Donald Trump säger att han vill ta hem amerikanska soldater, men har han lyckats? Har USA orsakat fler eller färre krig under hans presidentstid? Jerker Jansson undrar.
Den amerikanska militären är en viktig del av den politiska diskussionen i USA. Alla politiker fjäskar lite extra för soldater och deras familjer. De ses som hjältar som offrar sig för att skydda resten av befolkningen. Amerikansk nationalism är starkt påverkad av den idén. Landet har en stark militär. Och dyr. De står för 38 procent av jordens samlade militäruppgifter trots att bara 4 procent av jordens befolkning bor i landet.
Med de höga försvarskostnaderna öppnar sig möjligheter för vapenindustrin som har kunnat agera globalt med den uppumpade inhemska marknaden i ryggen. Pengar från vapenindustrin finns överallt i det politiska landskapet och exemplen på hur politiska, ekonomiska och militära intressen ofta sammanfaller är många. Sättet som USA har agerat i Sydamerika är bara ett.
Gillar inte krig
Donald Trump är svår att tolka med utgångspunkt i rationella överväganden. Han verkar snarare styras av impulser och infall än av långsiktiga planer eller ideologisk övertygelse. Och han gillar inte krig. Han lyckades skaffa frisedel från Vietnamkriget med hänvisning till att han hade hälsporre och har ofta uttalat sig om att han inte gillar skjutvapen och att han inte kan fatta att någon frivilligt ger sig ut i krig.
– Vad tjänar de på det? har han sagt.
Samtidigt har han beordrat militära insatser mot enskilda individer. Så sent som i januari i år attackerade amerikanska styrkor en fordonskonvoj innehållande en bil med generalmajoren Qasem Soleimani, en tongivande iransk militär. Soleimani och nio andra iranier dödades med hjälp av drönare.
I efterhand ser attacken ut att vara ett försök att öka sin popularitet. Trump såg en möjlighet att bli hjälte och grep den utan att nödvändigtvis ha gjort en djupare analys. Attacken ledde till ett mycket spänt läge mellan Iran och USA, men det urartade aldrig, kanske mer på grund av de iranska ledarnas disciplin än på grund av Trump.
Mycket små förändringar
USA skulle ha kunnat hamna i betydligt fler konflikter under Trump. Hans umgänge med diktatorer och auktoritära ledare och hans fientlighet gentemot demokratiska och humanistiska världsledare skulle ha kunnat skapa större konflikter än vi har sett. Men han är ingen krigarkonung. Tack och lov. Det skulle ha kunnat smällt mycket högre, mycket oftare om han hade varit det.
Som med så mycket annat har det inte hänt så mycket. Den där muren mot Mexiko. Den där geniala sjukvårdsreformen. Bevisen att Demokraterna spionerat på honom och att Obama begått högförräderi.
USA spenderar ungefär lika mycket pengar på sitt försvar som vanligt. De var ovanligt höga under Obamas första år, men har legat lägre sedan slutet av hans ämbetstid. Under buller och bång tog plötsligt Trump hem trupper från Syrien förra hösten.
Beslutet ledde till snabba förändringar i ett eldfängt område och i synnerhet kurdiska befolkningsgrupper i området blev svårt lidande. Men i det långa loppet har han inte tagit hem särskilt många soldater. Antalet soldater i andra länder har minskat med något tiotusental sedan Trump blev president men ligger fortfarande runt 200 000.
Det är svårt att mäta krig. USA:s inblandning i konflikter i andra länder har inte minskat under Trump men han har heller inte startat några nya. Men den destabiliserande effekt som hans nyckfulla och ofta aggressiva beteende på den internationella scenen skulle mycket väl ha kunnat leda till allvarliga konflikter.
Med säkerhet har det inte bara handlat om Trumps ointresse för att kriga utan också om att det finns starka krafter bakom honom som håller honom tillbaka så att det inte urartar helt. Frågan är om de kan hålla emot under fyra år till? En seger skulle ge Trump superhjälteliknande kraft och göra honom än mindre känslig för yttre påverkan. Han har redan sagt att han vill sparka en stor del av sin administration om han vinner.
Läs mer:
USA: De chanslösa kandidaterna – som kan avgöra valet
Hela världens presidentval
Kritik mot överdriven USA-bevakning
USA lämnar Parisavtalet – vad betyder det?
Nu hotas aborträtten i USA – går emot folkets vilja
Invandringsfrågorna som klyver USA – det här står på spel i valet
Därför fruktar klimatrörelsen ny seger för Trump
Sex radikala stjärnskott som ruskat om USA
