Zoom

Allt fler får skulder till Försäkringskassan

Under 2020 var det 254 119 personer som hade sjukersättning och av dem fick 928 stycken återbetalningskrav.

Det är allt svårare att få sjukersättning, tidigare kallad förtidspension. Samtidigt har Försäkringskassans granskningar av utbetalningar hårdnat. Karin, 57, som är förtidspensionär på deltid, har fått en skuld på 291 600 kronor. ”Det är katastrof. Var ska jag få de pengarna ifrån?” säger hon.

Karin började som 16-åring jobba i industrin. Men alla tunga lyft på gamla stengolv ledde till förstörda knän, rygg och armar plus psykiska problem. Som 47-åring beviljades hon sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, på halvtid. Men till slut fungerade det inte att jobba alls. Under flera år vågade hon knappt gå utanför dörren för panikångesten var så stark att hon trodde hon skulle dö.

Men 2014 hittade hon till slut ett jobb som fungerade – personlig assistent.

– Jag trivs jättebra. Jag älskar att jobba med folk och funktionshindrade och att hjälpa andra, säger Karin.

Arbetsuppgifterna och schemat har också fungerat trots hennes besvär.
Men i november förra året fick hon ett brev från Försäkringskassan om att hon har fått för mycket sjukersättning ända sedan 2015. Karin måste betala igen 291 611 kronor.

– Det var som en hel chock, säger hon.

Efter att Karin blev av med 25 procent av sin sjukersättning tvingas hon ta högre doser smärtstillande och psykofarmaka för att klara av att arbeta mer
Efter att Karin blev av med 25 procent av sin sjukersättning tvingas hon ta högre doser smärtstillande och psykofarmaka för att klara av att arbeta mer. Foto: Privat

Återbetalningsskyldig

Försäkringskassan menar att Karin har jobbat mer än 50 procent varannan månad, men orsaken är att vården lägger scheman i fyraveckorsperioder och Karin har jobbat två tiotimmarspass i veckan för att kunna vila upp sig resterande dagar.

Varannan månad ser det därför ut som att Karin har jobbat 52–56 procent medan hon nästa månad har jobbat mindre, ibland så lite som 26 procent. I snitt har hon dock jobbat halvtid över året, bortsett från år 2016 då det råkat ha blivit några enstaka procentenheter mer.

”Det skulle aldrig falla mig in att lura er på pengar. Jag har alltid varit ärlig”, skriver Karin till Försäkringskassan i sin begäran om att de ska ändra sitt beslut.

Och Karin är inte ensam om att ha blivit återbetalningsskyldig efter att ha fått sjukersättning. Samtidigt som färre har beviljats sjukersättning under senare år har Försäkringskassans granskningar av de som får pengarna ökat, se faktaruta. Nästan en tredjedel av återkraven beror på att Försäkringskassan själv har gjort fel, även om de felaktiga utbetalningarna som myndigheten står för har minskat något under senare år.

300 kontrollanter

Redan 2005 utökade granskningarna. Då gav regeringen de dåvarande försäkringskassorna utökade befogenheter och resurser att kontrollera utbetalningarna från socialförsäkringarna. Bland annat anställdes 300 särskilda kontrollanter, som skulle ägna sig åt slumpmässiga kontroller och uppföljning av misstänkt bidragsfusk, enligt boken Kampen om sjukfrånvaron. Efter två och ett halvt års jakt visade det sig att endast 18 personer fick fällande dom eller strafföreläggande för att de medvetet hade fuskat med sin sjukpenning. År 2009 var det 166 personer.

Trots att det tycks vara så få som fuskar har Försäkringskassan även på senare år jobbat mer med kontroller.

– Vi tror väl egentligen inte att folk försöker luras, det är väl inte därför som vi bygger upp ett kontrollsystem, utan det är utifrån att det finns vissa premisser och ett ramverk som man ska förhålla sig till, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

Han kan inte uttala sig om just Karins fall, eftersom hon har överklagat ärendet till förvaltningsrätten och Försäkringskassan vill inte föregå domstolsprövningen. Men enligt Andreas Peterson ställs det högre krav för att få sjukersättning än sjukpenning, eftersom den som har sjukersättning prövas även mot anpassade jobb, alltså arbeten där människor kan jobba i sin egen takt och där de som har särskilda behov får extra stöd. Om man som Karin jobbar längre dagar för att kunna få längre sammanhållen ledighet måste också en läkare intyga att det upplägget är det bästa.

Fyrkantig lagstiftning

Dessutom – om en person visar att hen kan jobba 55 procent så nekas hen sjukpenning eller sjukersättning på 50 procent. Det beror på att lagen är skriven så att du endast kan få er- sättning på 25, 50, 75 eller 100 procent av en heltid. En person som kan jobba 55 procent beviljas därför bara 25 procent ersättning. Hur hen ska få inkomst för de 20 procent av tiden som hen saknar arbetsförmåga tar inte systemet hänsyn till.

– Det är en väldigt fyrkantig lagstiftning där enskilda kan drabbas, vilket är beklagligt och vi har uppmärksammat regeringen på att det kanske har blivit för svårt att få sjukersättning sedan 2008, säger Andreas Pettersson.

Tvingas jobba 75 procent

För Karins del har granskningen lett till att hon – förutom att ha blivit återbetalningsskyldig – också blivit av med 25 procent av sin sjukersättning och nu tvingas jobba 75 procent.

– Tidigare kunde jag ta promenader och simma när jag var ledig – sådant som var bra för min rygg. Men nu bara ligger jag, för jag orkar inget annat, säger hon.

Så många måste betala tillbaka

År               Personer med           Återkrav   

                   sjukersättning 

2020 ……………………..254 119………………………………928
2019………………………247 000.……………………………919
2018 ………………………261 000……………………………..980
2017 ………………………276 700……………………………..901
2016 ………………………317 727……………………………..967
2015 ………………………334 462……………………………..776
2014 ………………………349 852………………………………767
Källa: Försäkringskassans årsredovisningar samt Försäkringskassans statistikenhet.