen: “Som att sparka på en döende man”

Dagen efter explosionen som dödade minst 115 personer och skadade 4 500 går Beirutborna skakade genom förödelsen. Överallt aska, förstörelse – i ett land som det senaste åren rusat mot ekonomisk kollaps.

Läs mer: Beirut i chock efter explosionen: “Som att sparka på en döende man” 

24 augusti: Ett barn har spolats upp på en strand i Tunisien

En ung pojke har hittats död på en strand i Tunisien. Han är en av många som hittats döda längs den nordafrikanska kusten de senaste veckorna. Men till skillnad från 2015 är reaktionerna i dag betydligt svalare.

Läs mer: Ett barn har spolats upp på en strand i Tunisien

25 augusti: Lastbil tappade hundratals hönor på vägen

Hundratals hönor i burar på väg till avlivning föll av en lastbil på riksväg 40 mellan Nässjö och Jönköping. Omkring 10 000 hönor fanns i lastbilen. Enligt länsstyrelsen dog flera hönor när burarna föll av och andra avlivades på platsen istället för i slakteriet.

Läs mer: Lastbil tappade hundratals hönor på på vägen

9 september: Grekiskt flyktingläger i lågor

Barnfamiljer flyr undan lågorna efter att en stor brand utbrutit på Greklands största flyktingläger, Moria, på ön Lesbos. ”Hela lägret brinner. Allting brinner. Människor flyr. Deras hem i Moria är borta”, skrev organisationen Stand by Me Lesvos, som uppgav att det inkommit rapporter om att invånare på ön försökt att stoppa flyende asylsökande som försökt ta sig till en närliggande by.

Läs mer: Grekiskt flyktingläger i lågor

9 oktober: Sverige har flest drogrelaterade dödsfall i EU

Antalet narkotikarelaterade dödsfall i Sverige går sakta ner men trots det har vi nu störst andel dödsfall i EU. Från flera håll höjs röster om att vi borde satsa mer på så kallad skademinimering. Det kan till exempel handla om sprututbyten och utdelning av motgiftet naloxon men även nya insatser som injektionsrum.

Läs mer: Sverige flest drogrelaterade dödsfall i EU – skademinimering på frammarsch

14 oktober: Frankrikes koloniala arv belyst i fransk rättegång

Kongofödda Emery Mwazulu Diyabanza dömdes till böter på 2 000 euro i Justitiepalatset i Paris för att försökt ta en afrikansk begravningspåle från 1800-talet från ett museum i staden. Han strömmade händelsen online i en protest mot kolonialtidens plundring av afrikansk konst.

Läs mer: Frankrikes koloniala arv belyst i fransk rättegång

23 oktober: Vegoburgare får fortsätta kallas burgare

Det blev nej i EU-parlamentet till förslaget om att förbjuda köttliknande namn på vegomat. Det starkt kritiserade förslaget förlorade med 328 röster mot 315.

Läs mer: Vegoburgare får fortsätta kallas burgare

6 november: Sveaskogs kontor ockuperat av aktivister: ”Avkolonisera Sápmi”

Klimataktivist- och ickevåldsrörelsen Extinction rebellion ockuperade Sveaskogs kontor för att kasta ljus på FN-konventionen ILO 169 om urfolks rättigheter som betonar markrättigheter för urfolk. Sverige har, till skillnad från 22 andra länder i världen med urfolk, ännu inte ratificerat konventionen, vilket har lett till internationell kritik vid flera tillfällen. Aktivisterna blockerade bilvägen utanför Sveaskogs kontor med banderoller där det stod ’Stoppa mord på urskog och urfolk’ och ’Avkolonalisera Sápmi’.

Läs mer: Sveaskogs kontor ockuperat av aktivister: ”Avkolonisera Sápmi”

4 december: Sorg och upprördhet när Gotlands djurfristad lägger ned

Gotlands djurfristad väckte stor upprördhet i sociala medier när de meddelade att de lägger ned verksamheten. Men sedan följde vittnesmål om vanvård. Nu har flera djur avlivats på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands mest omfattande djurskyddsärende sedan 2012.

Läs mer: Sorg och upprördhet när Gotlands djurfristad lägger ned

22 december: Domslut: Norsk oljeborrning strider inte mot grundlag

Norge bröt inte mot grundlagen när landet tillät oljeborrning i Arktis, slog landets högsta instans fast den 22 december 2020, då en majoritet av domarna gick på statens linje i det som miljöorganisationer kallat ”århundradets mål”. ”Vi är rasande över denna dom, som lämnar ungdomar och framtida generationer utan skydd från grundlagen. Högsta domstolen väljer lojalitet mot norsk olja framför våra rättigheter till en säker och hälsosam framtid. Alla vi unga som kämpar mot arktisk oljeborrning är vana vid att bli besvikna och vi kommer att fortsätta vår kamp”, säger Therese Hugstmyr Woie, ledare för den norska ungdoms- och miljöorganisationen Natur og Ungdom.

Läs mer: Efter domen om oljeborrning i Arktis: ”Vi är rasande”

Ordföranden för FN:s globala klimatmöte, Sultan al-Jaber, har lagt i en högre växel för att försöka ena världens länder kring en ny klimatöverenskommelse. På tisdag vill han vara färdig, men många stora frågor återstår att lösa.

– Att misslyckas är inget alternativ. Det som vi vill uppnå ligger i allas intresse, överallt, säger han.

På söndagen samlade han alla länders representanter till en ”majlis”, ett traditionellt sätt att lösa problem i Förenade arabemiraten. Ministrar och förhandlare satt i en stor ring och förde fram sina ståndpunkter. Ett annorlunda försök att nå en kompromiss.

Blockerar

På sittningen gjorde både Saudiarabien och Irak klart att de motsätter sig alla formuleringar om att fasa ut olja, kol och naturgas. Hittills har världen aldrig lyckats enas om att sluta använda fossila bränslen, trots att det är roten till klimatproblemet. Men det är hårt tryck att få till en historisk skrivning om detta på COP28.

Saudiarabien sätter sig alltid på tvären i alla skeden, enligt Alden Meyer på tankesmedjan E3G som har följt landet i klimatprocessen i 30 år.

– Men om ordförandeskapet och andra länder lyckas få Kina, Indien, Ryssland och andra att röra på sig och acceptera någon form av skrivning om utfasning av fossila bränslen kommer trycket på saudierna att bli överväldigande, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Komplicerade frågor

Men det finns också många andra komplicerade, olösta frågor på bordet. Och som så ofta kokar flera av dem ner till pengar.

En grupp på 20 länder, där bland annat Saudiarabien, Kina och Indien ingår, har gjort klart att de anser att rikare länder behöver ta större ansvar när det gäller utsläppsminskningar.

– I varje möte trycker de (rika länderna) på och pressar utvecklingsländerna att göra mer och mer, utan att erbjuda medlen som behövs för att genomföra åtgärder – utan att acceptera att en utfasning inte kan se likadan ut för alla om den ska vara rättvis, säger Diego Pacheco, talesperson för gruppen till The Guardian.

– Och detta medan de fortfarande ökar sin produktion av fossila bränslen.

På söndagen kom också ett förslag på ett regelverk för anpassning till klimatförändringar. Men de mest utsatta länderna för extrema temperaturer, torka och skyfall var missnöjda med förslaget. Även här handlar mycket av konflikten om pengar.

Känsligt läge

Just nu är klimatförhandlingarna inne i ett komplicerat skede. Alla bitar måste falla på plats för att en överenskommelse ska kunna klubbas och världen ska ha någon möjlighet att nå Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.

– Frågan är om det här tog oss närmare eller längre ifrån varandra, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till TT efter söndagens sittning.

En sak står dock redan klar.

Nästa års klimattoppmöte kommer att hållas i Azerbajdzjan. Det blir tredje året i rad som ett land med stora fossila intressen håller i ordförandeskapet – vilket lär väcka kritik.

Fler snusar i den svenska skolan. Enligt nya siffror från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) använder minst var fjärde gymnasieelev vitt snus.

”Vi kan se att ungas användning av vitt snus fortsätter att öka även i år, trots att en åldersgräns infördes i augusti 2022”, säger Sir Thor, forskare hos CAN i ett pressmeddelande.

CAN:s årliga rapport visar att 13 procent av niorna och 24 procent av gymnasieeleverna har använt vitt snus de senaste 30 dagarna.

När det kommer till tyngre saker visar rapporten att det är en liten del av eleverna som står för en stor del av narkotikakonsumtionen.

”Ett liknande mönster syns i den vuxna befolkningen”, säger Siri Thor.

7 procent i nian och 15 procent på andra året i gymnasiet säger att de någon gång har använt narkotika.

I rapporten från CAN framgår även att spel om pengar har ökat rejält bland pojkar som går andra året på gymnasiet, 40 procent har spelat om pengar senaste året.