Publicerad 2021-01-02
ZoomBlir 2021 året då minkfarmerna försvinner för gott? Kanske inte, men 2020 fick pälsindustrin verkligen på pälsen. Vi listar sju framgångar inom djurrätt och djurskydd året som gått.
Coronapandemin satte ljuset på minknäringen förra året. Även om fokus inte handlade så mycket om minkarnas situation, ledde det till att flera länder fattade beslut om nedstängning eller tidigarelagd nedstängning av farmerna.
Nederländerna, Tjeckien och Frankrike beslutade alla att stänga ned sina minkfarmer, delvis påverkade av covid-19. Och även Danmark skippar aveln nästa år på grund av covid-19, vilket många tror blir det definitiva slutet för den danska minknäringen. Samtidigt varnade ett reportage i DN i december för att Sverige kan bli en dumpningsplats för minkfarmer om inte vi också beslutar att stänga ned.
Helt klart finns en urstark opinion mot minkfarmerna i Sverige. Åtta av tio är emot minkfarmer enligt tidigare undersökningar. Veterinärer, läkare, politiker och kända influencers som Therese Lindgren höjde sina röster 2020.
Det blev lättare för unga att vara veganer under året som gick. Då rekommenderade branschorganisationen Kost & näring att veganmat ska serveras till skolelever som önskar få det. Skolorna måste inte följa rekommendationerna, men många gör det ändå. Vegankost ska nu klassas som en så kallad etiskt kost. Dessvärre fanns också skolor som under året gick helt emot rekommendationerna och vägrade servera eleverna veganmat.
Frågan om huruvida växtbaserade varianter av till exempel korv och burgare ska få kallas korv och burgare väckte stor debatt i hela Europa under hösten. Till sist segrade växtköttsförespråkarna. Korv och burgare får kallas just det, oavsett om innehåller är vegansk eller animaliskt.
– Bra beslut, men synd att de lagt ned en massa tid på en onödig diskussion, tyckte Mats Öström.
Djurrättsorganisationerna Soko Tierschutz och Cruelty free international lyckades få ett stort tyskt laboratorium stängt tidigare 2020 efter att ha arbetat där undercover och avslöjat fruktansvärda grymheter mot apor och hundar. Utan djurrättsorganisationernas insats hade grymheterna aldrig uppdagats.
Uppmärksamheten kring de plågsamma bedövningsmetoderna vid slakt lär ha fått många köttätare att tveka inför julskinkan i år. Boken ”Rapport från ett slakteri – en veterinärs berättelse” av Lina Gustafsson satte fart på debatten om grymma bedövningsmetoder och inhuman behandling av djuren i djurindustrin. På ett seminarium om bedövning av grisar inför slakt uppmanade politikern Magnus Manhammar (S) alla att inte äta gris, så länge det inte finns mer ”humana” bedövningsmetoder.
Redan i början av juni tröttnade Nederländerna och satte stopp för landets transporter av levande djur utanför EU:s gränser. Men Storbritannien vill vara bäst och gick i november ut med att de planerar att stoppa alla djurtransporter utomlands, vilket blev möjligt genom Brexit.
Dessutom ska EU granska transporterna genom ett nyinrättat utskott; det leds av Tilly Metz, Luxemburg, som representerar den gröna gruppen i EU. Och från svensk sida kämpar Svenska djurskyddsföreningen för att få Stena line att stoppa transporterna av unga kalvar. Till sist lyckades de få till en dialog.
Opinionen växte även stark mot att djuren i livsmedelsindustrin, särskilt hönor, hålls i trånga burar. I oktober fick EU-kommissionen ta emot hela 1,4 miljoner namnunderskrifter mot burar genom uppropet End the cage age.
I slutet av året gick Burger King med på att fasa ut alla ägg från hönor i bur fram till 2030, vilket föranledde många kommentarer i sociala medier: Varför ska det ta så lång tid?
