– Vi är frihetliga och har medlemmar både till vänster och höger. Ett starkt motiv till basinkomst är att vi inte vill ha en överkontrollerad stat som bestämmer vad individen ska göra och använda sina pengar till, säger Katarina Stensson, partiledare för Piratpartiet.

De tänker sig en basinkomst som bara går till dem med lägst eller inga inkomster, och sedan trappas av för att försvinna helt för dem med en lön som går att leva på. Denna typ av basinkomst påminner alltså om Feministiskt initiativs (Fi) modell, som Syre skrivit om tidigare. Men till skillnad från Fi kan Piratpartiet tänka sig att basinkomsten delas ut som en negativ inkomstskatt, det vill säga att den utformas som ett skatteavdrag för dem som får del av den.

Piratpartiet tänker sig en basinkomst som täcker de mest grundläggande behoven och skulle kunna ersätta försörjningsstödet, delar av sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen samt kanske även CSN.

Olika finansieringsalternativ

Den främsta finansieringskällan är att basinkomsten skulle ersätta delar av dagens skyddsnät och därmed minska administrationen. Det skulle kunna finansiera hela tre fjärdedelar av basinkomsten, tror Piratpartiet. Dessa beräkningar bygger på siffror från 2014, och partiet har inte räknat med att fler än de som beviljas försörjningsstöd i dag lär vilja ha basinkomst.

– För att göra en ordentlig beräkning med nya siffror och sekundära effekter behövs betydligt större resurser än vad Piratpartiet har i nuläget, säger Katarina Stensson.

En annan möjlig finansieringskälla enligt Piratpartiet skulle kunna vara att höja all moms till 25 procent. Momsen på livsmedel sänktes under 1990-talet för att stärka privatekonomin för barnfamiljer och låginkomsttagare. Men i efterhand visade det sig att prissänkningen har mest gynnat hushållen med höga inkomster, enligt en utvärdering som Riksrevisionen gjorde 2018. 

Individen vet bäst

Piratpartiet driver inte att basinkomst ska införas med en gång, utan vill att basinkomst först testas som ett pilotprojekt i stor skala, står det i deras valmanifest.

– Vi tror att individen har bäst förmåga att avgöra vad den behöver göra för att komma tillbaka till arbete. En basinkomst gynnar kreativitet och företagsamhet. När man har en grundtrygghet vågar man satsa på ett intresse eller en idé, säger Katarina Stensson.

Andra frågor som de driver är bland annat att avkriminalisera allt drogbruk, samt minimera samhällets övervakning av människor.

Vid förra riksdagsvalet var Piratpartiet det näst största partiet av de partier som förespråkar basinkomst. Då fick de 7 326 röster, vilket motsvarar 0,11 procent av rösterna.

De har inga mandat i något kommunfullmäktige, men kandiderar i bland annat Stockholm, Tyresö. Botkyrka, Örebro, Lund, Malmö och Tingsryd, uppger Katarina Stensson.

Tidigare har de haft mandat i EU-parlamentet.

Läs mer:

Därför vill Fi införa basinkomst: ”En frigörelsereform”

Partiet Vändpunkt vill ha universell basinkomst – för miljöns skull

Vad är basinkomst eller medborgarlön: Här är grunderna

Sex förslag: Så skulle en basinkomst kunna se ut i Sverige

Efter pandemin kämpade Sankt Görans sjukhus med personalflykt som ledde till att majoriteten av sjuksköterskorna på ortopedklinikens vårdavdelningar var från bemanningsbolag. Det gjorde att kostnaderna ökade och det blev svårare att upprätthålla rutiner. Men när ortopeden lockade med arbetstidsförkortning fick de många fler sökanden. 

Idén till arbetstidsmodellen där sjuksköterskorna jobbar 80 procent med heltidslön (vilket i praktiken innebär en extra ledig dag i veckan), kom delvis från sjuksköterskegruppen. Upplägget innebär att det behövs lite fler sjuksköterskor men är trots det avsevärt billigare än hyrpersonal. Det ekonomiska argumentet fick sjukhusledningen att godkänna ett tvåårigt pilotprojekt, med start under hösten 2023, skriver Vårdfokus.

Nu hoppas ortopeden att sjukskrivningar ska minska och att såväl vårdkvalitet som produktivitet går upp när personalen får bättre återhämtning.

– Jag får en helt annan livsbalans och återhämtning. Jag orkar mer när jag är på jobbet, jag kan ge bättre vård, säger sjuksköterskan Nasrin Soltani vid ortopeden.

Åtgärden som socialtjänsten erbjuder kallas förmedling och innebär att kommunen hjälper till med själva hyresinbetalningen. Detta för att hyran inte ska betalas in för sent – vilket i förlängningen kan leda till vräkning. I dagsläget erbjuder 202 av landets 290 kommuner förmedling.

Men systemet, som ska vara ett skyddsnätet för att människor ska få behålla sina hem, fallerar ofta. Var femte kommun som lovat att sköta folks hyresinbetalningar har missat att betala i tid till rätt mottagare under de senaste 3,5 åren, visar en enkät som Hem & hyra skickat ut.

Göteborgs kommun har rapporterat cirka 40 missar sedan 2020. Jenny Broman (V), kommunalråd och högsta ansvariga politiker för kommunens socialtjänst, säger att det inte bara kan få katastrofala konsekvenser för enskilda – utan även skada förtroendet för socialtjänsten.

– Självklart kan det vara den ­mänskliga faktorn i något enstaka fall, men om det sker i många fall så är det ett systemfel som vi behöver titta på. Hade vi haft vetskap innan så hade vi ­agerat direkt. Vi tar det här på stort allvar, säger hon till Hem & hyra.

Tidningen granskning visar också flera hyresmissar i kommuner som själva rapporterat att de inte haft några missar alls. Det innebär att det troligtvis finns ett stort mörkertal.

Rati Kupatadze, från Georgien, har i tio månader arbetat som bud för företag i Stockholm, skriver Forte i ett pressmeddelande.

– Liksom de flesta av mina kollegor så ser jag det här som ett tillfälligt jobb. Jag är utbildad arkitekt men det är svårt att som ny i Sverige få in en fot på arbetsmarknaden. Så nu pluggar jag Svenska för invandrare vid sidan om. Drömmen är att jobba som arkitekt även i Sverige, säger han.

Han är en av 17 plattformsarbetare som under två månader tagit foton under sina arbetsdagar och sedan i grupp diskuterat hur ögonblicken relaterar till deras hälsa.

Resultaten från Gig-health-projektets fotostudie har samlats i boken Bra och dåligt med plattformsarbete, som innehåller ett urval av arbetarnas foton med kommentarer.

– Men jag försöker se det ljusa i jobbet också. Det är ändå flexibelt och lätt att få. Fast det finns mycket som kunde bli bättre. Det är ett monotont och ensamt jobb, och det finns inget ställe där vi kollegor kan träffas och umgås. Arbetsgruppen förändras hela tiden. Det gör att arbetsgivarna inte behöver bry sig om oss så mycket – de kan lätt hitta ny personal, säger Rati Kupatadze.

De största grupperna inom gigekonomin är bud, taxichaufförer och frilansare. En konsekvens av att företagen anlitar gigarbetare på olika uppdrag är att många inte har samma tillgång till trygghetssystem som en anställd.

Nuria Matilla-Santander, ansvarig forskare för Gig-health-studien, säger att målet är att ringa in det som fungerar bra med plattformsarbete, men också att få fram starkare rekommendationer för att förbättra gigarbetarnas anställnings- och arbetsförhållanden, hälsa och välbefinnande.

– Många plattformsföretag har slogans som ”Var din egen chef och ha ett flexibelt jobb”. Stämmer det med verkligheten? De utvidgade resultaten från studien har vi nästa år, säger hon.