Personer i arbetaryrken, arbetssökande och utrikesfödda nekas oftare ersättning när de söker sjukpenning, visar en ny studie från Försäkringskassan. Lägst avslagsfrekvens har personer i chefsyrken.
För att ta reda om det förekommer eventuella skillnader mellan personer och grupper som nekas sjukpenning i Sverige har Försäkringskassan genomfört en registerstudie där över två miljoner sjukpenningärenden och 200 000 sjukfall mellan åren 2018 och 2021 har analyserats.
Resultatet av studien visar att det finns en marginell skillnad på avslag mellan könen, där kvinnor fått initiala avslag i något större utsträckning än män. Däremot är skillnaden större mellan andra grupper i samhället, beroende på bland annat typ av sjukdom, men också födelseland, utbildning och förankring på arbetsmarknaden.
Psykiatrisk diagnos och yrke
Fysiska sjukdomar, som tumörer och infektionssjukdomar, är bland de diagnoser som mer sällan fått avslag under perioden, jämfört med personer som sökt sjukpenning på grund av en psykiatrisk diagnos, ångestsyndrom, stressrelaterad psykisk ohälsa eller sömnstörningar.
Resultatet visar också att det är en stor skillnad i avslagsfrekvensen beroende på vilken position den sjuka har på arbetsmarknaden. Chefer och personer med en längre utbildning har lägre avslagsfrekvens jämfört med exemplevis personer inom arbetaryrken, arbetssökande och de som saknar gymnasial utbildning.
Det ser också olika ut beroende på var i landet man bor eller om man är född i Sverige. Utrikes födda har i större utsträckning nekats sjukpenning jämfört med inrikes födda, visar studien.
Bedömning av arbetsförmåga
Enligt Försäkringskassan skulle en del av skillnaderna delvis kunna förklaras med bedömningsgrunderna hos myndigheten. Att arbetsförmågan hos personer med behovs- och timanställningar innan 2022 bedömdes mot hela arbetsmarknaden från dag ett kan exempelvis vara en delförklaring till att de med svagare ställning på arbetsmarknaden oftare fått avslag. Att vissa grupper har svårare att ta tillvara på sina rättigheter i kontakt med myndigheter, kan också ha betydelse, enligt rapporten.
Av studien framgår också att antalet avslag ökade mellan åren 2015 och 2020. Ökningen är särskilt avsevärd där arbetsförmågan bedömts mot normalt förekommande arbete, något som sker efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. I samband med en lagändring 2021 då regeringen tillfälligt stoppade alla bedömningar mot normalt förekommande arbete har dock avslagen minskat avsevärt.
Vad gäller skillnader i avslag mellan fysiska och psykiatriska diagnoser kan tillämpning och krav på underlag vara en del av förklaringen, enligt rapporten. Tidigare har myndigheten krävt så kallade objektiva undersökningsfynd som grund för att bedöma rätten till sjukpenning, vilket kan vara svårare att påvisa vid icke-fysiska diagnoser.
Vidare analys
Enligt Försäkringskassan går det utifrån studien inte att svara på om sjukförsäkringen tillämpats tillräckligt likformigt. Den utgör däremot en grund för att kunna kartlägga områden där det behövs vidare analys, understryker myndigheten i ett pressmeddelande.
Myndigheten har under de senaste åren varit föremål för massiv kritik för sin handläggning inom sjukförsäkringen och både interna och externa granskningar har påvisat brister i arbetet.
