Just nu försöker de ryska myndigheterna att snabbt få igenom en rad lagändringsförslag i det ryska parlamentet. Syftet är att skärpa den kritiserade lagen om ”utländska agenter”. Om den går igenom kommer det nästan omgående få stora konsekvenser för såväl organisationer och individer, menar Civil rights defenders.
– De vill använda lagen för att trycka ner alla som överhuvudtaget vågar prata öppet och kritisera regimen, säger Ana Furtuna, chef för Eurasienavdelningen på Civil rights defenders
De nya lagändringsförslagen är en fortsättning på den kritiserade lagen om ”utländska agenter”, som kom till 2012. Denna lag har under åren skärpts flera gånger och inneburit tuffare kontroller, mycket administrativt merarbete och dryga böter för alla organisationer som klassas som utländska agenter, det vill säga de som tar emot utländsk finansiering och ägnar sig åt ”politisk verksamhet”. Ingen av dessa begrepp är utförligt definierade och kan ha en bred betydelse. Många kan omfattas, såväl miljöorganisationer och människorättsorganisationer som valobservatörer och religiösa föreningar.
Oplanerade kontroller och tillstånd för aktiviteter
I praktiken kommer de nya lagändringarna innebära en ännu hårade kontroll över de organisationer som stämplas som utländska agenter. Till exempel blir det tillåtet för myndigheterna att genomföra oplanerade inspektioner, men också att kontrollera vad som görs i förväg.
– Redan tidigare så behövde dessa organisationer presentera sin verksamhet och budget i förväg varje år. Nu går man ännu längre och säger att det krävs officiellt tillstånd i förväg för att få genomföra aktiviteter. Dessutom måste alla journalister, bloggare och liknande som rapporterar om organisationen nämna att den är en utländsk agent, säger Ana Furtuna.
Att bli omnämnd som utländsk agent är ingen banalitet i sammanhanget, då benämningen i den offentliga debatten inte ger några positiva associationer. Många organisationer har valt att stänga ner hellre än att bli stigmatiserade med stämpeln utländsk agent, berättar Ana Furtuna.
– Det uppfattas av allmänheten som likställt med en landsförrädare, säger hon.
Och det är inte bara organisationer som får svårare att verka. Även individer kommer nu att drabbas.
– Förut om du jobbade för en enskild organisation och den tvingades stänga ner så kunde du fortsätta arbetet som individ. Men nu föreslår man att stämpeln utländsk agent ska utvidgas till att gälla också individer som engagerar sig i politisk aktivitet och tar emot någon form av utländsk finansiering, säger Ana Furtuna.
Myndigheter kan tolka lagen godtyckligt
Detta kan innefatta även utbildning och andra kapacitetsstärkande aktiviteter, menar hon.
– Terminologin som används i lagförslagen är väldigt vag. Politisk aktivitet. Vad innebär det? Det ger stort utrymme till myndigheterna att godtyckligt tolka om man kan stämpla en organisation eller individ som utländsk agent. Det blir som en dödsdom mot civilsamhället, underskriven med lagliga verktyg, säger hon.
Med hårda kontroller, dryga böter och krav på att både organisationer och individer presenterar hur de spenderar pengar som kommer från utlandet är lagen ett effektivt vapen för att tysta alla oppositionella, menar Ana Furtuna.
– Under de senaste åtta åren har mer än 50 repressiva lagar antagits och alla syftar till att tysta ner organisationer och individer, säger hon.
Samtidigt är lagändringarna ett brott mot konstitutionen i landet.
– Det är ett brott mot rätten till privatliv och undertrycker organisationsfriheten och mötesfriheten.
Några av förslagen har redan antagits och några diskuteras just nu i parlamentet. Många av dem har redan passerat den första och andra instansen och Ana Furtuna tror att regimen kommer försöka skynda på processen så mycket som möjligt.
– Om ändringarna går igenom så kommer ramlagstiftningen gälla samma dag, och de flesta av dem inom tio dagar. Det är väldigt snabbt och ger civilsamhällesorganisationer väldigt lite tid att förbereda sig, konstaterar hon.
