Det har fått namnet Mayors for a guaranteed income (MGI), nätverket där flera borgmästare just nu planerar för pilotprojekt kring basinkomst i totalt 30 amerikanska städer.

Nätverket leds av Michael Tubbs, borgmästare i Stockton, Kalifornien, som var först med att inleda ett projekt för basinkomst i sin egen stad.

Nu rapporterar flera utländska medier, bland annat The Independent, att Twitter-grundaren Jack Dorsey donerar 15 miljoner dollar, motsvarande drygt 127 miljoner kronor, till MGI.

Dorsey, som redan tidigare har donerat pengar till projektet, då tre miljoner dollar, har via sin egen Twitter-kanal tackat borgmästarna som är med i MGI.

”Tack borgmästaren (i Stockton, reds anm) och alla andra borgmästare i @mayorsforagi för dessa allmänna pilotprojekt kring basinkomst. Jag hoppas att de kommer inspirera till en federal policy i framtiden”, skriver han i en tweet.

Av pengarna som Dorsey har donerat kommer varje stad få 500 000 dollar. Sedan är det upp till varje stad att utforma sitt eget pilotprojekt. I fallet Stockton får deltagarna till exempel en utbetalning om 500 dollar i månaden, motsvarande 4225 kronor.

Läs även i Syre: Hon sjösätter ny stor studie om basinkomst i USA

Det är egentligen ganska enkelt. Personalen på Coop Norremark i Allas lägger själva in sina önskemål om vilka timmar som passar dem. Det vägs in i schemaläggningen, men i slutändan ska alla få jobba så många timmar de vill.

Den flexibiliteten är något som Handels prisar den lokala fackklubben för med utmärkelsen bästa arbetsplats, rapporterar Handelsnytt.

Fackförundets motiveringen lyder: ”Ett glatt och härligt gäng som ställer upp för varandra. Klubben är inte rädd för att ställa krav på arbetsgivaren, samtidigt som det finns en god dialog och samverkan”. 

– Alla som har lämnat önskemål om sånt som familjeskäl och lediga helger har fått dem tillgodosedda. Samtidigt har alla som önskat fler timmar på kontraktet fått det. I dag ligger nästan alla på 35 timmar i veckan och är nöjda med det, säger Aida Bermani, Handels klubbordförande, till Handelsnytt.

Bakom det goda samarbetet ligger en gedigen bemanningsplaneringen från arbetsgivaren, menar Handels.

– Man ska kunna leva på sin lön när man jobbar i handeln. Här har vi en klubb som verkligen visat hur man genom facklig samverkan kan få till fler timmar på kontraktet så att fler kan göra just det, säger Linda Palmetzhofer, ordförande för Handels.

Ett skifte är på gång på den svenska arbetsmarknaden. Från att ha gått överraskande bra trots utmaningar med en politiskt osäker omvärld, stigande räntor och hög inflation, verkar vi nu stå inför en inbromsning. Det ger effekter med färre lediga jobb som anmäls, högre arbetslöshet, samt att varslen ökar. 

– Under hösten har antalet varsel ökat och antalet nyanmälda lediga platser hos arbetsförmedlingen minskat. Företagens anställningsplaner har blivit mer pessimistiska än tidigare. I takt med att konjunkturen försvagas ökar arbetslösheten som följd, säger Gilbert Fontana, statistiker på Saco, i ett pressmeddelande.

Det är i flera olika akademikergrupper som arbetslösheten ökar, visar Sacos statistik. Under oktober månad i år var 4,1 procent av akademikerna antingen öppet arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadsprogram. Det är en ökning med 0,3 procent jämfört med samma månad förra året.

Utrikes födda

Saco noterar att det är bland yngre och akademiker födda utanför Norden som arbetslösheten ökar mest.  

– Unga och utrikesfödda har ofta en sämre förankring på arbetsmarknaden och drabbas därför först när konjunkturen försämras. Trots att akademiker generellt har en stark ställning på arbetsmarknaden väntas arbetslösheten fortsätta öka, säger Gilbert Fontana.

En annan grupp som drabbas när varslen ökar är de långtidsarbetslösa akademikerna, varav de som varit arbetslösa minst i ett år utgjorde 36 procent av gruppen. I siffror motsvarar det 28 200 akademiker i oktober.

Det är en grupp arbetslösa som ofta kräver mer resurser och arbetsmarknadspolitiska insatser, för att komma in i arbete, något som kräver mer av Arbetsförmedlingen, skriver Saco, och varnar för att en lågkonjunktur ytterligare försämrar deras situation eftersom de kommer längre från jobben när fler nytillkomna arbetslösa konkurrerar om befintliga platser.  

– Satsningar på utbildning och möjligheter till omställning är viktiga åtgärder i detta läge. Regeringen måste ha beredskap för att det behövs ökade resurser till arbetsmarknadspolitik framåt, säger Göran Arrius, ordförande på Saco.

Fotnot: Statistiken kommer från Arbetsförmedlingen och från SCB:s registerdata, och har bearbetats och gjorts tillgänglig av Saco.

Åtgärden som socialtjänsten erbjuder kallas förmedling och innebär att kommunen hjälper till med själva hyresinbetalningen. Detta för att hyran inte ska betalas in för sent – vilket i förlängningen kan leda till vräkning. I dagsläget erbjuder 202 av landets 290 kommuner förmedling.

Men systemet, som ska vara ett skyddsnätet för att människor ska få behålla sina hem, fallerar ofta. Var femte kommun som lovat att sköta folks hyresinbetalningar har missat att betala i tid till rätt mottagare under de senaste 3,5 åren, visar en enkät som Hem & hyra skickat ut.

Göteborgs kommun har rapporterat cirka 40 missar sedan 2020. Jenny Broman (V), kommunalråd och högsta ansvariga politiker för kommunens socialtjänst, säger att det inte bara kan få katastrofala konsekvenser för enskilda – utan även skada förtroendet för socialtjänsten.

– Självklart kan det vara den ­mänskliga faktorn i något enstaka fall, men om det sker i många fall så är det ett systemfel som vi behöver titta på. Hade vi haft vetskap innan så hade vi ­agerat direkt. Vi tar det här på stort allvar, säger hon till Hem & hyra.

Tidningen granskning visar också flera hyresmissar i kommuner som själva rapporterat att de inte haft några missar alls. Det innebär att det troligtvis finns ett stort mörkertal.