Zoom

Både plus och minus för den ekonomiska tryggheten år 2022

Okba (till vänster) riskerar drabbas av de stramare regler inom försörjningsstödet som regeringen vill införa.

Fler sjuka kan få sjukpenning efter att sjukförsäkringen har mjukats upp på flera sätt i år. Men för folk som tvingas leva på försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, har livet istället blivit tuffare. Det konstaterar Syre när vi sammanfattar de tio viktigaste händelserna inom den ekonomiska tryggheten under år 2022.

Julafton blir mer knaper än vanligt för många i år. Inflationen har gröpt ur mycket ur plånboken. Men för sjukskrivna finns i varje fall några ljusglimtar. Här listar Syre både plus och minus när det gäller den ekonomiska tryggheten under året.

1) Sjukskrivningarna tillåts öka

Året började med en present till alla sjuka som har utförsäkrats. I förra regeringens regleringsbrev för budgetåret 2022 strök de rödgröna ett stort stycke om att sjukskrivningarna skulle ligga på en låg nivå, vilket påverkar hur Försäkringskassan handlägger sjukskrivningar. Det är första gången på 20 år som regeringen tar bort skrivningar om att sjuktalen ska ligga på en låg nivå. Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, anser att det är rätt riktning.

– Det är en positiv utveckling att man tar bort målen om att sänka sjuktalen och istället fokuserar på att hjälpa folk tillbaka i arbete. Det är mycket positivt, sade hon till Syre för snart ett år sedan.

Om den nya regeringen håller fast vid att inte skriva ut målet om låga sjuktal även i 2023 års regleringsbrev är oklart i skrivande stund.

2) Höjt bostadsbidrag nådde inte de mest behövande

I år höjde den rödgröna regeringen bostadsbidraget för familjer för att kompensera för inflationen. Men höjningen nådde få av de mest behövande familjerna – de med försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Orsaken är att höjningen i bostadsbidraget dras av från försörjningsstödet. Bara ett fåtal kommuner har låtit höjningen av bostadsbidraget gå till dem som det var tänkt. Örnsköldsvik är en av kommunerna som har låtit den förra regeringens höjning gå in i den egna budgeten. Det ledde till att bland annat Tomas och hans familj i Örnsköldsvik blev tvungna att söka akuta matpengar – och då gjorde socialtjänsten en orosanmälan.

3) Mjukare regler inom Försäkringskassan

Under året har flera regler inom sjukförsäkringen mjukats upp. En förändring är att en persons arbetsförmåga efter dag 180 i sjukperioden ska bedömas mot normalt förekommande arbete inom en särskild yrkesgrupp. En annan är att den sjuka under vissa förutsättningar kan få längre tid på sig för rehabilitering om det bedöms att hen kommer kunna komma tillbaka till sitt vanliga arbete. Dessutom införs en trygghetspension för sjuka äldre.

4) Läkarens intyg räcker för sjukpenning

Under många år har Försäkringskassan krävt att sjukpenning enbart ska beviljas för sjukdomar som går att bevisa genom så kallade objektiva undersökningsfynd, till exempel prover eller röntgenbilder. Kravet har gällt till exempel psykisk ohälsa eller kronisk smärta, trots att dessa sjukdomar är osynliga vid fysiologiska undersökningar eller i röntgen. Men i november i år kom en ny dom som lär sätta stopp för detta. Högsta förvaltningsdomstolen – som är högsta instans – beslutade att det räcker att läkaren intygar att personen har denna typ av diagnos för att Försäkringskassan ska bevilja sjukpenning.

Taxiförare protesterade mot Uber och Bolts dåliga arbetsvillkor
Taxiförare protesterade mot Uber och Bolts dåliga arbetsvillkor. Foto: Katarina Andersson

5) Svårare för arbetare och utrikesfödda att få sjukpenning

Försäkringskassan nekar oftare sjukpenning till personer som är födda utomlands eller har arbetaryrken. Det visar en stor registerstudie som Försäkringskassan gjorde i maj där över två miljoner sjukpenningärenden och 200 000 sjukfall mellan åren 2018 och 2021 analyserades. En delförklaring kan vara att arbetsförmågan hos personer med behovs- och timanställningar bedömdes mot hela arbetsmarknaden från dag ett innan 2022. En annan förklaring kan vara att vissa grupper har svårare att ta vara på sina rättigheter i kontakt med myndigheter, enligt rapporten.

6) Regeringsskiftet förändrar inget i sjukförsäkringen

Att det blev en ny regering i höstas förändrar inget när det gäller sjukförsäkringen. I varje fall inte under detta budgetår, så vida inget nytt mål om att hålla sjukskrivningarna på en låg nivå införs. Regeringen tar inte tillbaka de lättnader som den förra regeringen införde, men tillför inte heller några ytterligare uppmjukningar.

7) Ny rapport: Alliansens bortre tidsgräns saknade effekt

Syftet med den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, som dåvarande alliansregeringen införde, var att fler skulle komma i arbete. Men det skedde inte. Det konstaterade Inspektionen för socialförsäkringen i en rapport som släpptes i somras. I stället minskade de utförsäkrades inkomster med 4,4 procent. Trots att reformen inte fungerade som tänkt drog inget av de forna allianspartierna tillbaka sina vallöften om att återinföra den bortre tidsgränsen om de vann valet.

8) Gig-arbetare protesterar mot arbetsvillkoren

I början av december fick taxiförare som kör Uber och Bolt nog. De tog sig ut på gatorna för att protestera mot de dåliga arbetsvillkoren och lönerna. Detta efter att ha fått inspiration av sina brittiska kollegor. Syre var på plats. Några veckor innan hade Arbetsdomstolen dömt till matleveransföretaget Foodoras fördel. De ansågs inte vara arbetsgivare åt ett av matbuden, utan arbetsgivare var i stället ett bemanningsföretag.

9) Bidragstak och tiggeriförbud i Tidöavtalet

De allra fattigaste lär få det tuffare framöver. Regeringen har i samarbete med Sverigedemokraterna bestämt att införa både bidragstak och tiggeriförbud. Bidragstak innebär en åtstramning av försörjningsstödet, tidigare kallat socialbidrag. Än så länge är det oklart hur det ska utformas, men enligt uttalanden från Moderaternas tycks de som att partiet vill att hushåll inte ska kunna få mer än 16 500 kronor i försörjningsstöd, även om utgifterna för exempelvis hyran och många barn är mycket högre. Dessutom vill regeringen tillsammans med SD utreda om personer som inte har svenskt medborgarskap ska nekas exempelvis barnbidrag. En sådan förändring lär försämra integrationen, enligt forskare.

10) Inkomstskillnaderna ökar och fattigdomen växer

Sverige har blivit ett skatteparadis för de rikaste. Det konstaterar journalisten Andreas Cervenka i sin nya bok ”Girig-Sverige – Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika”, som har vunnit flera priser. Samtidigt varnar ideella organisationer för den ökande ojämlikheten. I en ny rapport konstaterar Statistiska centralbyrån, SCB, att utrikes födda drabbas hårdast. Fattigdom är sju gånger vanligare för dem än för personer som har fötts i Sverige.

11) Hårdare tag mot felaktiga utbetalningar

Den nya regeringen har fattat beslut om att skapa en ny myndighet – Utbetalningsmyndigheten, som ska sätta dit folk som fuskar för att få pengar från välfärdssystemet. När det gäller sjukförsäkringen tycks det dock vara få som fuskar medvetet. Efter att ha tillsatt en enorm apparat för att hitta dessa personer visade det sig år 2009 att det bara handlade om 166 personer, enligt Kampen om sjukfrånvaron. De flesta felaktiga utbetalningar är alltså misstag. Nästan en tredjedel av återkraven beror på att Försäkringskassan själv har gjort fel.

Läs mer om förtidspensionären Karin som fick krav på att betala 291 600 kronor till Försäkringskassan.

– Det är katastrof. Var ska jag få de pengarna ifrån?” sade hon, när Syre intervjuade henne förra året.

#sjukförsäkringen

#Trygghetssystem