Tidigare var basinkomst eller medborgarlön främst en idé som diskuterades inom den akademiska världen. Men år 2020 ändrades spelreglerna. Coronapandemin gjorde att politiker över hela världen genomförde stödpaket med kontantstöd. Syre tittar tillbaks på året då basinkomst kom upp på agendan och uppmärksammades från oväntat håll.
Nästan tre miljarder fattiga människor i världen bör ges en tillfällig basinkomst, gick FN:s utvecklingsprogram UNDP ut med i juli i år. Detta för att minska smittspridningen eftersom människor kan hålla sig hemma om de har sin inkomst säkrad. Förslaget handlar om en tillfällig basinkomst, men António Guterres, FN:s generalsekreterare, talade även om vikten av att införa universell basinkomst, vilket är ett permanent stöd.
2. Basinkomstliknande stödpaket i flera länder
Det blev en stor sak när USA gick ut med att de skulle ge kontantstöd om 1 200 dollar (motsvarande 10 500 kronor) till personer som tjänade under en viss inkomst. Men det var ingen basinkomst utan helikopterpengar, alltså en engångssumma, och än så länge har inga fler pengar delats ut. Desto mer regelbundna har de basinkomstliknande kontantstöden varit i exempelvis Sydafrika, Kanada, Brasilien och i provinsen Gyeongg i Sydkorea, där också det folkliga stödet för basinkomst har ökat. I Sverige förespråkade i somras bland annat Swedbanks chefekonom Andreas Wallström att en tillfällig basinkomst borde införas. Samma sak ansåg Göran Greider.
3. Här ges permanent basinkomst – ett lyckokast år 2020
Staden Maricá i Brasilien hade redan innan pandemin infört basinkomst permanent för fattiga och medelklassen. Där får alla som tjänar under en viss inkomst basinkomst varje månad som de kan göra vad de vill med. Inga kontroller görs, utan har du väl kvalat in för att få pengarna fortsätter de att trilla in på kontokortet. När coronan slog till visade sig att basinkomsten var ett lyckokast. För i kombination med andra stödåtgärder, har basinkomsten lett till att befolkningen får mat på bordet, lokala företag har överlevt i högre grad än i övriga Brasilien och kommunens skatteintäkter har till och med ökat. Läs hela Syres reportage om Maricá här.
4. Påven, twitters grundare och Lambertz gillar idén om basinkomst
Under året har basinkomst fått backning från kända personer, varav en del kanske känns lite oväntade. Påven uttalade sig positiv till basinkomst både i våras och i en intervjubok under hösten. I Sverige uttalade sig Göran Lambertz, Sveriges tidigare justitiekansler, nyligen om att han vill att basinkomst utreds för att ersätta dagens försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. I USA skänkte twitters medgrundare Jack Dorsey nyligen 15 miljoner dollar, nästan motsvarande 130 miljoner kronor, till nätverket Mayors for basic income. Nätverket startade i juli i år och består av amerikanska borgmästare som driver frågan om basinkomst. Pengarna ska gå till flera pilotstudier i amerikanska städer.
5. Storbritanniens tredje största parti vill införa basinkomst
Liberaldemokraterna bestämde i september att de skulle driva frågan om basinkomst. Partiet är Storbritanniens tredje största parti och det är första gången som ett av de större partierna går ut med att de vill införa basinkomst. Frågan har tidigare drivits av De gröna i Storbritannien och det finns en rad lokala initiativ i Skottland, Wales och på Irland. Dessutom har både Ed Miliband, näringspolitisk talesperson i Labour, sagt sig vara positiv till basinkomst, liksom Jeremy Corbyn, Labours tidigare partiledare. Men i december gick Labour ut med att de inte kommer driva frågan om att införa basinkomst, även om de tidigare har varit för pilotstudier.
6. En fjärdedel av svenskarna är för basinkomst
I höstas visade en opinionsundersökning att 24 procent av svenskarna är för basinkomst. Ännu större är stödet ute i Europa. I mars – precis när coronaviruset tagit sig till Europa – genomfördes en stor undersökning där 12 000 européer deltog, Det visade sig att hela 70 procent var för basinkomst.
7. Nytt ljus kastades över sysselsättningen vid Finland försök med basinkomst
I maj kom slutrapporten från Finlands basinkomstförsök, som liksom tidigare rapporter visade att de som hade fått basinkomst mådde bättre psykiskt och fysiskt. Men till skillnad från den tidigare utvärderingen tycktes slutrapporten också visa att basinkomsten hade effekt på sysselsättningen. De som fick basinkomst jobbade en aning mer än deltagare i studien som inte fick basinkomst. Men resultaten var osäkra, eftersom Finland samtidigt hade infört en annan reform, kanske är det orsaken till varför inte media rapporterade så mycket om slutrapporten. Studien i Finland hade dock kunnat gett ännu mer intressanta utfall om den hade designats på ett annat vis, menar rapportförfattarna till Basinkomstens nya våg som kom ut i höstas.
