Syre har tidigare skrivit om att flera småpartier utanför riksdagen förespråkar basinkomst men att inget av de större partierna driver frågan. Dock finns det enskilda riksdagskandidater som är positiva till basinkomst.

Flest tycks finnas inom Miljöpartiet, där också frågan om basinkomst varit på tapeten sedan 1980-talet. Även om begreppet medborgarlön – som basinkomsten då kallades – togs bort från programmet 2013 är frågan levande bland gräsrötterna. Det går att utläsa från alla de motioner om basinkomst som lämnades in till Miljöpartiets kongress i höstas. Flera av motionärerna ställer nu upp i valet.

En av dem är Rebecka Le Moine, som rankas redan på plats fem på Miljöpartiets rikslista. Hon sitter i dag i riksdagen och har där motionerat om att utreda basinkomst, plus har motionerat för basinkomst även inom partiet. Längre ned på rikslistan finns ytterligare tre personer som är positiva till basinkomst, se faktaruta längre ned.

Rikslistorna gäller i alla valkretsar, vilket innebär att du kan rösta på dessa kandidater var du än bor.

Utöver kandidaterna på rikslistorna finns minst 19 basinkomstförespråkare som går att hitta på partiets kretslistor till riksdagen. Kretslistorna är de listor som hör till valkretsarna och för att rösta på dessa kandidater måste du själv bo i den valkrets som kretslistan gäller för. Om en kandidat får många kryss ökar chansen att denna kommer in i riksdagen.

Förutom dessa 19 basinkomstförespråkare vill ytterligare tre kandidater på kretslistorna till riksdagen införa systemet koldioxidavgift och utdelning – ett system som liknar basinkomst på så vis att intäkterna från en ny koldioxidavgift som införs delas ut direkt till medborgarna.

Niclas Malmberg (MP) är en av dem. Han står på tredje plats på Uppsalas kretslista till riksdagen, och har under hösten skrivit debattartiklar om att införa koldioxidavgift och utdelning.

– Jag kommer behöva mycket kryss för att kunna kryssas in i riksdagen, eftersom vi nog inte kommer få mer än ett mandat härifrån, men omöjligt är det inte, säger han.

Minst en C-kandidat positiv till basinkomst

Även Centerpartiet har en riksdagskandidat som är positiv till basinkomst. Hanna Wagenius står på plats 29 på den rikslistan och på första plats på Jämtlands kretslista till riksdagen.

– Får jag välja är det precis det jag vill införa, säger hon, och syftar på det grundtrygghetssystem som Centerpartiets ungdomsförbund driver.

Det går ut på att avskaffa dagens socialförsäkringar och istället ersätta dessa med en basinkomst på en nivå som går att överleva på. De som vill ha en högre inkomst än detta vid sjukdom eller arbetslöshet behöver teckna privata försäkringar.

Centerpartiets ungdomsförbunds idé om ett grundtrygghetssystem skiljer sig alltså från andra förslag om basinkomst där man tänker sig att basinkomsten främst skulle ersätta försörjningsstödet, och att dagens inkomstbaserade former av sjukpenning och arbetslöshetsförsäkring skulle finnas kvar.

Några andra inom Centerpartiet som är positiva till en sorts basinkomst är Centerstudenter. Till Centerpartiets senaste partistämma lämnade de in en motion om att de ville införa en negativ inkomstskatt, som kan ses som en variant av basinkomst, samtidigt som man vill att barnbidraget enbart ska gå till personer under en viss inkomstnivå. Sex personer från centerstudenter kandiderar nu till riksdagen, men det är oklart om just de driver frågan om basinkomst eller negativ inkomstskatt.

Centerstudenternas förslag om att driva frågan om negativ inkomstskatt avslogs dock på partistämman, med motiveringen att en ”universell basinkomst” skulle ta för mycket resurser från offentliga verksamheter som skola och vård, och innebära för höga skatter på arbete.

Två förespråkar basinkomst i Vänsterpartiet

Inte alla partier har rikslistor. Vänsterpartiet hör till de partier som låter sina riksdagsledamöter bli valda enbart genom kretslistorna i valkretsarna.

På Vänsterpartiets kretslistor till riksdagen går det att hitta två kandidater som är positiva till basinkomst, i varje fall såvitt Syre erfar, en i Västerbotten och en i Göteborg. Men dessa går alltså bara att rösta på om du själv bor i respektive valkrets.

Basinkomstförespråkaren i Göteborg är Valter Mutt, som tidigare motionerade för basinkomst i riksdagen när han var miljöpartistisk ledamot, och som sedan gick över till Partiet Vändpunkt, som har med basinkomst i sitt valmanifest.

– Det är klart jag kommer driva basinkomst även i Vänsterpartiet, säger han.

Han tror dock inte chansen är så stor att han kommer in i riksdagen. Detta eftersom han står på plats 21 på Göteborgs kretslista, och eftersom vänstern saknar kryssningskultur, enligt Mutt.

Vänsterpartiet har även riksdagskandidater som förespråkar koldioxidavgift och utdelning. Dessa finns i valkretsarna Jönköpings län och Värmlands län, se faktaruta.

Liberalerna har några kandidater

I Liberalerna saknas kandidater till riksdagen som förespråkar basinkomst, såvitt Syre erfar. Däremot finns två kandidater till regionfullmäktige som vill testa basinkomst, och två till kommunfullmäktige som är positiva till systemet med koldioxidavgift och utdelning. Deras motioner röstades dock ned vid Liberalernas landsmöte i höstas, med bland annat motiveringen om att en basinkomst skulle bli svårt att finansiera och att Sverige redan har en koldioxidskatt, vilket Syre skrivit om tidigare.

Liberalerna har dock som parti tagit beslut om att förändra försörjningsstödet på två sätt som stämmer in på några av kriterierna för basinkomst. De vill utreda om försörjningsstödet kan individualiseras, till skillnad från i dag där nivån på försörjningsstödet beräknas efter hushållets inkomst.

En annan förändring är att Liberalerna vill rucka på dagens regler där din inkomst dras av krona för krona från försörjningsstödet. Men den så kallade jobbstimulansen når enbart ett fåtal och har kritiserats av Socialstyrelsen för att vara för krångligt utformad, vilket Syre skrivit om tidigare.

Förutom dessa två frågor skiljer sig Liberalernas syn på försörjningsstöd mycket från idén om basinkomst. De vill ha samma hårda krav på att söka jobb som i dag – om inte ännu hårdare – och det strider mot basinkomstens idé om att pengarna ska delas ut villkorslöst.

Bland resterande partier har Syre inte kunnat hitta några kandidater som driver frågan om basinkomst eller avgift och utdelning, eller är positiva till dessa frågor.

Läs mer:

Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna

Därför vill Fi införa basinkomst: ”En frigörelsereform”

Partiet Vändpunkt vill ha universell basinkomst – för miljöns skull

Minsta basinkomstpartiet vill införa basinkomst åt alla

Piratpartiet: Inför basinkomst för frihetens skull

Enhet samarbetar med konspirationsteoretiker som har högerextrema kopplingar

Newfoundland och Labrador är en provins på den kanadensiska östkusten. Nu har dess premiärminister tillkännagivit en treårsplan som ska börja i september nästa år. Programmet ska samverka med andra typer av inkomstförsäkringar och behovsprövade stöd som de för mediciner och försörjning (Newfoundland and Labrador prescription drug program och income support program).

Förhoppningen är att bli en av Kanadas hälsosammaste provinser fram till år 2031.

Planens budget förväntas ligga på runt 85 miljoner dollar årligen. Detta är utöver de över 900 miljoner dollar som provinsregeringen avsatte i budgeten detta år för sociala program och stöd till familjer och personer med lägre inkomster.

Samverkan med kommuner

Programmet har utvecklats i samråd med flera olika grupper i samhället, bland annat de kommunala styrena, experter och ursprungsbefolkningen.

– Som regering fokuserar vi starkt på att skapa en förändring i hur vi gemensamt gör livet bättre för alla invånare i Newfoundland och Labrador, med ökat fokus på de sociala bakgrundsfaktorerna för hälsa i våra utgifts- och policybeslut. Med dagens tillkännagivande av en ny plan för att minska fattigdomen tar vi nästa avgörande steg framåt i vår strävan att ytterligare förbättra hälsan och välbefinnandet för alla invånare, säger Andrew Furey, premiärminister för Newfoundland och Labrador, i ett pressmeddelande.

Stödprogrammet har fyra huvudområden vilka är att minska barnfattigdomen, skapa meningsfull sysselsättning, öka inkomsterna, samt ge stöd till äldre invånare. 

Vad gäller satsningarna på barnen kommer den provinsregeringen att utöka stödet till kosttillskott för gravida och barn upp till fem års ålder. Barnbidraget kommer att öka med 300 procent och även innefatta ett skollunchprogram i förskolor och grundskolor. 

Som en del av reformerna kommer ett nytt riktat basinkomstprogram att införas för personer i åldern 60 till 64 år som redan erhåller inkomststöd via socialtjänsten. Dessa personer kommer att få en ökning av ersättningen som motsvarar de federala nivåerna som pensionärer får vid 65 års ålder.

Åtgärden som socialtjänsten erbjuder kallas förmedling och innebär att kommunen hjälper till med själva hyresinbetalningen. Detta för att hyran inte ska betalas in för sent – vilket i förlängningen kan leda till vräkning. I dagsläget erbjuder 202 av landets 290 kommuner förmedling.

Men systemet, som ska vara ett skyddsnätet för att människor ska få behålla sina hem, fallerar ofta. Var femte kommun som lovat att sköta folks hyresinbetalningar har missat att betala i tid till rätt mottagare under de senaste 3,5 åren, visar en enkät som Hem & hyra skickat ut.

Göteborgs kommun har rapporterat cirka 40 missar sedan 2020. Jenny Broman (V), kommunalråd och högsta ansvariga politiker för kommunens socialtjänst, säger att det inte bara kan få katastrofala konsekvenser för enskilda – utan även skada förtroendet för socialtjänsten.

– Självklart kan det vara den ­mänskliga faktorn i något enstaka fall, men om det sker i många fall så är det ett systemfel som vi behöver titta på. Hade vi haft vetskap innan så hade vi ­agerat direkt. Vi tar det här på stort allvar, säger hon till Hem & hyra.

Tidningen granskning visar också flera hyresmissar i kommuner som själva rapporterat att de inte haft några missar alls. Det innebär att det troligtvis finns ett stort mörkertal.

Rati Kupatadze, från Georgien, har i tio månader arbetat som bud för företag i Stockholm, skriver Forte i ett pressmeddelande.

– Liksom de flesta av mina kollegor så ser jag det här som ett tillfälligt jobb. Jag är utbildad arkitekt men det är svårt att som ny i Sverige få in en fot på arbetsmarknaden. Så nu pluggar jag Svenska för invandrare vid sidan om. Drömmen är att jobba som arkitekt även i Sverige, säger han.

Han är en av 17 plattformsarbetare som under två månader tagit foton under sina arbetsdagar och sedan i grupp diskuterat hur ögonblicken relaterar till deras hälsa.

Resultaten från Gig-health-projektets fotostudie har samlats i boken Bra och dåligt med plattformsarbete, som innehåller ett urval av arbetarnas foton med kommentarer.

– Men jag försöker se det ljusa i jobbet också. Det är ändå flexibelt och lätt att få. Fast det finns mycket som kunde bli bättre. Det är ett monotont och ensamt jobb, och det finns inget ställe där vi kollegor kan träffas och umgås. Arbetsgruppen förändras hela tiden. Det gör att arbetsgivarna inte behöver bry sig om oss så mycket – de kan lätt hitta ny personal, säger Rati Kupatadze.

De största grupperna inom gigekonomin är bud, taxichaufförer och frilansare. En konsekvens av att företagen anlitar gigarbetare på olika uppdrag är att många inte har samma tillgång till trygghetssystem som en anställd.

Nuria Matilla-Santander, ansvarig forskare för Gig-health-studien, säger att målet är att ringa in det som fungerar bra med plattformsarbete, men också att få fram starkare rekommendationer för att förbättra gigarbetarnas anställnings- och arbetsförhållanden, hälsa och välbefinnande.

– Många plattformsföretag har slogans som ”Var din egen chef och ha ett flexibelt jobb”. Stämmer det med verkligheten? De utvidgade resultaten från studien har vi nästa år, säger hon.