Stormningen av Kapitolium

Den 6 januari stormade demonstanter och anhängare till Donald Trump den amerikanska kongressbyggnaden, övertygade om att det amerikanska valet två månader innan varit riggat, såsom Donald Trump påstått. Den sittande presidenten ställdes inför riksrätt för ”anstiftan till uppror” och blev därmed den första presidenten i landet att ställas inför riksrätt två gånger. Han friades dock, eftersom de 57 av 100 senatorer som röstade för att han skulle dömas inte räckte upp till gränsen två tredjedelars majoritet.

Hongkong

Kinas kritiserade säkerhetslag har nu varit på plats i ett och ett halvt år, och resultatet är en förändrad stad.

– Hongkong var den enda staden på kinesisk mark med möjlighet till politisk diskussion, fria samtal på universiteten och yttrandefrihet i medierna. Allt detta har slagits ned av den nya lagen, sa Tim Rühlig, Hongkongexpert verksam vid Utrikespolitiska institutet, till TT på ettårsdagen.

Under det gångna året har det rapporterats om razzior och räder mot aktivistgrupper och tidningsredaktioner, fängelsedomar mot demonstranter och ett kritiserat nytt valsystem som i praktiken syftar till att enbart välja Pekingtrogna politiker till det lokala styret i staden.

Ryssland

Militär upptrappning vid gränsen till Ukraina är bara det senaste i raden av nyheter från Ryssland. I början av året greps oppositionsledaren och regimkritikern Aleksej Nalanyj när han återvände till landet och han avtjänar nu ett fängelsestraff som mängder av demonstranter liksom människorättsorganisationer menar är politiskt motiverat.

Parlamentsvalet som hölls i september kritiserades för att vara riggat och situationen för journalister och aktivister i landet har stadigt försämrats. Under julledigheterna för ett år sedan passade man på att få igenom nya skärpningar i de kritiserade lagarna om ”utländska agenter”, vilket har inneburit att det blivit ännu svårare för organisationer och individer att verka politiskt.

Så sent som nu i veckan tvingades den välkända människorättsorganisationen Memorial att stänga sin verksamhet efter att en domstol konstaterat att de inte följt de krav som följer med att tidigare ha blivit klassade som ”utländska agenter”.

– Naturligtvis är dagens beslut politiskt motiverat, sa Aleksander Tjerkasov, styrelseledamot för Memorial till ryska medier. 

Även Right livelihoodpristagaren Vladimir Slivjak, grundare av miljöorganisationen Ecodefense, som för sju år sedan stämplades som utländsk agent, kan skriva under på problemen med att klassas som utländsk agent.

– Det är farliga tider att vara aktivist i Ryssland. Det är ett stort risktagande och det är klart att jag är rädd ibland, sa han i en intervju med TT.

Belarus

Spänningarna mellan Belarus och EU har ökat under året sedan EU genomför flera ekonomiska sanktioner mot landet som svar på de kränkningar av mänskliga rättigheter som pågått då mängder av människor fängslats och torterats efter att ha protesterat mot parlamentsvalet 2020, som de flesta oberoende bedömare menar var riggat.

Det hela har eskalerat i en humanitär kris vid gränsen mot Polen, där tusentals flyktingar fastnat i gränslandet då Belarus enligt EU använt flyktingar som ”brickor” i ett politiskt spel eller så kallad ”hybridattack”, genom att flyga in dem från bland annat Irak och sedan skicka dem vidare mot gränserna till EU-länderna. Polen å sin sida har vägrat att öppna gränsen och har utlyst undantagstillstånd med tusentals soldater placerade längs gränsen.

Polen

I en ytterligare skärpning av abortlagarna förbjöds nästan alla typer av abort i Polen i början av året och efter omfattande demonstrationer mot detta har flera aktivister och arrangörer för protesterna åtalats. De riskerar nu upp till åtta års fängelse. 

I år införde landet även en kritiserad disciplinnämnd, som har befogenhet att övervaka ledamöterna i Högsta domstolen, upphäva deras immunitet, sänka deras löner och dra dem inför rätta. EU har gett skarp kritik, konstaterar att det underminerar landets och hotat med att frysa landets coronastöd och dessutom dela ut böter på en miljon euro per dag.

Under året röstades också en kritiserad medielag igenom i Polens underhus. Demonstrationerna mot lagen har varit omfattande, och kritiker menar att den är skräddarsydd för att stoppa den populära oberoende nyhetskanalen TVN24, som ägs av USA-baserade Discovery. Men sista veckan i december så lade president Andrzej Duda in sitt veto mot lagen, något som EU:s tidigare rådsordförande Donald Tusk, nu ledare för det polska oppositionspartiet Medborgarplattformen, tolkat som ett bevis för att internationella påtryckningar och demonstrationer har givit resultat. 

Sedan regeringspartiet Lag och rättvisa tog makten i Polen 2015 har landet tappat 46 platser i Reportrar utan gränsers (RSF) pressfrihetsindex och hamnar nu på plats 64 av 180.

Indien

Under året har Indiens hindunationalistiske premiärminister Narendra Modi fortsatt sin politik som inneburit att pressfriheten i landet minskat och att människorättsorganisationer fått allt svårare att arbeta. I februari i år stängdes mer än 500 twitterkonton tillfälligt av efter att de deltagit i de bondeprotester som länge pågått i landet. (Så sent som i november drog Modi tillbaka de kritiserade lagar som demonstranterna protesterade mot. Troligen ett taktiskt drag inför kommande lokalval senare i år.)

Det har också rapporterats om hur islamofobin och religiösa motsättningar ökat i landet under pandemin. Till exempel pekades muslimska medarbetare på en telefonrådgivningscentral ut som korrumperade av en regionalpolitiker tillhörande det styrande hindunationalistiska partiet – utan några som helst bevis.

Myanmar

Militärkuppen i Myanmar den 1 februari ledde till stora folkliga protester och har under året utvecklats mot alltmer våldsamheter och ett rent inbördeskrig. Det konstaterade FN:s sändebud i Myanmar, Christine Schraner Burgener, i oktober.

– Vi ser våld överallt, den går inte längre att kontrollera. Och omfattningen på våldet är verkligen stor. Därför säger jag att ”ja, det är ett inbördeskrig”, sa hon i en intervju med nyhetsbyrån AP.

FN har under året vädjat till omvärlden om att inte stötta militärjuntan genom att förhindra att vapen når landet. Man uppmanade också militärjuntan att respektera det valresultat från november 2020 som kuppen vände sig mot. Men så har det inte blivit. Istället utsåg man på halvårsdagen av kuppen juntaledaren och generalen Min Aung Hlaing till premiärminister för en övergångsregering.

Kina

Den kinesiska regeringen har inte bara kopplat ett hårdare grepp om Hongkong. Förtrycket mot  uigurer och andra minoritetsgrupper i landet ser också ut att ha ökat. I april i år dömdes två uiguriska ex-tjänstemän till döden för ”separatistiska aktiviteter” och flera människorättsorganisationer larmade om tvångsarbete på interneringsläger i provinsen Xinjiang. FN har vid flera tillfällen uttryckt en vilja att genomföra inspektioner med fri insyn i provinsen.