Är det möjligt att införa basinkomst i Sverige i dag? Ja, säger flera olika personer och partier. Men hur en sådan basinkomst skulle utformas skiljer sig åt, liksom hur den skulle kunna finansieras. Flera anser att det vore bra om basinkomsten infördes först som ett test på en liten del av befolkningen, eftersom det är omöjligt att förutse de långsiktiga effekterna.
Feministiskt initiativ vill ha en hög basinkomst som går till alla fattiga. Samtidigt skulle stora delar av dagens skyddsnät finnas kvar, och Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan slås ihop till en myndighet under samma tak.
I slutet på mars beslutade Feministiskt initiativ om att gå till val på att Sverige borde införa en basinkomst som fungerar som ett inkomstgolv för de fattigaste. Nuvarande trygghetssystem med sjukpenning och a-kassa på högre nivåer ska finnas kvar, men försörjningsstödet och lägstanivåerna i socialförsäkringarna skulle ersättas med en basinkomst. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan slås ihop till en myndighet under samma tak.
Fi:s idé innehåller inga konkreta förslag på hur basinkomsten skulle finansieras, men Martin Jordö, ekonomiskpolitisk talesperson, tänker sig att en del av finansieringen skulle ske genom att omfördela pengar från de rika till de med lägre inkomster. Till exempel genom att återinföra den statliga fastighetsskatten och förmögenhetsskatten och införa en finansiell transaktionsskatt. Dessutom vill de skära ned på försvaret med en fjärdedel.
2. En ganska hög basinkomst bara till de fattigaste
De fattigaste får basinkomst, även kallad negativ inkomstskatt. De som börjar tjäna pengar får minskad basinkomst tills de inte behöver någon basinkomst längre. Det förespråkar Christian Engström, tidigare EU-parlamentariker för Piratpartiet.
Basinkomsten skulle gå till alla vuxna i åldern 19-64 år, som bor i Sverige och omfattas av dagens trygghetssystem, men saknar andra inkomster. Börjar personerna att jobba sker avtrappningen av basinkomsten gradvis så att det fortfarande lönar sig att arbeta.
Finansieringen skulle ske genom att lägga ned Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och försörjningsstödet. Dessutom återinförs en enhetlig moms på 25 procent. Både sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen skulle vara kvar.
Christian Engström har tidigare räknat på en basinkomst på 8 333 kronor, men uträkningen är fem år gammal. Därför räknar han just nu på en basinkomst på 10 000 kronor efter skatt, för att anpassa den till dagens nivåer, men i skrivande stund har han bara presenterat delar av uträkningen.
Piratpartiet ställer sig bakom Christian Engströms första uträkning på ett generellt plan, samt att basinkomsten skulle finansieras bland annat genom enhetlig moms och att skära ned på en rad myndigheter. Men Piratpartiet vill inte binda sig till en specifik modell utan anser att en sådan behövs utredas.
Fotnot: Läs hela Christian Engströms förslag här och Piratpartiets syn på basinkomst på piratpartiet.se/basinkomst
3. En hög basinkomst
Alla garanteras en basinkomst som det går att leva på. Men de som tjänar mer betalar också in till systemet. Förutom skatt på arbete finansieras basinkomsten genom minskad byråkrati, en rad nya gröna skatter och avskaffande av bland annat rot- och rut-avdragen. Det skulle vara ekonomiskt hållbart, har Lennart Fernström, chefredaktör för Syre räknat ut.
Alla i åldern 20–65 år skulle garanteras en basinkomst på 13 000 kronor skattefritt i månaden. Men marginalskatten på lönen skulle vara mycket högre än i dag – 60 procent för alla, bortsett från de första 2 000 kronorna på lönen.
Trots att marginalskatten skulle bli mycket högre än i dag, skulle alla få högre inkomster efter skatt än i dag. Detta på grund av att de också får basinkomsten på 13 000 kronor. Barn skulle inte få basinkomst, men barnbidraget skulle höjas till 3 000 kronor i månaden, upp till och med 14 års ålder. Därefter skulle barnbidraget höjas med 2 000 kr per år upp till 20 års ålder. Garantipensionen skulle vara lika hög som basinkomsten – 13 000 kronor.
Förslaget går också att införa som en negativ inkomstskatt. Båda formerna skulle ha samma ekonomiska effekt på individen och på staten.
Finansieringen skulle ske bland annat genom att ta bort försörjningsstödet, statens del av a-kassan och sjukpenningen. Arbetsförmedlingen och CSN skulle kunna läggas ned helt. Momsen på bland annat mat skulle höjas till 25 procent och en rad nya skatter införas, bland annat skatt på internationella transaktioner (till exempel tobinskatt), flera miljöskatter, ökad koldioxidskatt och en tredubblad flygskatt. Dessutom skulle olika indirekta stöd avskaffas, som till exempel klimatskadliga subventioner till jordbruk och industrin och även rot och rut-avdragen, liksom ränteavdraget som bland annat innebär att du kan dra av på räntekostnaderna för köp av bostadsrätt.
Fotnot: Läs mer om Lennart Fernströms beräkning i artikeln ”Slå ihop och rensa i skatte- och trygghetssystemet” (Syre 2017-06-29)
4. En låg basinkomst bara till de fattigaste
Basinkomst ges enbart till de allra fattigaste, och den skulle vara så låg att den inte går att leva på. Reformen skulle finansieras genom att avskaffa socialtjänstens försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. De som inte skulle kunna extrajobba skulle tvingas till soppkök och välgörenhetsorganisationer för att få hjälp.
Den idén om basinkomst har Andreas Bergh, universitetslektor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Han ser framför sig ett basinkomstgolv, alltså en negativ inkomstskatt, som bara skulle gå till de med lägst inkomster. Basinkomsten skulle vara lägre än dagens försörjningsstöd, så att människor skulle behöva skaffa sig andra inkomster för att få ihop pengar till att överleva. Han menar att när byråkratin försvinner skulle nya marknader uppstå, och det skulle göra det lättare för personer att skaffa sig inkomster.
Denna låga basinkomst skulle ersätta försörjningsstödet helt. De människor som inte skulle kunna ta extrajobb eller klara sig på den låga ersättningen skulle alltså inte ha möjlighet att söka kompletterande ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten. I stället skulle de antagligen tvingas söka hjälp hos soppkök och välgörenhetsorganisationer.
– De skulle få det sämre, men alla system har en trade off. Det är nästan omöjligt att tänka sig en reform med bara vinnare, säger Andreas Bergh, som anser att det är mer realistiskt att få igenom en basinkomst på en låg nivå och som inte innebär ”Alexanderhugg” i det nuvarande systemet.
Basinkomsten skulle finansieras genom att man ersatte dagens försörjningsstöd med en basinkomst som är lägre. Det skulle inte nödvändigtvis behöva bli dyrare än i dag.
5. Miljöpartiet vill utreda basinkomst
Miljöpartiet var länge det enda partiet i Sverige som förespråkade medborgarlön i sitt partiprogram. Men 2013 tog de bort formuleringen. Nu anser de att staten borde utreda hur en basinkomst skulle kunna utformas.
Ända sedan 1980-talet har förslag om medborgarlön florerat i Miljöpartiet, och 2001 infördes ordet i partiprogrammet. Sju år senare höll Miljöpartiet ett rådslag om trygghetssystemen där det lades fram bland annat två förslag om basinkomst. Det ena förslaget handlade om en hög basinkomst på 9 000 kronor i månaden till alla och ett höjt barnbidrag på 3 000 kronor. Det andra förslaget var en partiell basinkomst på 4 000 kronor.
Med det högsta beloppet skulle basinkomsten ersätta nästan alla bidrag och ersättningar som finns i dag, bortsett från vissa ekonomiska stöd till personer med funktionsnedsättningar. I förslaget med det lägre beloppet skulle ersättningarna finnas kvar.
Finansieringen skulle ske genom minskad administration och genom höjd skatt på inkomst från arbete. Inga andra finansieringskällor föreslogs. Med det högre beloppet skulle skatten behöva ligga på 70 procent av lönen och alla som tjänade mer än 21 000 kronor skulle få ut mindre i plånboken. Med den partiella basinkomsten hade skatten behövts höjas till 45 procent och mer än 50 procent av alla som jobbade heltid skulle få mindre i plånboken.
Inget av de förslagen gick igenom utan istället vann ett förslag om att driva igenom en sammanslagning av trygghetssystemen. År 2013 togs ordet medborgarlön bort ur partiprogrammet helt.
Två år senare beslutade dock Miljöpartiet att driva att staten borde utreda vad det skulle innebära att införa en basinkomst. Sedan dess motionerar Rebecka Le Moine och Mats Berglund flitigt om denna fråga i riksdagen. Även på lokal nivå driver lokalföreningar och enskilda partimedlemmar frågan om basinkomst, men då med delvis andra finansieringsförslag än det som lades fram i rådslaget.
6. En låg basinkomst till alla med bibehållet trygghetssystem
En basinkomst som är hög och går till alla vore svår att genomföra i Sverige i dag, anser Simon Birnbaum, docent i statsvetenskap. Han tror att andra varianter snarare vore mer realistiska scenarier att undersöka, till exempel en låg basinkomst, men där nuvarande trygghetssystem i princip finns kvar.
Att stora delar av välfärdsstaten skulle ersättas av en hög basinkomst till alla skulle vara svårt att genomföra i Sverige i dag, anser Simon Birnbaum, som forskar om olika modeller av basinkomst. Dessutom vore den inte särskilt väl anpassad efter svenska omständigheter.
Därför anser han det vore mer intressant att undersöka andra varianter som kombinerar dagens trygghetssystem med en basinkomst, till exempel den modell som testades i Finland. Där var basinkomsten låg, ungefär hälften av vad du behöver för att överleva knapert. Alla nuvarande ersättningar fanns kvar, till exempel sjukpenning och a-kassa. Och det gick att ansöka om pengar från socialtjänsten för de personer som var helt utblottade och inte kunde överleva bara på basinkomsten, eller som inte kunde skaffa sig extrajobb att dryga ut basinkomsten med.
– I ett svenskt sammanhang – där arbetslinje och inkomstrelaterade socialförsäkringar utgör grundbultar – är en sådan modell sannolikt mer gångbar än en hög basinkomst, eftersom den betonar arbetsincitament för låginkomsttagare och inte utmanar sammanhållna inkomstrelaterade socialförsäkringar, som även inkluderar den breda medelklassen, säger Simon Birnbaum.
Han vill dock inte förespråka just en sådan modell, eftersom det inte har gjorts någon seriös genomlysning av hur den skulle fungera i Sverige, men tycker att det vore intressant att undersöka sådana mellanvarianter i stället för att landa i en diskussion om en hög basinkomst eller ingen basinkomst alls.
