Ett bidragstak som drabbar flerbarnsfamiljer. Dessutom ska det utredas om icke-medborgare kan nekas bostadsbidrag och barnbidrag. Det är några av högerblockets åtstramningar i Tidöavtalet när det gäller bidrag och sjukförsäkring.
– Barn ska inte straffas, säger Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap och barnläkare.
I fredags presenterades det så kallade Tidöavtalet – den politik som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har kommit överens om.
Inom flera områden har SD fått igenom sin politik.
Sjukförsäkringen nämns bara en gång i avtalet. Där tycks det som om Sverigedemokraterna har fått igenom sin käpphäst – att inte återinföra den borte tidsgränsen i sjukförsäkringen, av kritikerna kallad ”stupstocken”.
Alla borgerliga partier har velat återinföra den bortre tidsgränsen. Men Sverigedemokraterna har de senaste åren varit motståndare till den. I Tidöavtalet står inget om en bortre tidsgräns.
Det står dock att det fortfarande ska finnas ”tydligt definierade avstämningstillfällen”. Det tycks alltså som att ingen bortre tidsgräns införs, men att de nuvarande tidsgränserna i den så kallade rehabiliteringskedjan kommer att finnas kvar, vilket också stämmer överens med SD:s politik när det gäller sjukförsäkringen.
Återstår att se vad som händer med de uppmjukningar som den rödgröna regeringen har drivit igenom.
Människor med uppehållstillstånd nekas bidrag
En annan fråga som SD har drivit handlar om bosättningsbaserade förmånerna i socialförsäkringen, alltså bland annat barnbidrag, och bostadsbidrag. SD vill att dessa bidrag som är ovillkorade enbart ska delas ut till svenska medborgare och medborgare i ett EU/EES-land.
Moderaterna har haft liknande förslag om att nyanlända måste arbeta sig till rätten att bidrag, dock inte barnbidraget. I Tidöavtalet står det nu att en utredning ska tillsättas om detta.
– Det skulle bli mycket sämre för integrationen. Det är ett väldigt genomgripande förslag som skulle medföra att man tryckte ut människor i periferin, ut i skuggsamhället, har Tapio Salonen, professor i socialt arbete, tidigare sagt till Syre i en intervju när SD lade fram detta förslag.
Högerblocket vill att utredningen även ska lämna förslag om förändringar när det gäller ekonomiskt bistånd. I Tidöavtalet står det:
”Rätten till kompletterande försörjningsstöd för nyanlända som har rätt till etableringsersättning ska avskaffas.”
Forskning: Risk för fattigdomsfälla
I dag får nyanlända etableringsersättning, men den har halkat efter i prisutvecklingen. Därför förekommer det att nyanlända med många barn behöver söka ekonomiskt bistånd från socialtjänsten för att de och deras barn ska kunna leva på existensminimum, enligt rapporten ”Lönar sig arbete 2.0?” från Expertgruppen i studier för offentlig ekonomi.
I Tidöavtalet står det att högerblocket vill ta bort nyanländas rätt att söka kompletterande ekonomiskt bistånd och samtidigt sänka nivån på etableringsersättningen, för att den inte ska vara högre än dagens försörjningsstöd.
Samtidigt visar forskning att en rimlig nivå på ersättningen underlättar för nyanlända att få jobb, och att de med sänkta bidrag snarare riskerar att inte kunna ta sig ut på arbetsmarknaden.
”För att behålla dessa individer i arbetskraften kan det vara motiverande med tillräckligt höga ersättningar under den tid de förbättrar sina förutsättningar på arbetsmarknaden”, står det på sidan 134 i Lönar sig arbete 2.0?
Sänks nivåerna finns risken att de istället hamnar i en fattigdomsfälla, konstaterar rapportförfattaren.
Samtidigt som bidrag och ersättningar ska sänkas för personer med uppehållstillstånd vill högerblocket även förlänga tiden som du måste bo i Sverige innan du kan få svenskt medborgarskap. I dag behöver du ha bott i Sverige i fem år. Men högerblocket vill nu förlänga den så kallade hemvisttiden till åtta år. SD har tidigare krävt tio års hemvisttid, rapporterar DN.
”Strider mot barnkonventionen”
I Tidöavtalet står det också att papperslösa ska nekas ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Kommuner ska förbjudas att dela ut ekonomiskt bistånd till migranter som saknar uppehållstillstånd. Det kommer bara finnas ett begränsat utrymme för nödbistånd för till exempel mat och hjälp med transport till hemlandet. Ideella organisationer kommer dock få tillåtelse att fortsätta att hjälpa dessa grupper, står det i Tidöavtalet.
Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap och barnläkare, är osäker på hur vanligt det är att socialtjänsten i dag delar ut försörjningsstöd till papperslösa, och hur många papperslösa som vågar söka det, med tanke på risken att bli utvisad vid kontakt med myndigheter.
– Men förslaget kommer inte minska belastningen på hjälporganisationerna, som har det väldigt tufft på alla plan, med tanke på bland annat ökade matpriser. Det är många grupper i samhället i dag som har det svårt att få pengarna att räcka till, ens till mat och kläder, säger Henry Ascher.
Dessutom anser han att en sådan lagändring måste strida mot barnkonventionen. I den står det bland annat att ”barn har rätt till social trygghet samt till statligt stöd, ifall föräldrar eller annan vårdnadshavare saknar tillräckliga resurser”.
– Barn ska inte straffas för sina föräldrars handlingar. Barn har inget inflytande över föräldrarnas beslut att stanna i Sverige, säger Henry Ascher, som forskar om mänskliga rättigheter, migration och hälsa.
Bidragstak för alla – oavsett härkomst
Tidöavtalet innehåller även begränsningar av försörjningsstödet som drabbar svenska medborgare. Det handlar om ett bidragstak – en fråga som Moderaterna och Liberalerna har drivit tidigare.
”Införandet av ett bidragstak (…) gör att den som kan arbeta, aldrig sammantaget kan få högre inkomster från bidrag än man skulle få genom eget arbete”, står det i högerblockets Tidöavtal.
Det specificeras dock inte vilken nivå bidragstaket ska ligga på, eller exakt vilka ekonomiska stöd man anser bör ingå i taket. Det är möjligt att sådant kommer tydliggöras inför budgetförhandlingarna.
Riskerar drabba flerbarnfamiljer
Men om Moderaterna har fått igenom sitt förslag tycks det handla om försörjningsstödet och etableringsersättningen, enligt deras budgetmotion för 2022.
I den står det att bidragstaket ska ligga på 75 procent av lägstalönen. Om utgångspunkten är den lägsta lönen som står i många kollektivavtal – 22 000 – landar bidragstaket på 16 500 kronor, enligt Syres beräkningar.
Singelhushåll kommer inte upp i den summan eftersom socialtjänstens riksnorm är så låg. Däremot kommer barnfamiljer drabbas, uppger studien På marginalen – en typfallstudie av förslaget om bidragstak.
Familjer med två vuxna och minst tre barn skulle i många fall tvingas välja mellan att betala hyran eller att köpa mat som täcker existensminimum. Dessa barnfamiljer skulle riskera att bli hemlösa, enligt studien som utgår från att socialtjänstens betalning av hyran räknas in i de 16 500 kronorna i Moderaternas förslag. I studien poängteras att de 16 500 kronorna ofta bara skulle täcka hyran för en stor familj, enligt Försäkringskassans gräns för en godtagbar hyra.
Det är dock oklart i skrivande stund exakt hur bidragstaket är tänkt att utformas. Liberalerna har velat ha ett bidragstak på avtalsenlig lägstanivå, vilket i dag är 22 000 kronor i de flesta kollektivavtal. Kristdemokraterna har hela tiden varit emot ett bidragstak.
Bidragstaket är del av en större bidragsreform där låg- och medelinkomsttagare ska få lägre skatt.
Läs mer:
Starka reaktioner på Tidöavtalet
Klimataktivist: ”Hoppas vi får en större mångfald inom miljörörelsen”
